Förväntningarna på julhelgen, framförallt föreställningarna om den perfekta familjen, i det perfekta hemmet (med den perfekta granen!) och det perfekta julbordet, är nog den allra mest missvisande övertygelse vi lever med. Tvånget att umgås med människor en inte har något som helst gemensamt med (förutom att en råkar vara släkt) kväver oss och är sannolikt en bidragande orsak till så mycket fylla och elände under julhelgen.
Med det inte sagt att det förekommer lyckliga familjer och många trevliga släktträffar i december månad. Grattis till er! Trots att jag nu över halva mitt liv bott så att säga hemifrån är det inte helt enkelt att få andrum att skapa egna fridfulla jultraditioner utan att trampa andra på tårna.
Hur som helst är jag oerhört glad att slippa se de köttdignande julborden och jag njuter i all enkelhet av kål i all dess färg och form. Särskilt rödkål, grönkål och brysselkål. Rå, stekt, förvälld, kokt, ugnsrostad, oljemasserad med mera.
Ett måste på julbordet är den färska grönkålssalladen med apelsin och granatäppelkärnor. Kryddingen kan variera lite efter humör och vad andan faller på.
Senast blev den smaksatt med mortlade rosépepparkorn, grönpepparkorn, rostade fänkålsfrön och svartpepparkorn plus salt, pressad citron, apelsinzest och saften som blev över då jag fileeade apelsinen. Grönkålen masserade jag i ett par matskedar olivolja med apelsinsmak.
Önskar er alla en god jul,
oavsett var ni är!
* * *
oavsett var ni är!
* * *
2 kommentarer:
Härlig sallad !!!
Kristiina - Verkligen. Äter den nästan varje dag nu i december :-)
Skicka en kommentar