Fler köttätare äter mer kött - beklämmande fakta.

Bild hittad på nätet. Minns ej var så tipsa gärna!

Det lackar mot jul, årets i särklass störtsa köttfrossarhelg. Personligen har jag aldrig gillat skinka, sill, rulle, sylta och vad det nu kan vara på julbordet. Som liten var jag inte heller särskilt förtjust i risgrynsgröt. Åt stekt prinskorv, mammas hemmagjorda småköttbullar och hembakade plattebröd. I övrigt levde jag mest på nötter, pepparkakor och annat sött som flödade. Tack och lov är det idag endast ett minne blott. Idag äter jag mest rödkål, grönkål, brysselkål och ja, grönt och skönt helt enkelt.
Men nu kan jag inte längre låta bli att högt reagera.

Då och då återkommer jag till varför jag har valt att äta i huvudsak vegansk kost och aldrig har jag brytt mig särskilt mycket om vad eller varför andra äter som de gör, bara jag slipper äta djur. På senare år har debattklimatet vad gäller vår allmänna kosthållning hårdnat. Samtidigt som detta med så kallad en köttfri dag i veckan blir alltmer populärt och det dyker upp något fler vegetariskt alternativ på restaurangernas menyer, så har jag aldrig tidigare varken hört, sett eller upplevt så mycket ilska, inte sällan rena rama  rappakaljan, kring vegetarisk mat som nu. En skulle nästan tro att folk sliter rått kött av benen, precis som familjen Hedenhös, och aldrig ätit en endaste grönsak.

Nyligen stötte jag på denna artikel om att vi människor håller på att bli mer och fler köttätare världen över. Kött är i många delar av världen inte bara föda utan en statussymbol. Oroande utveckling för hållbarheten av vår planet. Värst är ändå att Sverige ligger i topp vad gäller köttkonsumtion i hela världen.

Imagenär bild på " matkassebil"
(företaget på bilden har inget att göra med företaget i texten nedan)

I somras råkade jag på en fb-sida för en av de till synes oändliga matkasseföretagen som på senare år ploppat upp likt svampar efter en regnig sommar. Fastnade av ren förskräckelse i en lång tråd efter en fråga om huruvida de skulle lansera en vegetarisk rätt/matkasse eller ej. Den ena kommentaren efter den andra fick nästan mina ögon att trilla ur. Det var svart hat mot grönsaker och allt vad vegetariskt heter som vällde ut och rent av en hel del korkade kommentarer om hur proteinfattigt vegetarisk mat är.
Vad är det med folk? Har de aldrig ätit en gurkskiva ens?

Det faktum att vi i Sverige konsumerar mer kött än någonsin, och bara av en minskning till 1990-talets nivå skulle göra kunna göra skillnad, gör mig extra arg över alla köttvurmare. Vem tyckte t ex de åt för lite kött för 10-20 år sedan?
Nä hörrni, skärpning!
Det är naturligtvis en utopi att hela mänskligheten skulle gå bananas och vara veganer all in.
Men för tusan, vi håller på att äta ihjäl oss här i väst. En 150-grams hamburgare är knappast något problem för köttätare att trycka i sig men att äta 150 gram kål verkar vara i paritet att bestiga Mount Everest. Eller än värre.
Är du miljövän och vill äta klimatsmart? Då är det dessutom mer effektivt att välja grönsaker framför ekologiskt kött, säger Fredrik Hedenus, som också är en av personerna bakom rapporten "Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050" (vilken är en kort, översatt text av den mer omfattande rapporten som finns här).
Minsann.

Go, vegan, go vegan, go vegan!

***

Hannu och jag för hela slanten

Bild (c'est moi) tagen och lånad av Megane

Ho, ho! Här är jag. Still going strong.
Än har jag inte trillat av pinn.Även om jag så sakta sjunkit in i en tung period. Frånvaro av träning gör mig på riktigt uselt humör och jag är stel. Har fått ont i ett knä och ena armbågen. Kroppen värker som aldrig förr.
Så. För alla som har (negativa) åsikter om huruvida jag bara tränar och tränar jämt så kvarstår faktum att jag mår minst hundra gånger sämre av den påtvingade vila jag nu genomlider.

Hannu och Patrik in action, ännu en bild tagen av Kristiina

Det var inte utan att jag blev superglad i helgen då jag fick följa med självaste fotografen ovan och hennes J, på utflykt till Gunnebo slott. Jorå. Där var matmarknad (Jordens mat) och underbara Hannu Sarenström (Hannus blogg) både lagade mat och höll föredrag. Så hann vi med en guidad tur i kryddträdgården också.
Tack K och J för en skön söndag!

Faktum är att jag har bilder i datorn från nästan exakt fem år sedan då jag var där, på Gunnebo slott, med kameran i högsta högg. Föll då för en (bland så många andra) vacker växt i kryddträdgården vars bild jag döpt till "Asparagus bean". När jag nu googlar namnet har jag svårt att tro det är samma bland annat då dem på bilden snarare kröp längst marken än slingrade sig högt upp och bladen är olika.
Fin var den hur som helst. Oavsett namn.

Föreläsningen Hannu höll om vårlökarna (som det nu är hög tid att trycka ner i jorden) var precis i samma anda som hans krönikor på den tiden, i trädgårdsprogrammet Gröna rum för hundra år sedan, då jag föll pladask för honom. Men så kände jag igen den ena bilden efter den andra och anekdoterna kändes inte heller de helt obekanta. Ganska snart insåg jag att föreläsningen var precis som tagen ur hans bok Vårkänning (Prisma, 2000), vilken var en av de första trädgårdsböckerna jag skaffade mig då jag blivit med odlingslott.
Bilderna nedan är mina egna och till och med från min odlingslott, 2010. I våras såg jag tyvärr inte röken av dessa krokus. Som så mycket annat var de puts väck.

 

 

Tänk att vi har samma favvislökar i jorden, Hannu och jag ;-)

 

Nu är det inte långt kvar. Bara dryga 6 mån ;-)

Vår bästa tid är nu...

***