Gröna eller gula russin?

Varsågoda! Här får ni en påse supergoda russin att smaska på under tiden jag trixar och donar med allt möjligt här i bloggen och vad som till bloggen hör.
Bland annat så har jag i två dagar letat efter odöpta matbilder till påbörjade matinlägg, börjat med otaliga inlägg som mer och mer börjar liknar noveller, rensat bland vad som till synes verkar vara tonvis av tidningsartiklar, broschyrer och allehanda matrelaterad information som sått frö i mitt huvud för vad jag ska resonera kring och skriva om här i bloggen. Det är en aldrig sinande ström av intryck och idéer.

Konstigt nog har jag aldrig gillat vanliga russin. Petar bort på lussekatter och det värsta jag vet är bröd/bullar med russin i degen. På senare år har jag dock fått smak för bl. a. sultanrussin och inte minst de gröna i påsen på bilden. Mina absoluta favoriter. Dock mer som snack, i sallader och grytor för jag bakar inte något med russin (i år tryckte jag till och med ner torkade tranbär i lussekatterna istället för russin). Tidigare hände det att jag lyxade till det och köpte vad som då kallades gröna russin i Saluhallen.

Senast jag var där fanns bara gula russin och mannen hävdar att det alltid varit gula russin och att han aldrig sålt gröna russin.
Hrm.
De gula var ju inte lika goda som de gröna.
Någon som vet var jag kan hitta gröna russin?

***

Pausen i stora Staden

Nu har jag sådär ofrivilligt ramlat ifrån bloggen igen. Under pausen jag gjorde för snart en månad sedan spenderade jag lite tid i Stockholm och blev bland annat bjuden på middag hos självaste Pipopp :D Där fick jag uppleva vårens grillpremiär! Och inte bara det, jag föll pladask för den enklaste smaksättningen av de stora vita bönorna. Dressing på dijon, vinäger och olja, finstrimlad purjo och sist men inte minst rostade fänkålsfrön. Jamen ni hajar själva så gott!

Tack för maten, Pia!

Visst är det så att man längtar...

...till ljuset igen. På bilden syns min lilla men naggande goda jordgubbskörd från den 8 juli i år. Snart fem månader sedan och redan ett minne blott. Jag gillar oftast hösten. Det blir lite klarare och högre luft. Många växter blommar ofta långt in på hösten och trädens färger skiftar något alldeles fantastiskt. Och jag älskar att tända ljus till frukosten - och middagen för den delen också.

Och om det bara hade varit mörkret. Det är ju annars mest regnet och det gråa vädret som tär lite för mycket på psyket emellanåt. Knappt något dagsljus alls då det mest är dis och dimma. Jag tror faktiskt jag hade stått ut med några minusgrader istället och blå himmel under dagarna.
Men men, man kan inte få allt här i livet. Det finns platser på jorden där det knappt ens regnar överhuvudtaget och där människor svälter på grund av torka. Så för det mesta är jag ändå glad över att vi har så mycket regn trots allt.