Tack för senast!

Bilden är tagen av Tina och lånad från hennes matblogg Pickipicki

Sista helgen på året och jag kan bara beklaga att Miss Meister inte riktigt orkat med Miss Meister's mat under 2012 och allra minst under senhösten och vintern. Ett omtumlande år och inte minst brist på en ordentligt fungerande dator har satt käppar i hjulen, gång efter annan. Jag har inte heller särskilt många bekanta omkring mig med tillräcklig datorkunskap som kan hjälpa till så problemen har i princip blivit beständiga då jag själv inte klarar av att lösa allt. Dock kommer ett och annat tips från folk där ute i cyberrymden varav flest tycker att jag ska köpa ny dator. Företrädesvis en bland sorten av det designade äppelmärket. Trots att den jag har bara är drygt tre år. För er då, som enligt mig verkar totalt verklighetsfrånvarande, kan jag bara upplysa om att en sådan kostar många fler kronor än dem jag har att leva på varje månad, vilka oftast stannar på ett fyrsiffrigt belopp.
Men allt är inte nattsvart hela tiden. Det har funnits en och annan ljusglimt under året.

En av höjdpunkterna, vilket såklart har med mat och matbloggare att göra, var när jag fick finbesök här hemma av både nära och långväga matbloggsgäster. En kväll i oktober kom nämligen Veronica, Tina och Calle, Rebecka, Linda och Beata och hälsade på. Kamerablixtarna ven under kvällen men själv har jag inte en enda bild från tillfället. Det fotades med allt från enkla mobilkameror till avancerade systemkameror (+ extra objektiv) och allt däremellan. Och det var inte bara maten som fastnade utan även jag, som vid ett tillfälle stod med två stora kameror upptryckta i nyllet. En skulle plåta tårtan jag höll och den andra mig när jag blev plåtad med tårtan. Det var nog så nära paparazzis jag kommer hamna.

Vi åt tills våra magar inte längre hade några tomma hörn. Bland annat åt vi finska gotter från Tina och Calle som äggsmör, dock utan karelska piroger men med riktigt surdegsbröd och så brödost (även kallat kaffeost) med hjortronsylt, Lindas pumpasallad, mina kryddiga kikärter i tomatsås och haricots verts (går lika bra att krydda med spiskummin som med kummin, vilket står i receptet) och Beatas Lingonkolapaj och så var det ju den Karibiska romkakan som Veronica aka Momas Kitchen gjorde som små bakelser av. En skiva kaka toppad med vispad grädde, färska vinbär och choklad. Kunde inte bli ett bättre avslut på kvällen.

Tack alla matglada gäster

 som förgyllde min höst!

***

Studio Tour - Hollywood

Visst är det konstigt hur saker på film ser helt annorlunda ut i verkligheten. Säkert känner ni igen er från denna välkända gata. Äntligen syns den i rutan igen i alla fall :-)


Eller? Njae, kanske inte. Men ni som kollar Desperate Housewives känner bergis igen er här på Wisteria Lane. Men visst ser det väl lite slitet och nedgånget ut. Wisteria Lane är ett set för tv-serien om de desperata hemmafruarna, uppbyggt på Universal Studios Hollywood, Los Angeles. Först är det Gabrielle Solis hus, och så Susan Mayers - eller? och sen, nä, jag vet inte vem som bor i vilket hus. Kanske Lynette Scavo i första gröna och Bree Hodge i andra? Äh, så mycket för alla foton ;-)

I maj förra året var jag på rundtur där och besvikelserna många. Mycket gammal rekvisita och väldigt nedgånget. Förutom ett set från Hajen (haha, det är sååå pluttigt och hajen riktigt plastig! - men fick ingen bra bild därifrån. Det skvätte och gick så fort, sen var vi plötsligt förbi hajen och påväg mot nästa explosion) Psycho (kolla här om ni känner igen motellet där mordet skedde...) och exploderande bilar från The Fast and the Furious. Där fanns också en stor vägg. Mitt ute på ett stort fält. Hrm. Tydligen en bra bakgrundsvägg som har fått "spela" både himmel och hav.

Well well, been there, done that! ;-)

Isturlista!

Nu ligger isen tjock där jag, bara för 5 månader, sedan simmade och plaskade omkring. Det skulle visa sig vara sista doppet för säsongen den 27 aug 2009

Då är det ett fakutm. Isvinterturlista för båtarna i Göteborgs södra skärgård! Precis som när jag var liten. Eller tja, lite yngre menar jag ;-) Båten Fröja kom redan 1980 var byggd i stål och så kallad isklassad. Annars var Styrsöbolagets fartygsflotta lite för klen att klara isen. Båtarna var ju byggda i aluminium.

Det sattes in särskilda isbrytare som jag inte minns namnen på. Bara att de var väldigt små och trånga och inte på långa vägar dimensionerad för alla folk som åkte fram och tillbaka mellan Saltholmen och öarna. Jösses, det var t o m folk som körde bil från fastlandet ut till Donsö och sen över bron till Styrsö! Hua, nog för att vi åkte skridskor på havet men att ta en tur med bil tycker jag inte verkar så lockande. Lika lite då som nu.

Båtarna Ylva (1989) och Vesta (1998) fanns inte då men är även de byggda i stål och trafikerar södra skärgården. Silvertärnan (1986) däremot, som oxå är byggd i aluminium, är förstärkt för is men klarar tydligen inte längre isen. Åh, nu längtar jag "hem"...