Idag är det dessutom redan tre veckor sedan eldfesten ägde rum och det persiskta nyåret inleddes. Imorgon är det tre veckor sedan det var vårdagjämning. Tycker det känns som förra veckan. Då, för tre veckor sedan alltså, gjorde jag mig ett eget litet nyårsbord. På nyårsdukningen - Haft sin - ska det vara saker som börjar på S. Källorna jag hittat om detta listar lite olika saker. Nu har jag varken persiskt påbrå, släkt eller ens nära persika vänner att fira nouruz med men som ni vet gillar jag ändå idén om att fira nyår just vid den här tiden på året. Det känns mer naturligt än mitt i mörkaste vintern. Dessutom ska de finnas med målade ägg, en (levande!)guldfisk, en spegel, kakor och nötter (därav pistagenötterna), ljus och en känd diktsamling av Irans nationalskald Firdausi och iranska flaggan. Personligen tycker jag det lämpade sig bättre hos mig med Lisas Matmolekyler och ett tygstycke med tryck av Bob Marley på.
Så här blev min nyårsdukning:
Dadlar - Senjed: en sorts söta frukter som påminner om dadlar. Frukten symboliserar tålamod.
Citron - Somaq: en sur krydda. Med den önskar man maten en god smak i framtiden.
Krasse/vetegroddar - Sabzeh: en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
(snabblösning med krasse då vetegroddarna misslyckats i omgångar men senare tog sig som synes på bilden)
Rött äpple - Sib eller Seeb: ett rött äpple och symboliserar glädje.
Tulpaner - Sonbol: hyacinter som symboliserar skönhet.
Mynt - Sekkeh: guldmynt. Symboliserar kampen mot fattigdom.
Vitlök - Sir: vitlök. För hälsa.
Vinäger - Serkeh: vinäger som symboliserar rörelse i livet.
Så hoppade jag över elden också. Eller ja, eld och eld är väl synd att säga men väl ett par marschaller vart det i alla fall. Bort med det bleka och sjuka och nu boostad av eldens glöd hoppas jag på ett år utöver det vanliga.
Den som lever får se.