Möglig mat i min kyl!

Nä, det var väl ingen kanonrubrik på ett inlägg förstås. Men det är sant! Jag har t o m fler saker i kylen som möglat! Det hör verkligen inte till vanligheterna för mig. Jag fick t o m slänga ett gäng redan kokta och skalade rödbetor!!! KRAV-märkta dessutom. Åh, jag skäms verkligen nu. Och nä, jag brukar inte vara så himla pjoskig med datummärkningar osv utan använder näsan och tungan till att avgöra om det ska ätas eller slängas. Inte sällan slänger jag bort allt som fått små (och ibland stora) gröna eller vita "öar" istället för att bara skära bort det synligt dåliga. Bara tanken på mögelsporerna får mig att rysa. I alla fall gäller det när det är mat som jag tillagat och sedan bara har i kylen i hop om att hinna äta upp allt och helt enkelt struntat i att frysa in. Att jag aldrig lär mig...
De kokta rödbetorna stod var och en som på en kritvit ö :(

Runt påsk och veckan efter där var jag extremt stressad. Inte för att jag hade mycket att göra utan för att jag väntade på besked. Besked om ett jobb. Dessutom fick jag ett riktigt otrevligt meddelande på min telefonsvarare (från en arbetsgivare där jag sökt jobb, praktik, föreslagit projekt för mm under ca 5 år nu) och fick höra svart på vitt hur okompetent jag är och inte kan få jobb hos dom. Helgen efter påsk liksom tappade jag lusten igen. Och som vanligt tröstäter jag när jag inte mår bra. Oftast är det annat än godis och består snarare i mycket mat, goda ostar, bröd, vin, choklad och kakor. Jag tyckte alltså ovanligt synd om mig själv och handlade en hel del mat.

Tanken var förstås att laga mycket mat och frysa in till lunchlådor. Nu när jag praktiserar är jag ju borta hela långa dagar i veckan vilket är en enorm omställning för mig. Senast jag lagade lunchlådor på löpande band var när jag pluggade, vilket tyvärr är några år sedan nu. Vanligtvis lagar jag alltså nuförtiden mat hemma varje dag och har gjort så i flera år och nu plötsligt måste jag alltså förbereda flera lunchlådor för en vecka. Tränar en del och hinner inte göra så mycket mat på em/kvällar heller nu. Den här gången har jag tydligen slarvat väldigt mycket med just infrysningen. Och då går det som det nu gjort.

Ca 10 månaders matkvitton....

Usch. Jag blir så arg på mig själv. Det är ju inte så att pengar växer på träd och jag har inte råd med någonting annat än mina räkningar för hemmet och mat. Skärpning pågår! Ingen mer bortkastad mat (utan att för den skull få fler kg i kroppen... :/ )! Nu ska här packas mat!

Hur har ni det? Glöms mat bort i kylen? Blir över och sen transformerar sig till något helt oanvändbart?

Slöseri med saffran på hög nivå!

Tanken på att strunta i lussebullsbaket i år kanske inte hade varit helt fel i alla fall. Tänkte hoppa över i år då jag hela hösten hållit på (och håller fortfarande på då resultatet inget annat än vägrar visa sig) att gå ner i vikt. Eftersom det allt som ofta bara är jag själv som äter upp allt jag bakar får jag helt enkelt avstå från att baka. Det är tyvärr inte helt enkelt. Baksuget blir bara för stort emellanåt.

Idag var å andra sidan, med tanke på resultatet, inte en bra dag alls att baka på. Ett riktigt bakslag kan man säga. Mest irriterad är jag nog över att jag spenderat dagen till att alls få genomfört bakandet och inte gjorde annat istället. Men också över det enorma slöseri med den hutlöst dyra saffran det blev!!. Varför?
Jo, det föll sig så att båda plåtarna rent ut sagt sket sig. Jag tyckte först det var konstigt att bullarna knappt fått färg efter 7 min. Hrm? De fick stå några minuter till och sen - men herre jösses! Ugnen stod på 160 grader bara! Det ska vara 260!!! Jag som kollat graderna flera gånger innan... Ok, en plåt kvar. Men vad händer då?
Den blev svart. Min sketugn som har på tok för mycket övervärme (och därför brukar jag ha lite lägre temperatur och sätter ofta plåten lite längre ner än vad som bör) mer eller mindre grillade bullarna och andra plåten blev svart efter 7 min. Bläää. Alltså, jag kan slänga bort dom såklart men jag hade ju tänkt ge bort dom, eftersom jag ändå inte ska äta dom.

Allvarligt tror jag något har gått fel med mig i år. Jag kan inte koncentrera mig tillräckligt för att baka några sketna lussebullar. Jag kan inte ens räkna längre hur många gånger jag gjort det tidigare. Oftast blir det dessutom två eller fler satser varje år. Och det är nu 12 timmar sedan jag gick upp och det känns som jag nästan precis börjat dagen... (och det har nu gått ytterligare 5-6 timmar sedan jag började skriva på detta inlägg)

Och som om detta inte var nog - kameran strular igen. Vet egentligen inte om det är kameran eller nya datorn som ställer till det. Det var aldrig några problem innan jag började använda nya datorn. Det går helt enkelt inte att överföra bilderna från kameran. Varken i mitt Canonprogram eller direkt via bildgrejen som finns i datorn. Och inte går det heller i gamla datorn heller :(
Jag hoppas på bättre lycka i morgon. Då är det äntligen måndag igen! Under tiden får ni hålla till godo med gamla bilder. Här från en skyltutställning på Gustav Adolfs Torg i augusti tidigare i år.