557 olästa inlägg

Det är nästan svårt att minnas sist jag var så trött som nu. Förmodligen var det i vevan då värken var som värst för ca 13-14 år sedan, och jag på allvar tog tag i mitt liv. Förändringarnas tid låg framför fötterna på mig. I åratal har jag på egen hand kämpat för att bli frisk, eller i alla fall hantera värken och ändå leva och fungera drägligt, och målmedvetet satsat på omskolning, tränat och gjort allt jag mäktat med för att komma framåt i livet och klara mig själv.
Till. Ingen. Nytta. 

Sedan början av februari i år hände något med mitt allmäntillstånd. Toktrött. Känner mig mer eller mindre likgiltig för allt och alla. Har varken lust eller inspiration till att fixa och dona i köket, oavsett det handlar om matlagning eller växter.
Orkar inte mer.

557 olästa inlägg.
Plus alla de boggar jag gärna läser som inte ens finns med på just den sidan (fn Bloglovin). Och det bara på en vecka eller två. Hur ska jag orka med allt jag vill göra.

* * *