måndag 13 juli 2015

Rabarber, fänkål och selleri i en salig blandning

Semster. Smaka på ordet. Som den ljuvaste sockersöta kaka en någonsin smakat. I alla fall för en som har levt större delen av livet i avsaknad av semester. Kan nästan inte tro det är sant men nu är den här. Gick ut hårt med tre soldagar, varmaste premiärdoppet ever - 18 grader - och en nyskördad bok. Nu verkar det vara slut på den lyxen då solen lyser med sin frånvaro.

Mer tid över då till mat och middagar i matglada vänners lag. Vad bättre än att starta första semesterveckan med en matbloggsträff, tema semester. Problemet var bara vad göra?
Snabbt, enkelt och smakfullt. Som så många gånger tidigare kom min räddare i nöden till undsättning. En sallad, perfekt för sommarens picknickar, enkel att förbereda och funkar bra till både bröd och grillat av olika slag. 
Tack, Yotam! Och tack Rebecka för den goda potatissalladen, Russinet för de goda "picknickbullarna", Johanna för brödet, Beata och Linda för de riktigt snaskiga sötsakerna! Gick hem denna blåsig måndagskväll mätt och glad i hela kroppen. Ni är bäst! 
Sallad av rabarber, fänkål och selleri (av Yotam Ottolenhgi)
4 port

1 stort fänkålsstånd, tunt strimlad
4 selleristjälkar, tunt strimlade
1 stor rabarberstjälk, tunt strimlad
20 g basilikablad, grovrivna
15 g dragonblad, grovhackade
10 g dill, grovhackad
2 tsk fänkålsfrön, rostade och grovt krossade

DRESSING

3 msk olivolja
2 msk citronjuice (av 1-2 citroner)
1 msk lönnsirap
salt 
svartpeppar

några nävar granatäppelkärnor 
 
~ Blanda ihop olja, citronjuice och lönnsirap. Salta och peppra. Ställ åt sidan.
~ Rosta fänkålsfröna i torr stekpanna och låt sedan svalna.
~ Strimla grönsakerna, ca 2 mm tunna. Göres enklast med hjälp av en mandolin.
~ Plocka bladen av de färska örterna, riv eller hacka grovt och vänd ner med de strimlade grönsakerna.
~ Krossa de rostade fänkålsfröna grovt och vänd även ner dem i salladen.
~ Vispa/skaka dressingen och tillsätt precis innan servering. Är det picknick på g så ta med dressingen separat och blanda i på plats.
~ Toppa med ett par nävar granatäppelkärnor.
 
Smaklig spis!

* * *

onsdag 8 juli 2015

Vita bönor med tomat, vitlök och salvia

Primo 24 mars, Spongano 2015
I efterdyningarna av Italienresan har det blivit en hel del italienska toner i Miss Meister's kök. Mycket tomat, basilika och pasta. Fast inte så mycket som jag trodde. Otippat nog blev det inte särskilt många nyheter för mig under resan. Så här i efterhand inser jag att jag redan lagar mer italienskt än vad jag är medveten om. Delvis beror det nog på att jag inte förknippat all min vegetariska mat med just italienskt. Det trots att jag lagar mycket mat med inspiration av Ilva's mat (Lucullian Delights och främst den äldre bloggen Aglio e olio) och faktiskt också Jamie Oliver, som även han har en stor portion italienska influenser i sin matlagning. Kan inte säga att jag har lika stor koll på herr Oliver idag som för 15 år sedan (främst tv-serien The Naked Chef) men mycket av grunderna i matlagningen från honom hänger kvar. 

Vi lagade så galet mycket mat i Italien och det vart omöjligt att få med allt i anteckningarna. Det var förvånansvärt lite ickevegetariskt, vilket jag naturligtvis hoppade över, men några godbitar har jag kvar i huvudet. Till exempel de smaksatta vita bönorna. Superenkelt och supergott!
Nja, ta det med en nypa salt förstås. Jag höftar som vanligt och det kan hända har jag glömt någon ingrediens.
Råkar du å andra sidan vara ägare av Sanna och Hannus bok Syditaliens kök och skafferi så finns "rätta" receptet däri.
Vita bönor med soltorkade tomater, vitlök och salvia (insalata di fave e salvia)
4 port

5 dl vita bönor (små), kokta
3-4 msk olivolja
1 msk vitvinsvinäger
2-3 soltorkade tomater
2-3 vitlöksklyftor
ett gäng salviablad
salt

Har du inte redan blötlagt och kokat bönorna så går det naturligtivis lika bra med färdigkokta i tetrapack. Se bra till att skölja dem och låt rinna av innan du fortsätter med denna bönsallad.
Skär de soltorkade tomaterna i små strimlor och finhacka vitlöken.
Stek den finhackade vitlöken lätt i lite olja.
Blanda olivolja, vinäger, de strimlade tomaterna och den stekta vitlöken med bönorna. Smaka av med salt.
Strimla och fritera till sist salviabladen i het olja, lägg på papper och låt rinna av. Blanda med bönorna precis innan servering.

Smaklig spis!

*  * *

måndag 6 juli 2015

Världens bästa diet - finns den?

Vi äter mer och mer samma sorts mat världen över. På gott och ont. Enligt Kew, The Royal Botanic Gardens i London, finns i runda slängar 30 000 ätbara grödor. Av dem äter vi i princip bara ris, majs och vete. Sorgligt men sant.
På Kew finns Millennium Seed Bank där nära 2 miljarder olika frösorter finns förvarade. Tanken är att innan år 2020 ha sparat 25 % av världens alla plantfrön, främst från de mest utsatta områden på jorden som riskerar att värst drabbas av klimatförändringar och annan förstörelse av oss människor (bl. a. att det faktum att vissa grödor exploateras till den grad att det slår ut andra unika grödor samt gör en del råvaror otillgängliga för lokalbefolkningen (t. ex. quinoa) genom att de blir för dyrt för dem och tvingas leva på billigare importerade hel- och halvfabrikat).

I takt med att vi utsätter våra smaklökar för nya smaker och råvaror, med mat från jordens alla hörn, och skaffar oss en allt mer varierad kost, äter vi alltså globalt sett mer och mer samma råvaror. Hur har det blivit så? Vad gör det med oss som människosläkte? Och vem i världen äter egentligen den bästa maten? Frågorna haglar.
I den brittiska dokumentären World's best diet finns några av svaren. Har du inte sett så skynda att se på SVTplay. Del 1 (tyvärr ej längre tillgänglig) och 2 finns tillgängliga någon dag till. I filmen får vi följa Jimmy Doheryt (välkänd grisuppfödare i England) och Kate Quilton (brittisk TV-profil) på en resa jorden runt. De presenterar 50 länder, vilka rangordnats från de värsta till de bästa dieterna för ett långt och hälsosamt liv (mer info om hur de satt ihop listan) Några faktorer som används för denna rangordning är bland andra:

alkohol
fettyper i kosten

fetma
kostrelaterad cancer
diabetes
livslängd

Från 1970-talet och framåt har kostrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärl-sjukdomar ökat världen över. Inte sällan i länder som tidigare haft en frisk och långlivad befolkning. Det är nämligen under 70-talet som grödor, främst majs, börjar industriodlas på bred front. Dock inte för de goda råvaran i sig utan för massproduktion av majssirap, ett billigt sötningsmedel. Företag börjar dessutom kräva att bönder jorden runt odlar samma varitet av grödor, vilket i sin tur resulterar i att allt fler grödor försvinner från jorden och därmed också våra matbord. Av olika anledningar är det även som så att vi börjat äta mer och mer halv- och helfabrikat, vilka i sin tur har alltför ensidigt innehåll och oftast innehåller just majssirap.
Bästa dieten är således...

* * *
För den nyfikne och kostintresserade följer här en sammanfattning av dokumentären.

#50 Längst ner på listan finns Marshallöarna. Hur är det möjligt att befolkningen på dessa paradisiska atoller i Stilla Havet, som i princip levt på kokosnötter och fisk, är så körda i botten vad gäller kostrelaterade sjukdomar. Människorna dör främst av diabetes. Det är förfärligt sorligt. I mitten av 1940-talet berövades befolkningen på sin största råvara, fisken, genom de amerikanska kärnvapensprängningar."Vattenfolket" kom inte längre åt fisken ute i havet och tvingas numera leva på  billiga amerikanska importvaror som t. ex. SPAM och andra konserver och helfabrikat. Marshallöarnas befolkning dör främst av diabetes.

#49 Ryssland. Där äter en trots allt inte helt uppåt väggarna fel kost utan dör av alkoholens följder, oavsett handlar om alkoholism och andra alkoholrelaterade händelser.
Efter Ryssland följer Kuwait och flera arabstater, som får en allt fetare befolkning av något de kallar "nya-världs-syndromet", där tillgången på så kallad "junk food" är oändlig.

En annan sorglig utveckling är att Mexico hamnar så långt ner som plats #44. Fetman är väl utbredd och för en stat med så fantastisk god matkultur, vilken de skulle kunna leva gott och länge på, så dödar bl. a. läskeblasken allt fler mexikanare för varje år som går.
Mexikos förhistoriska mat består mer eller mindre av endast sju ingredienser:
majs
bönor
pumpa
chili
sötpotatis
kryddor
örter
Ni förstår ju själva, den dieten håller än!

Så följer USA ett par sydamerikanska stater samt östeuropa och Australien, alla med stor andel majssirap i sin kost och där fetma och diabetes dominerar.
Bland de brittiska öarna är hjärtsjukdomar främsta orsaken bakom den låga levnadslängden. Fetma bland barn är också väldigt utbrett. Kosten består främst av mycket friterad mat samt hel- och halvfabrikat. Huvudingredienserna är kort och gott kött, socker, potatis, vete och vegetabilisk olja.
bild från Channel4.com
Kanske något otippat ligger Etiopien på plats #24. Till skillnad från stater som fått allt sämre dieter så har Etiopiens matkultur berikats på senare år och består mest av linser, gryn och frön, rotsaker och nästan inget kött. Det vill säga mycket fibrer. Säkert har flera av er smakat den för Etiopien karaktäristiska injera, pannkakan gjord av teff. Teff består till 2/3 av protein.
Undernäring är dock fortfarande bland de främsta dödsorsakerna och fetma lyser lyser med sin frånvaro.

När listan börjar räkna ner från #20 hamnar en i Asien. Kina ligger t. ex på plats #18. Kan tyckas lite ironiskt med tanke på att deras huvudingrediens är ris som ju alla kolhydraträdda individer flyr som pesten. Dock är kombinationen med en herrans massa grönsaker toppen för ett hyfsat långt och friskt liv.
Sydkoreaner lider allra minst av fetma och diabetes. Deras kost består främst av fisk, gärna rå, och grönsaker. De fermenterar också mycket mat. Hade det inte varit för spriten skulle Sydkorea nog kunna toppa listan men får nöja sig med plats #13.

Så har vi Frankrike som #8, med en befolkning som lever på kött, ost och rödvin. Enligt dokumentären beror den goda placeringen till stor del på helheten. Att fransmän till stor del har riktiga långluncher. De äter sällan "på väg" och det är glest med halv- och helfabrikat när fransmännen lagar mat.

På plats #6 finns Norden (Norge, Sverige och Danmark) och vår mat beskrivs som en slags nordisk medelhavsmat, Intressant nog är det inte en stat utan en religiös grupp, sjundedagsadventisterna, som hamnat på #4. De är i princip vegetarianer, dricker varken alkohol eller koffein och röker inte heller.

Så har vi då kommit till prispallsplaceringarna. På plats #3 var vi finner världens bästa diet hamnar vi i Grekland. På #2 hittar vi inga mindre än italienarna vilka fått se sig besegrade av...

*trummvirvel*

...Island. Jomenvisst. Där äter de knappt någon fukt eller grönsak och dieten består till stor del av fisk och mejeriprodukter, vilket skiljer sig markant åt andraplaceringens Italien. På Island tillagas en hel del mat med hjälp av Islands unika geotermiska energi (genom ångkokning vars utrustning och metod för övrigt skulle vara kul att grotta ner sig i). Att de titt som tätt badar i de varma källorna verkar också göra sitt till för ett långt och hälsosamt liv. 

* * *

Dieterna skiljer sig alltså en hel del åt i toppen så att helt slå fast vem som äter bäst är inte bara svårt utan nästintill omöjligt. Gemensam nämnare är att maten är minimalt bearbetad, hel- och halvfabrikat existerar knappt ens, samt att den är väldigt lokal. Många idkar självhushåll och äter mat från småskaliga lokala jordbruk och mattillverkare. 

Så, det var väl inte så konstigt att jag la på mig sisådär en elva extra kg första gången jag bodde i USA. Idag håller jag mig som vegetarian närmast åt den italienska dieten men som den nyfikna matnörd jag är, som gärna testar nya råvaror, är det inte utan att jag med lätt ångest kokar min quinoa, vispar ihop min chiapudding och äter så kallad superfood från områden där lokalbefolkningen tvingas leva på billiga och usla importvaror.
Det finns definitivt förbättringspotential för mig att ta mitt globala ansvar.
För människorna och för vår gemensamma miljö. 


 * * *

onsdag 1 juli 2015

Ugnsbakade körsbärstomater


Idag är matinfluenser och recept oändliga och extremt tillgängliga. I princip skulle en kunna ägna sig åt matlagning dagarna i ända, år ut och år in, och ändå inte hinna pröva allt en ser och hör. Konstigt nog går jag ändå på rutin och veckornas alla matlådor har pinsamt lite variation. 
Så ibland, då gnistrar det till och jag lagar mig igenom ett recept här och var. Senast i raden var Slow-roast balsamic tomatoes, ur det brittiska matmagasinet Vegetarian Living. Ugnsrostade tomater är förstås ingen revolutionerande matnyhet, det går bara att göra på lite olika vis så detta var en ny variant för mig.
Det visade sig att inte hade någon balsamicovinäger hemma så det blev att improvisera med en skvätt vitvinsvinäger och en skvätt balsamicokräm istället. Same, same, but different. Det blev rackarns gott det med! 
Ugnsbakade körsbärstomater
1-2 port

20 körsbärstomater (eller 10 plommontomater)
4 hela vitlöksklyftor
olivolja
balsamicovinäger (röd)
salt 
svartpeppar
färsk basilika, timjan eller oregano

Sätt ugnen på 150 grader.
Skölj och halvera tomaterna. Lägg i ugnsfast form tillsammans med vitlöksklyftorna (behöver ej skalas). Ringla över rikligt med olivolja och balsamicovinäger. Salta och peppra.
Baka tomaterna i ugnen ca två timmar, tills de blir genombakade och mjuka.
Ta upp vitlöksklyftorna, skär av de grova ändarna (se till att inte bränna fingrarna!) och kläm ut den mjuka vitlöken över tomaterna och vänd om allting ordentligt.
Toppa med färsk basilika, timjan eller om du hellre föredrar färsk oregano.

Servera till stekt grön sparris (och fullkornspasta eller polenta). Eller använd i tomatsåsen, på pizzan, i soppor m.m. Bara fantasin sätter gränser!

Smaklig spis!

* * *

Related Posts with Thumbnails