Oj, oj, oj vad tiden rusar iväg! Och inte har jag gjort några inlägg på tok för länge. Satt fullkomligt fastklistrad vid datorn i en veckas tid och fixade och trixade med denna blogg. Överväldigad av tekniken fick jag nog och har varit väldigt restriktiv med mitt datoranvändande ett tag. Men nu skall jag försöka ta mig i kragen och fortsätta lite mer regelbundet. Trots att jag i stort sett lagar mat varje dag är det svårt att skriva ner recept. Så ofta tar jag vad som finns hemma och följer inget riktigt något särskilt recept. Inspirerad av en del kokböcker och andra recept jag kommer åt blir det till slut någon slags blandning av allt. Det tar förmodligen tid att lära sig skriva ner recepten ordentligt och förhoppningsvis kommer det gå mer på rutin om ett tag.
Jag ställde i alla fall till med födelsedagsfest i helgen och bjöd in vänner på mat och dryck. Efter ett kanske kanske på tok för stort antal timmar i köket, fyllda av hackande, filéeande, kokande, blandande och bakande, blev gästerna väldigt nöjda, glada och framför allt mätta! På bordet fanns bland annat Tabbouleh, Quesadillas, bröd, avokadoröra, hummus, frukt, ost och gönsaker. Och till la grande finale bjöd jag på självaste cyberkockefterätten; parfait med chiliblodgrape. Ja, just det cyberkocken. Det var ju så det hela började. Ilva har en riktig superduper mat- och fotoblogg som man bara kan förlora sig i. En dag i grådisiga februari var just en sådan dag då jag drömde mig bort till ett vackert Italien och liksom riktigt förlorade mig i hennes Aglio e olio. Då fick jag plötsligt syn på och läste mer om cyberkocken och vad det egentligen handlar om (och låt er inte förföras av den smaskiga apelsinchokladkakan som bara råkar finnas i samman inlägg). Så spännande tyckte jag. Vid det tillfället hade jag inte den blekaste aning om att jag helt på egen hand skulle kunna klara av att "skapa" en alldeles egen blogg utan kontaktade Ilva som tog mig under sina vingar och publicerade mitt bidrag på hennes blogg. Tusen tack igen, Ilva, för att du gjorde det! Responsen fick mig att ägna många, många timmar framför datorn för att till slut få till stånd denna blogg. Nu är det bara så att jag inte äger någon form av tjänlig kamera (endast en gammal trasig sak, laddad med filmrulle, ligger i nån byrålåda och skräpar) vilket gör denna matblogg något tråkig måste jag erkänna. Men håll till godo! Det skall komma bilder här vad det lider. Så länge kan jag locka med fantastiska bilder av Ilva på hennes Aglio e olio. Det är så man vill försvinna rakt in i fotona som är läckra, inspirerande, underfundiga, vackra och ja, det finns ingen ände på adjektiv som kan beskriva hennes bilder. Eller varför inte gå direkt till flickr där det finns tusentals bilder av bland andra ilva-sableye att bläddra runt i.
Kvällen som i övrigt var glad, uppsluppen och ganska pratig, blev helt tyst för ett tag. Ja, det blev verkligen knäpptyst när alla serverats varsin tallrik med efterrätt. Jag tvekade en stund och undrade för mig själv vad som gått snett... tittade på när de alla under tystnad åt upp och skrapade sina tallrikar... Puh, smaksättningen av parfaiten vilken jag bytte ut från kokoslikör till fläderblomssaft funkade tydligen alldeles utmärkt! En annan sak som också fick mig att tveka under kvällen var en rätt som jag egentligen "misslyckades" med men som snarare blev favoriten på bordet. Hade tänkt mig en kall rätt med marinerade kidneybönor men hittade inget bra recept. Däremot hittade jag ett på Provensalska Kidneybönor vilket kanske inte riktigt skulle passa till mitt annars lite heta tema med chili, ost och koriander. Blev sådär nöjd och tänkte även att bönorna skulle smaka bäst varma. Men döm om min förvåning när det mer eller mindre sa slurp och fatet var tomt! Med lite manipulering och ändringar i det ursprungliga receptet blev det till slut så här:
Heta Kidneybönor
2 msk solrosolja (eller annan neutral olja)
2 små skivade rödlökar
2 skivade vitlökar
2 burkar (à 400 g) kidneybönor
1 strimlad zuccini
4 hackade tomater
lite vatten
hackad färsk koriander
salt och peppar efter smak
Sautera lök och vitlök försiktigt i olja i 2 minuter. Tillsätt bönor, zuccini och tomater och låt sjuda i 2 minuter. Då tomaterna ger ganska bra med vätska kan man vid behov tillsätta lite vatten bara. Tillsätt rikligt med hackad färsk koriander, salta och peppra efter smak. Stäng av plattan och låt pannan stå kvar på plattan och sjuda. kan serveras både varm, ljummen och funkar också kall.
På bordet fanns även världens enklaste avocadoröra som passar till det mesta; som tillbehör, dipp eller varför inte på en skiva bröd bara. Beroende på hur många som skall äta, mosa med hjälp av en gaffel en eller flera mogna avocados. Låt gärna några större bitar finnas med. Salta och peppra efter smak. Klart! Det skadar inte heller om man eventuellt tillsätter lite olja av neutral smak samt några stänk färskpressad citron.
Smaklig spis!
Bilden ovan på Kumquats är tagen av Jocelyn Stewart alias Bjorkish och är hämtad från: http://www.flickr.com/photos/bjorkish/432899426/in/pool-fruits/
måndag 26 mars 2007
Födelsedagsfesten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Grattis i efterskott, Åsa! Och du, nu är det Cyberkocksdags igen. Titta in hos mig på http://fransktkok.typepad.com och kolla in ingredienserna.
Grattis från mig med! Och tack för alla snälla ord, du tar då i! Och jag blir ju alldeles generad.
Tack för i lördags Åsa. Kan intyga att allt som serverades var super gott.
Annette: Tack för påminnelsen! Jag hoppas hinna med brödbak och matlagning nu när solen skiner och odlingen utanför smått börjar kräva sin uppmärksamhet...
Ilva: Hihi, men det är ju sant! Bli inte generad över det. Hoppas det är ok att sprida din blogg till vänner och bekanta :)
Anonym: Tackar det ödmjukaste! Vi var ju inte sååå många så jag ska nog luska ut vem du är ;)
Skicka en kommentar