Odlingslotten lever än

Min odlingslott 20 maj 2007

Det svajar minst sagt med inlägg i bloggen. Men jag tänker inte gå in något nämnvärt på alla tusen och åter tusen anledningar till det annat än den att jag blivit totalt knockad av det varma vädret. Inte minst av åskan. I lördags mitt under Göteborgsvarvet, världens största halvmara, var här nära 30 grader, sol, åska, kuling, ösregn, hagel och ja, det blir för mycket på en och samma gång.Trots att temperaturen sjunkit något ligger trycket och det klibbiga vädret kvar. Det om något får mig ur gängorna.

En av mina två rabarberplantorna 8 maj 2008

Känner mig dessutom snuvad på våren. Vintern vägrade släppa taget och när tjälen äntligen släppte så kom sommaren. Så snopet. Jag roade mig för ett par veckor sedan att titta igenom bilder från samma period tidigare år. Aldrig har det kommit igång så sen och varit så klent i odlingslotten som det är i år. Flera växter har tagit stryk men om det beror på den kalla våren eller torkan vet jag inte. Dessutom har det varit lite snö hos oss i vinter som annars fungerar lite som isolering för växterna när minusgraderna sjunker allt lägre.Odlingslottens praktdagar är sannolikt förbi.

Odlingslotten 23 maj 2010

Den sista veckan har det dock börjat hända grejer där ute och nu gäller det att hänga med. Men i början av maj i år var det inte ens i närheten av hur det såg ut första maj för två år sedan (bilden nedan). De tre röda tulpanerna i mitten är krokiga och ser halta och lytta ut. Bara en av dem har orkat sig upp och blommar liksom  på trekvarten.

Mittenraden i odlingslotten 1 maj 2011

Trots att det sista helgen i mars såg så kargt och dött ur så har det, lika underligt som varje år, börjat växa. Krokusar och kungsängsliljorna är redan utblommade. Rabarbern har plötsligt skjutit i höjden. Liljekonvaljerna sprider sig som en löpeld och har tagit steget upp en nivå i odlingslotten. En och annan stackars tulpan har trotsat naturlagen och försöker veckla ut sig men det är mest blad.
Så har något märkligt har hänt. På etagen ovan snödropparna längst ner i bild (nedan) har jag en fänrikshjärta som visserligen blommar vare vår men inte verkar bli så mycket större. I vår har jag hittat "delar" av den på inte mindre än sex ställen. På alla etage. I närheten av fänrikshjärtat har jag min minsta lilla planta, vilken inte heller verkar vilja växa till sig, och är nu också spridd. Gissar det varit en del kattor i farten. Dessutom har den annars så frodiga julrosen som var helt försvunnen tidigare i våras nu börjat skjuta upp ett par klena stjälkar.

Odlingslotten 31 mars 2013

Ja, det är dessvärre flera växter som verkar ha tappat geisten. Den röda alunroten ser halvdan ut och jag vet inte om den kommer växa till sig eller ej. Riktigt sorgligt också att min absoluta (vår)favorit, den ljuslila mossfloxen (skymtar vid den vita dito på de två översta bilder) helt torkat ut. Den som vuxit för varje år och blommat så fint längst med kanten på etagerna. Som ett vattenfall. Ser ut som ett par jordgubbsplantor också tagit stryk och de två supersöta backtimjan, som också vuxit och spridit ut sig under ett par år, ser verkligen mer död ut än levande nu.
Buskrosen däremot skjuter upp skott precis överallt. Benveden växer och frodas och gräslöken har jag redan ätit av i omgångar. Krusbärsbusken ser ok ut och har även den redan blommat. Håller tummarna att de små torra lavendelplantorna ska ta sig ordentligt. Har haft otur med dem sedan jag obegripligt ett år "dödade" mina två stora underbara plantor då jag ansade dem lite väl brutalt.

Odlingslotten idag, 23 maj 2013. Blåser en del

Nu har det ju både regnat en del och blivit varmt till slut så ja, växer gör det i alla fall. Dags att försöka organisera lite och kanske göra en och annan rockad där ute. Ser bedrövligt ut nu. Det ska jag nog hinna innan hösten kommer. Oh, så jag längtar till hösten. Jo. Det är sant. Jag och sommaren är inte bästisar om man säger så. En av de få saker jag gillar nu och vad komma skall de närmsta månaderna är förstås alla primörer.
Varför är egentligen primörerna så mycket godare än de lagrade och vinterförvarade grönsakerna och rotfrukterna? I mitt nästa liv ska jag äta primörer varje dag! Minsann.

Nu dags att sätta fler frön och krukodla mer koriander på insidan av Miss Meisters köksfönster. För hur många kvadratmeter jord de än är i lotten så är där tyvärr inte särskilt gynnsamt för grönsaker och känsliga örtkryddor.

Hur gör ni? Har ni kanske alla underbara balkonger och andra uteplatser att odla tomater och annat skoj på? Kanske har ni en hel trädgård att tillgå? Eller riktigt stora och fina fönsterbänkar. Eller gör ni kanske som Fröken Dill och odlar i garderoben hemma!

Trevlig odlingssäsong!

***

Stekt vitkål på sötpotatisbrickor

 

I veckan (läs förra veckan) köpte jag årets första färska vitkålshuvud. Lycka. Den är så mjäll och god och alldeles utmärkt att äta rå. Jag som ibland kan få plitor på tungan av rå vitkål passar på att mumsa i mig lite extra av de grön, nästan lite söta vitkålsbladen nu. Fast nu blev det till att steka den i alla fall. Eftersom den är så färsk och mjuk behövs inte många minuter och man kan nästan säga det blev snabbmat.

Stekt vitkål på sötpotatisbrickor
1 stor eller 2 mindre portioner

1 stor sötpotatis
1/2- 2/3 vitkålshuvud, färskt för säsongen
1/2 gul lök
olivolja
rapsolja
flingsalt
svartpeppar
ev chili/mesquite
fänkål, malen
granatäppelsirap

Sätt ugnen på 200 grader. Tvätta, och skala eventuellt, sötpotatisen. Skär den längs med långsidan i centimetertjocka skivor, som blir som sötpotatisbrickor. Lägg dem på en plåt, företrädesvis med bakplåtspapper på, och ringla olivolja över dem. Salta och krydda ev med Chili Explosion eller BBQ & Grill Mesquite om du gillar det. Ugnsbaka i ca 20 min eller till dess att sötpotatisbrickorna är tillräckligt mjuka och genombakade.
Under tiden sötpotatisen är i ugnen är det dags att tillaga vitkålen.
Skala och strimla en halv gul lök (en hel om den är liten). Fräs löken på medelvärme i rapsolja. Strimla den färska vitlöken och lägg i stekpannan tillsammans med löken. Låt fräsa på medelvärme. Salta, peppara och krydda ev med lite malen fänkål också.

Servera den stekta vitkålen i högar på de ugnsbakade sötpotatisbrickorna och ringla över granatäppelsirap.

Smaklig spis!

***

När kinakål och palsternacka fick samsas i stekpannan

Att det redan är sommar, meteorologisk sett, är märkligt. Känner mig snuvad på våren. I odlingslotten är det definitivt inte sommar än. Knappt blivit vår ens.

Igår spenderade jag två timmar med att rensa bort främst stenar och rosenskott som sprider sig likt kvickrötter i jorden och sticker upp här och var. Och så var det en himla massa mossa också (jo, det har ju varit ganska så blöta somrar på senare år) som skulle bort. Odlingslotten är en superb markör att jämföra hur vädret ter sig från åt till år. Dock har jag aldrig lyckats ta bilder på exakt samma dag utan snarare samma motiv. Uppenbarligen skiftar datumen då mellan åren och trots att det hänt hänt en del sedan i påskas (bilden nedan) är det långt ifrån så långt gånget som tidigare år vid den den här tiden på året. Det har knappt kommit halvvägs ens mot hur det såg ut den första maj 2011 (andra bilden nedan).

Påsken 2013

1 maj 2011

Tur är väl det att en har affärer att handla mat i. Lika gott som alltid är alla primörer som nu en efter en gör entré i butikshyllorna. Vad sägs om färsk vitkål. Finns det något godare tro. Även kinakålen som färsk, grönare och yvigare än vad den brukar är riktigt god. Efter utevistelsen var det till att slänga ihop vad jag kallar snabbmat. En enkel lunch får man alltså av en palsternacka, några blad kinakål och en deciliter kokta kikärter (som naturligtvis redan finns portionerade i frysen).

 

Kinakål och palsternacka tillsammans i en stekpanna
1 port

1 schalottenlök
1 palsternacka
4 stora blad kinakål
ca 1 dl (ca 80-100) g kokta kikärter
olivolja
flingsalt
svartpeppar
chiliexplosion (eller annan krydda av egen smakpreferens)
ev en skvätt havregrädde på slutet

Skala och strimla schalottenlöken fräs i olivolja. Skala palsternackan och skär i små bitar eller hyvla tunna strimlor. Lägg i stekpannan tillsammans med löken. Skölj kinakålsbladen och slå av så mycket vatten som möjligt. Vrid eventuellt ut vattnet försiktigt i en handduk. Strimla kinakålen grovt.
Lägg i de tjockare vita bitarna först och fräs nån minut. Lägg till sist i de gröna strimlorna.
Salta och peppra och smaksätt med till exempel chili eller annan favoritkrydda (t ex mynta, timjan eller varför inte ramslök såhär i ramslökstider).
Låt både kål och palsternackan bli mjuk och få lite färg men se till att det inte bränner vid. Tillsätt eventuellt en skvätt havregrädde på slutet och servera med fullkornsspaghetti.

Smaklig spis!

***

Rostad paprika får smaklökarna att dansa samba

Det är sällan jag minns tidpunkten för när jag började tillaga råvaror på ett speciellt sätt. Trots att jag var relativt ung då jag började intressera mig för matlagning och bakning så är det främst under de senaste 10 åren som jag utvecklat och mer grundläggande förändrat mitt sätt att både hantera och tillaga mat. Dels har det att göra med övergången från att vara djurätare till enbart växtätare som spelat roll då jag tvingats lära mig mer om och faktiskt tillaga grönsaker och rotsaker mer än bara skiva ner till en sallat. Men också för att matlagning blivit mer tillgänglig för mig och för allmänheten, främst genom alla tv-kockar och diverse matlagningsprogram, och jag har fått inspiration, tillagningstekniker och små tips från andra än enbart mamma.
Och matbloggarna såklart! Utan dem vet jag inte hur det hade stått till med matlagningen i Miss Meister's kök egentligen. Skulle förmodligen stagnerat och levt på potatis och rivna morötter.

Hur som helst är jag glad för alla tips och trix som korsat min väg under åren. Tekniker som gör att maten blir lite godare, lite fylligare, lite flottare och smakrikare. Små saker som att rosta kryddor först istället för att mortla direkt. Det känns som att jag alltid rostat kryddor i torr stekpanna (till vissa rätter), dessutom på ren rutin idag, men är i verkligheten inget jag haft med mig hemifrån utan definitivt något jag lärt mig på senare år. Eller detta att ugnsbaka/rosta rotsaker till en blivande soppa istället för att bara koka i vatten/buljong, är definitivt något jag aldrig gjort före det Miss Meisters's mat kom till.

Det är förresten många råvaror som blir godare då de rostas i stekpanna eller i ugnen innan de tillagas till någon annan rätt. Som paprikor till exempel. Minns inte när jag t ex "upptäckte" ajvar relish för första gången och under en del år köpte jag sådan på burk. Hade ingen tanke på att göra egen. När jag tänker på det var det förmodligen Jamie Oliver som jag först såg rosta paprikor, lägga i skål med plastfilm över och låta svalna en stund innan det brända skalas bort. Tydligen rostade jag, enligt egen utsago, en paprika för första gången för bara fem år sedan. Det är näst efter att rosta kryddor något av det enklaste och extremt goda smakförhöjande jag vet att göra. Personligen gillar jag att rosta dem hela för att på så sätt tillgodogöra mig den goda paprikasaften som rinner ut ut paprikan när den skalas. Dessvärre spricker de lätt och saften rinner istället ut i ugnsformen och bränner fast som bara den. Gör det ändå varje gång. Så värt det när jag lyckas behålla paprikorna hela.

Medan jag skrivit detta inlägg har således ett par paprikor rostats i ugnen. De ska bli en av alla ingredienser till denna goda tomatsås och så ska jag blanda till en enkel sallad med edamame och lite kryddor. Det finns så många fler alternativ att använda rostad/grillad paprika till. Varför inte göra en rökig paprikasås, vanlig paprikasås, rött ris med grillad paprika eller en risotto med rostad paprika.

Vad gör du själv med rostad paprika? Och vad för matlagningsknep har du lagt dig till med på senare år?

***

Cinco de Mayo - en dag jag minns

Sepia? Sååååå 2007!

I dagarna nåddes jag av nyheten att bränder åter härjar i Kalifornien. Inte helt otippat i närheten av Los Angeles. Det hör mer eller mindre till vanligheterna den här tiden på året. Men likt förödande ändå. Idag (läs igår, 5 maj 2013) har det gått hela fyra år sedan jag upplevde de kaliforniska bränderna på första parkett. Minnerna från tiden i Santa Barbara är fortfarande otroligt starka. Starkare än t ex samma period året efter. eller året efter igen. Ibland känns det som jag nyss kommit hem därifrån. Ibland känns det lika avlägset som en flyktig dröm. Så mycket förhoppningar och goda framtidsutsikter jag var fylld med då. Så mycket av det som raserats under de gångna fyra åren. Känns som att mattan dragits undan mina fötter allt för många gånger.
Att vi i Sverige inte bara definierar och (be)dömer andra människor utifrån deras lönearbete, utan också om hur mycket pengar vi har att socialisera oss med, är bara att beklaga. Det blir därmed som en dubbel bestraffning att både vara utan jobb och en skälig inkomst.

Cinco de Mayo firas, liksom namnet avslöjar, den femte maj. Främst i regionala delar av Mexico och de mexikansk-amerikanska samhällen i USA, främst i väster där Los Angeles håller landets största Fiesta den 5 maj. Dagen till ära skruvade jag av korken, på min första och hittills enda flaska tequila, för första gången igen sedan väldigt, välidgt många år tillbaka. Då jag varken har alla nödvändiga ingredienser eller mixer som klarar isen så blev det en enkel pytteliten variant av favoritdrinken av alla drinkar - Margarita! Vilka fantastiska förträngningsmekanismer jag besitter då jag lyckats undvika tequila när margaritas är så vansinnigt gott.

Det ligger en vattenmelon på diskbänken så vem vet, kanske blir det en Watermelon Margarita inom en snar framtid. Blev lite nyfiken på denna Celery Margarita också. Inte helt utan att jag drömmer mig tillbaka till platsen där jag inhandlade min Tequila...ön med den kritvita sanden... Gissar jag har just en margarita i glaset på bilden.

Isla Mujeres, 2003

Happy Cinco de Mayo!

*** 

Chokladmousse à la vegan

Äntligen fick jag tummen ur att själv pröva chokladmousse av avokado. Jag har länge stött på diverse recept otaliga gånger och varit på väg jag vet inte hur många gånger men det där med avokado är verkligen ett ödets nyck. När jag inte tänker så mycket på det har jag ofta flyt med bra och riktigt goda avokados. När jag däremot verkligen vill ha en mogen avokado för att prova göra något med den jag aldrig gjort tidigare, så är den ena efter den andra dålig. Avokado är utan konkurrens den absolut dyraste och mest matslösande råvara som finns i Miss Meister's kök. Men som sagt. Ibland har jag flyt. Som nu i veckan. Så jag slog till.

Som bekant använder jag avokado framför banan i smoothies och har ibland också små kakaobitar i. Steget därifrån till mousse är egentligen inte så långt (även om det uppenbart tagit lång tid) och det här är ett absolut fullgott alternativ, om inte godare sådant, till vanlig chokladmousse på ägg och grädde med mera.
Avokadon gör moussen len och tjock och jag använde mig av kokosgrädde snarare än kokosmjölk som jag tycker är för tunn. Har du ingen kokosgrädde går det lika bra att använda "toppen" av kokosmjölken i burken.

Jo, det är chokladmousse. Jag lovar.

Chokladmousse av avokado och kokosgrädde
1-2 port.

1 mogen avokado
2 rågade msk kakao
1 msk lönnsirap (alt. agavesirap) 
ca 1/2 dl (eller mer) kokosgrädde alt. kokosmjölk

Blanda ingredienserna med stavmixer. Ät.
Med reservation av att moussen kan bli väldigt tjock, beroende av storleken på avokadon, så kan mängden kokosgrädde/mjölk variera. Ta i mer efter hand om du önskar lösare mousse.
Nu håller jag mig ifrån frysta bär ett tag men annars hade sannolikt ett par skedar hallon smakat bra till moussen.

Trevlig helg!

***

1:a maj

Tar mig en kort paus i jobbsökandet och passar på att gratulera alla ni som har en inkomstbringande sysselsättning. Sannolikt en pensionsgrundad sådan och med semesterersättning. 
Ett allra särskilt stort grattis till er idag på internationella arbetarrörelsens högtidsdag. 
Grattis.

***

Trevlig valborg!

Sitter och tittar på bilder tagna vid den här tiden förra året. Min odlingslott är ett utmärkt motiv att jämföra hur årstiderna varierar från år till år. Förra året var till exempel mycket varmare under april då blommorna var både fler och längre komna än hittills i år. För trots att solen tittar fram en del mellan molnen är det iskalla vindar som sveper omkring. Hoppas alla som ska spendera dagen och kvällen utomhus tar på mössa, halsduk och vantar.

Själv stannar jag inomhus, tar mig ett glas bubbel och läser om vad för trevliga finska valborgsvanor det finns. Lite sent påtänkt idag (bra att spara för kommande tillfälle) är den finska valborgsdrycken Sima som Pickipicki blandat till med både citron och apelsin. Verkar riktigt god. Dessutom ska det ätas flottyrringar/munkar/struvor av något slag som till exempel dessa "fågelbon" som Hovkonditorn gjort. Som om inte det var nog måste jag också få tipsa om hennes Kokos- och bananmunkar. Vill man hellre pyssla än hålla på med mat och fika har Kristiina bloggat om hur du enkelt gör din egen vappuviuhka. Såg förresten en liten tjej då jag var på väg hem från träningen i eftermiddags som höll en till synes nygjord vappuviuhka i högsta hugg. Dock i rosa och vit. Hade aldrig kopplat vad det var om jag inte läst Megane tidigare.

Skål på er!

Snabb tomatsås med ramslök

Som vanligt har jag storslagna idéer i köket men av någon anledning hinner jag bli vrålhungrig innan jag ens börjat förbereda och måste istället laga någonting som går riktigt fort. I helgen blev det en snabbvariant av en stroganoffsås. Ja ni vet, Biff Stroganoff blev Korv Stroganoff, blev Sojakorv Stroganoff och har man ingen sojakorv kan det bli bön och/eller lins Stroganoff. Jorå. Det är så vi gör, vi som lagar mat. Vi inspireras, härmas, gör ungefär detsamma, byter ut ett par ingredienser och så vidare. Vem kom egentligen först, hönan eller ägget.

Stroganoffsås
1 port

1 schalottenlök
2 tomater
1 tsk honungsdijon
2 msk tomatpuré
1 tsk tomatvinäger
flingsalt
svartpeppar
paprikapulver
1-2 tsk torkad ramslök
1 dl havregrädde
ev 1 sojakorv

Skala och finhacka löken. Tvätta och hacka tomaterna. Hetta upp olja i en stekpanna och fräs först löken. Tillsätt sedan tomaterna och låt puttra någon minut. Rör sedan i dijonsenap, tomatpuré och tomatvinäger. Krydda med svartpeppar, paprikapulver och salt. Tillsätt havregrädden och ev en skivad sojakorv eller en dl kokta kikärter/linser. Ramslöken är väldigt flyktig i sin smak som torkad (finns dessvärre ingen färsk att få tag på nu) så därför ska den inte i såsen förrän alldeles på slutet och precis innan den ska ätas.
Servera med en skiva bröd och en sallad.

Smaklig spis!

***

Unga mästerkockar rockar

Bild hämtad från TV8

Har just tittat på finalen av Junior Masterchef Australia. Serien är från 2010 (och troligtvis repriserad här nu) så jag har fått hålla mig ifrån allt vad googlande heter för att inte råka klicka mig fram till avslöjandet om vinnaren. Det är inte utan beundran jag följt dessa barn laga mat. Nivån de håller är en annan inte ens i närheten av. Flera tusentals barn sökte och precis som i de andra Masterchef-programmen gick till slut endast 12 av dem vidare. Dock har programmet ett lite annat upplägg än vad de vuxna har. Ingen åkte till exempel ut de första programmen utan alla fick vara med och laga mer mat. Däremot använde de sig av ett poängsystem där ettan fick 6 poäng, tvåan 4 poäng och trean 2poäng. Resten fick varsitt poäng. Sen åkte fyra ut på en gång och poängen nollställdes vid ett par tillfällen. Av de tolv tävlande möttes till slut Isabella och Jack och slogs om titeln Australias first junior mastercef.

Grattis Isabella! 

Den yngsta deltagaren var 9 år! Nio år. Själv fick jag nog inte ens hålla kockkniven i handen i den åldern. Dock minns jag att jag ofta stod vid köksbänken och tittade på när mamma lagade mat och bakade. Jag såg henne flinkt slipa filékniven och ta sig an den för dagen inhandlade färska fisken. Jag såg henne ta ut innankråmet ur kycklingar (jo, det var före den tiden de lade allt i en liten behändig påse i "magen" på kycklingen) och putsningen av en (ko)lever. Och jag minns då hon nere på golvet med hammaren i högsta hugg försökte få isär kalkonen som visst inte fick plats i ugnen.
Jag tittade på när hon skållade och skalade mandlar, vispde ihop sockerkakor, blandade knådade, rullade och bakade ut otaliga småkakor av allehanda slag.
Jag fick vända lördagarnas fiskfileer i ägg och ströbröd innan hon stekte dem. Jag bakad några egna pepparkakor men glaserade mest, fick hälla mjöl i bulldegen som gick i den orange Assistenten. En hel del potatis har jag skalat och tro det eller ej, trots att jag aldrig gillat räkor, så har jag skalat oändligt många räkor i mina dagar. Särskilt då det vankades fest där hemma.

Kanske var det i trean, fyran eller så vi hade hemkunskap i skolan för första gången. Då gjorde vi saftsås, bakade citronmuffins och ja, jag minns inte så mycket mer. På högstadiet fick vi laga mer mat men där ingick annat som t ex att bädda en säng, styka en skjorta och så vidare. 

Tillbaka till matlagningen och aldrig någonsin var jag i närheten av vad dessa unga australienska mästerkockar presterar. Inte ens idag. Det är sannolikt annorlunda med dagens unga, inte bara de australienska barnen, då kockyrket fått stjärnstatus. Inte minst sedan slutet av 1990-talet och det tog riktig fart i början av 2000-talet. Inte heller lär det mattas av. Vi kan se matlagningsprogram i varenda tv-kanal. Högt och lågt. Professionella och amatörer, om vartannat. Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen och jag överdriver nog inte om jag säger en kan se matlagningsprogram på TV hela långa dagen. På alla möjliga olika kanaler.
Jag minns att kocken Pelle Johansson för en del år sedan tog med sig sina barn in i tv-köket och mycket har nog hänt i barn-kock-världen sedan dess. Gissar att dagens barn-kokböcker ser annorlunda ut än min första: Linus bakar och lagar (Prisma, 1980) av Christina Björk och Lena Andersson.

 

Sannolikt mycket annorlunda från allt vad de junior masterchefs, och många unga med dem, lär sig idag för att uppnå så fantastiska och i mina ögon nära på osannolika matlagningstekniker, matidéer och matpresentationer under programmets gång. Kan inte smälta att vinnaren bara var 12 år och fram till förra veckan fanns även 9-åringen med och tävlade om finalplats.
Nu när jag torkat lyckotårarna efter programmet är det dags att ta tag i kikärtskokningen. Det är väl ungefär där min matlagningsnivå ligger. Kanske dags att kika i Linus bakar och lagar igen och se om där finns något mer avancerat att ta mig an

Trevlig matlagningssöndag!

***