Ekostore, snart ett minne blott.

En lysande stjärna på Göteborgshimlen har slocknat.

Kanske var det bara en ren och skär tillfällighet men mat, eko och vego låg rätt i tiden då och Miss Meisters mat och Ekostore föddes nästan precis samtidigt. För snart 9 år sedan, den 26 februari 2007, postade jag första inlägget i bloggen. Tre dagar senare slog Ekostore för första gången upp sin port.
Det är med stort vemod jag förra veckan läste nyheten om att Ekostore nu kommer att stänga igen sin dörr. För gott.
Den 6 januari 2016 skriver ägaren Hanna på Ekostores facebook-sida:

"Bästa kund,
I mars 2007 öppnade jag Ekostore med ambitionen att bidra till en utveckling av det ekologiska Göteborg. Min målsättning har varit att inspirera fler människor till att välja den ekologiska maten.
Ekostores resa har varit kämpig på många sätt och först efter flera år nådde vi punkten då butiken kunde bära sig. Det senaste året har dock omsättningen sjunkit drastiskt och detta tillsammans med en kommande chockhöjning av hyran gör att vi inte längre kan fortsätta. Det är med mycket sorg i hjärtat jag nu meddelar att Ekostore stänger i slutet av januari.

Jag kommer att sakna denna plats där min kära personal och underbara kunder förgyllt tillvaron. Tack så mycket för all uppmuntran och värme ni gett mig under dessa nio år!
/Hanna"

Så sorgligt.

Tack för allt, Hanna! Sjukt bra jobbat! Jag är så glad att jag känt till butiken från start. Bästaste mataffären, som den grönaste oas mitt i stan! Visserligen har det ekologiska, närodlade och veganska utbudet bland "vanliga" butiker ökat på senare år, vilket såklart är toppen, men det slår samtidigt ut andra fantastiska butiker som har ett helt igenom ekologiskt sortiment.

Ett par dagar senare skriver hon igen:

"Tack för alla fina och stöttande kommentarer och samtal vi fått på fb, Instagram och i butiken. Att ni så gärna vill hjälpa och visar uppskattning betyder så otroligt mycket för oss alla på Ekostore!
Som svar på era frågor så är beslutet definitivt för min del. Att flytta en livsmedelsbutik till nya lokaler kräver medel som Ekostore inte har. Personligen har jag inte heller möjlighet att börja om. Att starta Ekostore har varit en sådan resa där man i efterhand säger att hade jag vetat vad det innebar hade jag nog inte gjort det... Jag ångrar ingenting av dessa nio år. Ekostore har gett mig så många fantastiska möten, och så mycket värme från främlingar som nu känns som vänner. Men jag klarar inte att göra resan igen, numera med tre barn.

Jag har även försökt hitta någon som vill ta över Ekostore och pratat med aktörer som har både resurser och planer på att starta i Göteborg, men inte lyckats.
Jag är mer än gärna behjälplig om det finns någon/några därute som har möjlighet att ta över butiken och försöka vända utvecklingen. Det skulle glädja mig mycket (inte minst som kund) om allt detta goda fick finnas kvar.
/Hanna"

Tänk, den som ändå hade kapital nog att hjälpa Ekostore.
Någon som känner någon som känner någon som skulle kunna föra Ekostore-facklan vidare?

Än lyser stjärnan dock. Ekostore har öppet januari ut så passa på nu, alla matglada, att handla där för sista gången. Någonsin.

* * *

The madness, oh the madness.

Madness: The condition of being mentally deranged.

Galen jag. Kanske är en lätt överdrift men lever definitivt i en mentalt osund period och har gjort så under en tid. Därav den extremt låga aktiviteten här på bloggen.
Otaliga är de gånger jag blivit utfryst och bortvald genom livet. Både i skolan och bland vad jag trott vart mina vänner, ung som inte längre så ung. Nu även, för första gången i livet, på en arbetsplats. Trots vanan borde jag inte bry mig. Men det tar på krafterna. Mer än vad en kan ana. Att jag dessutom dragit på mig dubbla skador i axeln och inte tränat på flera månader gör inte saken bättre. Men det är en helt annan historia.

I början är allt så otydligt och det tar tid att riktigt förstå vad det är som pågår. På ytan verkar allt gyllenbrunt och perfekt gräddat. Men under ytan bubblar och fräser jästbakterierna oroväckande fort. Risken för explosion är överhängande. Frågan är bara när, var, hur?
Ett leende ansikte på en person som avskyr dig, ni vet, lite som glasyr och vacker dekoration på en torr sockerkaka, är så förvirrande. Eller nej, egentligen inte. Jag har grymma känselspröt och avslöjar dem på direkten. Svårigheten är att förstå vari avskyn ligger, för att lösa eventuella problem. Och gå vidare. När vuxna människor inte kan stå för vad de säger eller ens är villiga att lösa ett problem finns det inget uttalat att lösa. Problemet kvarstår således.

Så kom då explosionen. Hela hösten har varit som en enda lång berg-och-dal-bana och så kom då explosionen. De senaste fyra veckorna varit bland värsta. Känslomässigt. Viktmässigt. Sömnmässigt. Ja, helt enkelt förfärligt på alla sätt. Samtidigt har jul- och nyår varit supertrevliga då jag hunnit träffa och umgås med en del vänner och bekanta men fladdret i magen stillar sig aldrig. Känslan av att vara fri, ledig och glad skiftar fortare än jag hinner blinka till närmast en panikångestattack.

Mest av allt är jag så besviken på mig själv att jag sa ja till det där jobbet i början av sommaren. Naturligtvis inget jag kan göra något åt nu men känner mig mer vilsen i livet än någonsin tidigare. Vet inte alls vem jag kan lita på, vart jag ska vända mig eller ens vart jag ska ta vägen nu.



Miss Meisters mat, som snart går in på sitt tionde levnadsår, hade förra året sitt i särklass sämsta bloggår sedan födseln. Förhoppningar inför 2016 är att åter blåsa liv i Miss Meisters mat och fortsätta dela med mig av mitt och andras vegoliv.
Nu riktar vi blickarna framåt.

Väl mött 2016

* * *