Ganska nyligen köpte jag med riktigt stora och nästan helt släta jordärtskockor. Lycklig och längtansfull tänkte jag koka en av mina favoritsoppor på dem. Av erfarenhet vet jag att jordärtskockan inte blir lika krämig och klibbig som potatisen så därför köpte jag även med ett par diot hem. Det var inte utan att ett leende spred sig i ansiktet när jag såg att Charlotta postat ett inlägg om att hon lagat en magkatarrvänlig jordärtskocksoppa. Det var ju precis det jag skulle tipsa henne om då hon nyligen slängde ut vädjan om förslag på snäll mat. För det var ju precis det jag längtade efter såhär i den allt svartare vardagen. Snäll mat.
Så, förra måndagen fanns det äntligen tid för mig att koka skockorna. Soppan var så god så god och intet ont anande sörplade jag i mig den. Men vad nu, undrar ni. Intet ont anande. Det är ju en snäll soppa, eller? Vaddå?
Jo, det började egentligen redan på natten men eskalerade och nådde under dagen efter oandade höjder. Men hjälp av google, Twitter och inte minst Anna från Skånska skafferiet så löstes mysteriet och insikten om att jag helt enkelt fått i mig en rejäl överdos av inulin var lika klart som korvspad.
En och annan av er läsare är redan medvetna om detta mindre spännande äventyr och jag tänkte först inte blogga om denna soppa men när jag sedan såg Matrepublikens recept (länk ovan) och hör och häpna om det inte under dagen idag ploppade upp ännu ett jordärtskocksoppainlägg (och som så många med mig verkar Ilva också bita ihop och gnisla lite för hårt med tänderna om nätterna) i mitt flöde, så det var bara att redigera lite och lägga till länkar så får ni nu tre varianter av den goda snälla jordärtskocksoppan. Mig veterligen har jag aldrig tidigare haft problem med jordärtskockor, så om detta var en tillfällighet eller om jag överdoserat mig vill jag vara osagt. Hoppas inte detta avskräcker er från att laga jordärtskocksoppa men vet ni redan med er att ni är lite överkänsliga för inulin så ät bara en halv portion eller späd soppan ännu tunnare. För den är god som bara en jordärtskocksoppa kan vara!
Jordärtskocksoppa
4 port
ca 500 g jordärtskocka
ca 200 g potatis
4 vitlöksklyftor
ca 7 dl grönsaksbuljong
flingsalt
vitpeppar
ev 1-2 dl kokosmjölk (eller mer grönsaksbuljong)
Skala skär tärningar av jordärtskockan och potatisen. Lägg i rotfruktstärningarna tillsammans med skalade vitlöksklyftor i ugnsfast form och på med olivolja. Strö över både salt och peppar. Låt stå i ugnen på ca 180 grader i ca 20-30 minuter eller tills tärningarna är mjuka och fått färg men innan de blir allt för mörka. Ta ut och lägg över i kastrull eller annan lämplig mixerbunke. Mixa med grönsaksbuljongen.
Som vanligt häller jag inte i all vätska på en gång utan tar det lite pö om pö. Trots att jag gillar lite tjockare och krämigare soppor framför tunna buljongsoppor så brukar jag alltid ha några extra dl grönsaksbuljong än vad som är beräknat från början. Vill du så mixa i några dl kokosmjölk också eller fortsätt späda med grönsaksbuljong tills du får önskad konsistens på soppan.
Smaklig spis!
***
4 kommentarer:
Oh, jag älskar jordärtsskocksoppa, och har aldrig haft några problem av den - även om jag som barn kallade den för rapsoppa.
Hoppas du mår bra!
Margaretha
som också tycker
det är gott att
rosta skockorna
Margaretha - Nä, jag vet inte vad som hände. Har aldrig märkt av något ens i närheten av vad jag gjorde förra veckan. Var i alla fall tacksam att jag i princp var ensam i korridoren (där jag numera spenderar mina dagar) hela dagen då jag gick i skytteltrafik mellan rummet och det andra rummet där man pudrar näsan. Eftersom det inte var någon bakterie så var allt som vanligt efter ett dygn igen och jag har hämtat mig.
Mår för övrigt sådär. Börjar vänja mig vid mitt tvångsarbete men tårarna tränger igenom titt som tätt ändå för jag hatar verkligen detta system. Det faktum att jag ska heltidslåtsasarbeta, utan någon som helst rimlig ersättning, ingen semesterersättning, inget pensionsspar men skulle jag bli sjuk ska jag minsann dra av karensdag som alla andra arbetare måste göra, gör att jag bara vill skrika.
Andas. Svälja. Infoga. Acceptera. Nicka. Andas.
Jag har inget hopp längre om att det någonsin ska lösa sig på något håll. Som om att allt bara är konstgjord andning.
Jordärtskockssoppa är BÄSTA soppan, men man ska nog inte överdosera. En liten portion är lagom!
Aldrig hört om detta innan, vilket öde!
Tack för varningen...
Skicka en kommentar