Idag den 22 april 2009 befann jag mig som iden värsta amerikanska sjukhusserien.
På tal om korvstoppning.* Ungefär vid den här tiden (läs: i början av december) förra året (läs: 2009) råkade jag på detta inlägg av Kristofer i hans blogg Mat och politik. Kristofer som för övrigt ,inte långt efter jag påbörjade denna berättelsen, skrivit ut boken Korv. Bloggposten (och bilden) förde mig osökt till ett nästintill traumatiskt minne från min tid i Santa Barbara.
Eftersom jag är vegetarian är jag förstås inte särskilt välbevandrad bland de allra största köttbloggarna vet jag inte men kanske diskuteras där mathantering, hygien, salmonella, campylobacter, binnikemask och andra typer av matförgiftning och parasiter. Det är något jag annars aldrig stött på under alla år jag läst matbloggar. Matrelaterade opassligheter, besvär och eventuella komplikationer lyser med sin frånvaro. Så håll i er nu, för här kommer information om något vi är väldigt förskonade ifrån här i Sverige.
***
Idag den 22 april, för tre år sedan befann jag mig som i den värsta amerikanska sjukhusserien. Jorå, av med kläder och på med en särk. Plastband runt handleden och varsågod och vänta. I ett rum med flera sängar. Och ja, det var bara ett skynke mellan oss patienter. Detta kan vara dagen som markerar ett före och efter viktökningen med efterföljande svårigheter att gå ner igen. Efter vad som då hände har jag ett inte helt problemfritt förhållande till mat. Inte minst vad gäller grönsaker. Ironiskt nog för en vegetarian kan tyckas.
En levande, men döende, Ascaris lumbricoidesDet är inte utan att jag höll på att svimma då jag en dag upptäckte vad som nyligen funnits inuti mig. En rundmask, Ascaris lumbricoides, på nära 15 centimeter. Det hela började dock långt tidigare. Intet ont anande om vad som komma skulle.
Det var påsk och och min kollega (tidigare beskriven här i bloggen med det fingerade namnet Erling) tog sig friheten till långledigt och stack till Brasilien. Det betydde lugn och ro för mig då jag skulle slippa ha honom snarkandes i soffan framför tv:n på högsta volym medan jag jobbade. Då de flesta studenter också var på resande fot tänkte jag passa på att göra en eller annan dagsutflykt (eftersom vi båda inte kunde lämna SB samtidigt) till närliggande vindistrikt osv. Då vår "firmabil", en Chevrolet Blazer, var allt för opålitlig för att ensam ge sig ut på långkörning hade jag hyrt en vanlig personbil. Erling reste på lördag morgon och natten till måndagen bröt "magsjukan" ut. Tack och lov att jag var ensam hemma. Men bye bye utflykter.
Påskhelgen kom och jag hade hämtat mig efter magsjukan och gav mig ut på min vanliga joggingrunda. Men jag hade svårt att andas och kände mig helt slut. Höll jag på att bli sjuk måntro?
Jajemän. Feber och allmänt hängig och till råga på allt tappade jag rösten. Plötsligt en dag då jag trots hesheten ändå var på bättringsväg hände det. Som tur var befann jag mig på skolan och fick ropat till mig min svenska vän och dåvarande kollega L, som för stunden hade undervisning, åkte med mig till akuten.
Ni som har hund eller katt har säkert fått er beskärda del av diverse inälvsparasiter. Även småbarnsföräldrar kan ibland råka ut för att deras barn fått springmask vilket är ganska så vanligt i Sverige. Någon kanske även har fått binnikemask men när det kommer till parasitic nematode worms även kallat "giant intestinal worms", i mitt fall spolmask, finns inte mycket att hämta hem bland svenska internetsidor. Däremot finns en hel del amerikanska sidor kring ämnet i fråga.
Beroende på om parasiten sätter sig på lungorna eller ej tar det lite olika tid för symptom att visa sig. Symptom som förenklat kallas Ascariasis just på grund av att symptomen uppkommer av rundmasken Ascaris lumbricoides. Det tar mellan 4-8 veckor innan ägget vuxit till sig till en parasit.
Symptom som visar sig kan vara hosta, svårt att andas, magsmärtor, illamående och diarré, blod i fekalierna, viktminskning, trötthet och inte minst då själva rundmaskarna kommer ut via ens utsöndrade ämnen från mun eller stjärt.
Klicka på bilden så kommer du till sidan där jag lånat bildensamt hittar även där förklaringar till siffrorna.
I Santa Barbara fanns mycket organisk mat. Farmers Market varje tisdag och lördag i stan och såklart Lazy Acres som bara sålde organiskt odlad mat. Och inte var det bara jag som privatperson som handlade på t ex Farmers Market utan även en hel del restauranger i stan. Så min gissning är att jag själv eller någon på de få favoritställena jag ibland åt lunch på, slarvat med att skölja grönsakerna ordentligt.
Den mest sannolika orsaken är alltså att jag själv eller någon på de få favoritställen jag ibland åt lunch på, slarvat med att skölja grönsakerna ordentligt. Organisk odling i all ära men det hör sammanhanget till att gödsla med bland annat mänsklig latrin (=avföring och urin).
***
I Sverige är just denna parasit inte särskilt vanlig men förekommer flitigt i andra delar av världen. Men är vi överlag förskonade från matrelaterade komplikationer? Vad beror det på? För att vi har så rent vatten och håller god mathygien? Förmodligen är det så men vad händer då vi vill ha mer krav-märkt och organiskt odlad mat? Kommer vi se en ökning av inälvsparasiter här i väst?Om det får framtiden utvisa.
Nu vet inte jag om min magsjuka, trötthet, feber och heshet bara var en ren tillfällighet eller om det hade något med parasiten att göra. Faktum kvarstod dock att jag under ett par veckor inte åt en enda grönsak efter sjukhusbesöket. Faktum är att jag inte var sugen på mat alls. När jag väl började äta blev det mest bröd och smör.
Sköljer numera allting minutiöst och har väldigt svårt för sallat och t ex färsk bladspenat, mangold och andra goda bladgrönsaker. För en vegetarian som i stort sett lever på endast grönsaker blev detta ett stort problem för min kosthållning. Men jag börjar bättra mig.
***
* Ännu ett utkast jag kommit av mig ifrån. Påbörjades i början av december 2010 och julen närmade sig med stormsteg varav hänvisningen till korvstoppningstider och julfejandet i filmsnutten.
