Gröna eller gula russin?

Varsågoda! Här får ni en påse supergoda russin att smaska på under tiden jag trixar och donar med allt möjligt här i bloggen och vad som till bloggen hör.
Bland annat så har jag i två dagar letat efter odöpta matbilder till påbörjade matinlägg, börjat med otaliga inlägg som mer och mer börjar liknar noveller, rensat bland vad som till synes verkar vara tonvis av tidningsartiklar, broschyrer och allehanda matrelaterad information som sått frö i mitt huvud för vad jag ska resonera kring och skriva om här i bloggen. Det är en aldrig sinande ström av intryck och idéer.

Konstigt nog har jag aldrig gillat vanliga russin. Petar bort på lussekatter och det värsta jag vet är bröd/bullar med russin i degen. På senare år har jag dock fått smak för bl. a. sultanrussin och inte minst de gröna i påsen på bilden. Mina absoluta favoriter. Dock mer som snack, i sallader och grytor för jag bakar inte något med russin (i år tryckte jag till och med ner torkade tranbär i lussekatterna istället för russin). Tidigare hände det att jag lyxade till det och köpte vad som då kallades gröna russin i Saluhallen.

Senast jag var där fanns bara gula russin och mannen hävdar att det alltid varit gula russin och att han aldrig sålt gröna russin.
Hrm.
De gula var ju inte lika goda som de gröna.
Någon som vet var jag kan hitta gröna russin?

***

Finn Crisp eller inte Finn Crisp?

Första gången det hände var i höstas. Jag satt på mitt dåvarande jobb och hade just fyllt på mitt Finn Crisp-förråd med ett nytt paket. Gissa om jag blev förvånad då de plastinpackade tunna godbitarna i kartongen var färre än vanligt. Kände mig så att säga snuvad på konfekten och twittrade omedelbart om min "upptäckt". Fick inget respons då om fler varit med om samma sak. Däremot blev jag varse att jag definitivt inte är ensam om att Finn Crisp många gånger är som den bästa räddaren i nöden och toppenmellanmålet. Särskilt på eftermiddagen då sötsuget hugger tag i en som om det aldrig någonsin tänkt släppa greppet igen.
Kanske var det ändå bara ett måndagsexemplar jag köpt.

Jag har hunnit med att knapra i mig flera paket Finn Crisp (Original) sedan dess. Alla vilka varit fullpackade som vanligt. Men nu hände det igen. Jag blev minst sagt paff. Hur många måndagsexemplar finns det egentligen? Har ni råkat ut för samma sak?

Letar på kartongen efter information om ev antal men hittar inget. Inte heller på deras hemsida framgår något annat än själva ingredienserna och näringsinnehållet. Så, hur mycket tjänar nu Finn Crisp på detta? Det går åt 6-7 paket med färre crisps i för att fylla ett helt. Kanske handlar detta inte alls om måndagsexemplar utan snarare som så att vart 7:e eller vart 10:e paket Finn Crisp helt enkelt innehåller 5-6 skivor mindre. Samtidigt som vi betalar precis samma för varje paket... och där tog mina mattekunskaper slut. Men ni fattar grejen.

Kan bara inte ge upp dem. Än.

***

Kvällsmat efter en dag på stranden

Det såg mörkt ut i morse. Faktiskt ända fram till tolv-tiden. Jag trodde nästan inte det skulle spricka upp alls. Jag som hade förberett och laddat för årets första dag på stranden. Till slut satte jag väskan på cykeln och trampade ut mot havet. Under tiden hann det faktiskt spricka upp och solen stekte sedan resten av dagen min vita kropp (på vissa ställen liiiite för mycket).

Väl hemma igen blev det inte många knop gjorda annat än lite lätt kvällsmat. Hallon, en aprikos, en klick turkisk, eller vänta var det kanske grekisk, yoghurt men finstrimlad chokladmynta!



Imorgon väntar regn igen (skönt så slipper jag springa uppochner med tunga vattenkannan i min odlingslott)