Fler köttätare äter mer kött - beklämmande fakta.

Bild hittad på nätet. Minns ej var så tipsa gärna!

Det lackar mot jul, årets i särklass störtsa köttfrossarhelg. Personligen har jag aldrig gillat skinka, sill, rulle, sylta och vad det nu kan vara på julbordet. Som liten var jag inte heller särskilt förtjust i risgrynsgröt. Åt stekt prinskorv, mammas hemmagjorda småköttbullar och hembakade plattebröd. I övrigt levde jag mest på nötter, pepparkakor och annat sött som flödade. Tack och lov är det idag endast ett minne blott. Idag äter jag mest rödkål, grönkål, brysselkål och ja, grönt och skönt helt enkelt.
Men nu kan jag inte längre låta bli att högt reagera.

Då och då återkommer jag till varför jag har valt att äta i huvudsak vegansk kost och aldrig har jag brytt mig särskilt mycket om vad eller varför andra äter som de gör, bara jag slipper äta djur. På senare år har debattklimatet vad gäller vår allmänna kosthållning hårdnat. Samtidigt som detta med så kallad en köttfri dag i veckan blir alltmer populärt och det dyker upp något fler vegetariskt alternativ på restaurangernas menyer, så har jag aldrig tidigare varken hört, sett eller upplevt så mycket ilska, inte sällan rena rama  rappakaljan, kring vegetarisk mat som nu. En skulle nästan tro att folk sliter rått kött av benen, precis som familjen Hedenhös, och aldrig ätit en endaste grönsak.

Nyligen stötte jag på denna artikel om att vi människor håller på att bli mer och fler köttätare världen över. Kött är i många delar av världen inte bara föda utan en statussymbol. Oroande utveckling för hållbarheten av vår planet. Värst är ändå att Sverige ligger i topp vad gäller köttkonsumtion i hela världen.

Imagenär bild på " matkassebil"
(företaget på bilden har inget att göra med företaget i texten nedan)

I somras råkade jag på en fb-sida för en av de till synes oändliga matkasseföretagen som på senare år ploppat upp likt svampar efter en regnig sommar. Fastnade av ren förskräckelse i en lång tråd efter en fråga om huruvida de skulle lansera en vegetarisk rätt/matkasse eller ej. Den ena kommentaren efter den andra fick nästan mina ögon att trilla ur. Det var svart hat mot grönsaker och allt vad vegetariskt heter som vällde ut och rent av en hel del korkade kommentarer om hur proteinfattigt vegetarisk mat är.
Vad är det med folk? Har de aldrig ätit en gurkskiva ens?

Det faktum att vi i Sverige konsumerar mer kött än någonsin, och bara av en minskning till 1990-talets nivå skulle göra kunna göra skillnad, gör mig extra arg över alla köttvurmare. Vem tyckte t ex de åt för lite kött för 10-20 år sedan?
Nä hörrni, skärpning!
Det är naturligtvis en utopi att hela mänskligheten skulle gå bananas och vara veganer all in.
Men för tusan, vi håller på att äta ihjäl oss här i väst. En 150-grams hamburgare är knappast något problem för köttätare att trycka i sig men att äta 150 gram kål verkar vara i paritet att bestiga Mount Everest. Eller än värre.
Är du miljövän och vill äta klimatsmart? Då är det dessutom mer effektivt att välja grönsaker framför ekologiskt kött, säger Fredrik Hedenus, som också är en av personerna bakom rapporten "Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050" (vilken är en kort, översatt text av den mer omfattande rapporten som finns här).
Minsann.

Go, vegan, go vegan, go vegan!

***

Innehållet såg faktiskt ut som bilden på förpackningen

Just det. Det var detta med mat också. Miss Meister's mat är ju trots allt en matblogg. Dessvärre är jag inne i en närapå oroväckande lång period präglad av olust och blasé inställning till matlagning. Jag äter såklart mat. Trots att jag vet det (oftast) blir gott om jag lägger ner mer tid och omsorg på tillagningen så gör jag nu för tiden minsta möjliga ansträngning. Det händer till och med att jag äter råvarorna separat. Till exempel kan jag knapra i mig ett par råa morötter och en tomat istället för att koka ihop till en pastasås. Eller så gör jag gammal "skåpmat". Inte mindre gott för det, som en stor favorit, men knappast nytt bloggmaterial.

För vad som känns som om det vore i ett tidigare liv hände det att jag köpte färdiglagad mat i förpackningar, redo att stoppa in i mikron på lunchen. Jorå. Nöden har ingen lag och jag ska erkänna att mikrons underbara värld var tvungen att testas på alla sätt och vis. För över tjugo år sedan. Nyhetens behag var förhållandevis kort och jag har fortfarande ingen egen mikro.
Nu, under konvalescensen åt jag för första gången på flera år frusen (dock tinad och värmd) grönsakswok, vilken smakade sådär. Har svårt att sätta fingret på vad det är men tycker alla frusna grönsaksblandningar smakar i princip likadant och lämnar bismak. Inte gott. När jag själv blandar gröna bönor, paprika lök osv så smakar det inte som grönsakerna i Finduspåsen. Dessutom stod det i innehållsförteckningen att där skulle finnas sugar snap peas men jag fick bara gröna bönor i min. Inte en enda sockerärta i sikte. Och det trots att innehållet förmodligen är det som allra bäst stämmer överens med bilden på förpackningen.
Andra hälften i påsen blandade jag med svart thairis och kokosmjölk vilket blev en okej middag den dagen.

Färdiglagad, frusen mat var längesedan jag lämnade därhän och sannolikt kommer det dröja innan jag testar någon fryst grönsaksblandning igen. Däremot har jag nästan alltid en påse gröna bönor/haricot verts liggande i frysen.

Önskar er alla en trevlig vecka med bra mycket godare spis än frusen paketerad mat.

***

p.s. Ni glömmer väl inte att kika in på Plated Stories idag när det redan är måndag igen.

Lila blomkål

Kan det bli flottare än så här i Miss Meisters kök? Lila mat. En hyfsad ny företeelse, det där med färgad blomkål. Har sett lila, gul/orange och grön blomkål. Eller ja, ny och ny. Vad vet jag? Hemmaodlare har säket odlat färgad blomkål i alla år och den vita bara råkade bli den kommersiellt gångbara blomkålen. Eller är det kanske så att den lila blomkålen egentligen är den ursprungliga färgen, vilken genom historien blivit manipulerad till den vita sorten vi annars känner igen som den "riktiga" blomkålen. Någon som vet hur det ligger till? 

Första gången jag lagade lila blomkål var 2010 men då färgad blomkål vanligtvis är dyrare än den vita så blir det inte mycket till blomkålsfärg i Miss Meisters kök. Det var inte utan att jag reagerade på det förbipasserande paret vilka högt uttryckte sin avsky och för mig obegriplig smutskastning mot dessa vackra lila, gula och gröna blomkålshuvud som låg i en korg. Då kunde jag bara inte motstå det lila blomkålshuvud som liksom ropade på mig Ät mig! Ät mig!

Jag har försökt hitta mer information om just färgade blomkålshuvuden men dessvärre är resultatet rätt krasst. Vet inte vad det är som gör blomkålen lila respektive orange eller grön. Förutom alla växters egna anpassningsförmåga är det ju ingen hemlighet att växter genom alla tider manipulerats för att få bättre egenskaper, klara ett visst klimat/odlingssätt eller få andra färger. Oätliga som ätliga.

Lila blomkål med tofu
1 port

ca 250 g lila blomkål
1 schalottenlök
100 g naturell tofu (Kung Markatta)
olivolja
salt
svartpeppar
salvia
fänkålsfrön, rostade 
ev havregrädde

Blanchera blomkålen först (skippa gärna saltet) och ställ åt sidan.
Skala och finhacka löken som sedan steks i oljan. Tillsätt blomkålen när löken blivit lätt genomskinlig. Krydda. Tärna tofun och lätt tillsammans med övriga ingredienser i stekpannan.
Avsluta eventuellt med ett par matskedar havregrädde (ej nödvändigt)
Servera med glasnudlar eller fullkornspasta.

Smaklig spis!

***

Pak choi med tofu och stekta grönsaker

Trots värmen vill jag oftast ha varm mat. I alla fall en gång om dagen. För övrigt är det om inte kall så i alla fall rumsvarm mat och mycket frukt som gäller. Den annars så vanliga varma morgongröten är mer eller mindre utbytt mot frukt, sojayoghurt och fibrer. Mellanmålen består till största delen av frukt och kvällsmaten ser ungefär densamma ut förutom att antalet koppar te minskat markant de senaste veckorna.
Dessvärre måste jag erkänna att jag fortfarande har svårt för bladgrönt och allt för mycket råa grönsaker så klassiska sallader lyser med sin frånvaro i Miss Meisters kök. Särskilt nu när rötmånaden närmar sig med stormsteg. I bloggens arkiv finns däremot en hel del salladsförslag för den som är sugen!

Här kommer idag en riktigt god och lätt sommarmiddag. Ett mellanting av lagad, varm mat och kall sallad.

Pak choi med tofu och stekta grönsaker
1 port

1 schalottenlök
2 morötter
2 tomater
100 g tofu, neutral (t ex Taifun)
1 knippe pak choi (sen lilla varianten)
1 stor näve färsk koriander
jordnötsolja eller annan neutral olja
1-2 tsk kinesisk soja
1/2 citron
ca en lillfingerstor bit färsk ingefära
chili

Skala och finhacka schalottenlöken. Trimma morötterna (och skala om det behövs) och skär i små bitar/tunna slantar. Grovhacka tomaterna. Börja med att låta löken svettas en stund i lite olja. Tillsätt sedan morötterna och stek på medelvärme ett par minuter innan tomathacket tillsätts. Rör om i stekpannan så inget bränner vid och fastnar i botten.
Rör i soja och pressad citron. Riv också en bit färsk ingefära över grönsakshacket och fortsätt stek i ett par minuter.
Skölj pak choien ordentligt och strimla grovt. Skär tofun i små tärningar och blanda med grönsakerna i stekpannan. Ta sedan stekpannan från plattan och vänd i pak choien.
Avsluta med att blanda i en stor näve grovhackad färsk koriander.
Klart att servera.

Smaklig spis!

***

Och så kan vi väl förresten enas om att blomflugor är en familj flugor dit bananflugor inte hör till. De små envetna och årligen invaderade bananflugor ingår ju i familjen daggflugor. Bästa knepet är att verkligen stänga igen kompostmaterialet. Om du som jag inte har kompost så använder en gammal yoghurtburk med lock eller en liten plastpåse med klämma till. Den metoden har hittills slagit alla skålar med vin och diskmedel!

***

Stekt polenta och grönsaker

Om du som jag driver ett enpersonhushåll och oftast lagar mer mat än bara en portion så får en vara uppfinningsrik och gilla rester. Till exempel när jag kokar polenta så blir det alltid två eller fler portioner. Oavsett konsistens häller jag upp på fat och smetar ut det som blir över. Låter svalna en stund och ställer sedan in i kylen. Perfekt att steka till lunch nästa dag. 

Recept till polenta finns här och göres till fördel dagen innan polentan ska stekas. Och dessutom, om den redan från början ska stekas går det lättare med en tjockare och lite stabbigare polentagröt än den krämiga och lösa varianten, vilken jag för övrigt tycker är godare att äta.
Ta fram den kalla polentan och skär i önskvärda bitar; fyrkanter, trianglar, stavar.
Hetta upp olivolja i en stekpanna och stek polentan. Beroende på tjocklek både på själva gröten och formen som stelnat kan det variera om polentan låter sig stekas hel eller ej så var vaksam.
Servera tillsammans med grönsallad/tomatsallad och en avocado.
Den kokta och kylda polentan håller sig väl ett par dagar i kylen så en slipper äta polenta flera dagar på raken.

Smaklig spis!

***

Ursprung: 2 sept 2012

Bärby självplock - en riktig vinnare!

Oj oj så mycket gott som kan dölja sig i detta annars ganska anspråkslösa område

Idag är det en vecka sedan jag gav mig iväg ut till Säve och Bärby självplock. Jag har svaga minnen av att ha plockat jordgubbar där när jag var liten. Om sanningen ska fram vet jag inte om det var just på Bärby självplock eller ej. Längesedan var det hur som helst. Så nu var det mer än hög tid att jag gjorde nytt besök. Och den här gången handlade det inte om jordgubbar utan grönsaker och rotfrukter en masse!

Vi trotsade de ständigt hotande svarta molnen och plockade grönt för glatta livet

I början av sommaren startade grymma Charlotta och jag en grupp på facebook för matbloggare i Göteborg i syfte att hitta varandra i matbloggsdjungeln för att ordna matbloggspicknickar och andra IRL*-sammankomster. Tack vare just den gruppen, där jag föreslagit en gemensam tur till Bärby, fick jag det stora nöjet att få sällskap med trevliga bloggerskan K som roddar Megane. Hon lyste onekligen upp både resan och plockandet. Molnen tornade upp sig och hängde tunga och svarta omkring oss. Men hör och häpna, solen sken mestadels och vi klarade oss från regn med undantag av en kort skur. Däremot var det väldigt lerigt och en hel del pölar på åkern. Jag skulle definitivt behövt bättre gummistövlar. Men men, man tager vad man haver heter det ju.


Just nu är det säsong för vitkål, spetskål, kålrabbi, kålrot och kanske rödkål. Såg ingen under besöket men skulle definitivt vilja ha ett par huvuden. Och så finns där gul- röd- jätte- och purjolök, diverse salladssorter, pumpor och squash samt bryt-, vax-, skär- och bondbönor, mangold (som dessvärre hade börjat gulna lite för mycket för min smak), bladpersilja och koriander och herre jösses, rödbetor modell större! Jag har aldrig i mitt live sett så stora rödbetor.
Det var alltså lite svårt att hitta de allra minsta godingarna, trots att det fanns gott om rödbetor. Min rödbetsskörd blev något av det större slaget och det gick trots storleken alldeles utmärkt att då dela de större betorna i mindre bitar, koka, skala, skära i skivor och till sist lägga in som vanligt.

Rödbeta à la Humongous

Delskörd

Helskörd

Och när allt var plockat, betalt och packat pustade vi ut en stund innan hemfärd. Fina K bjöd på godsaker från Risenta och en läskande hallon/svartvinbärsMER. Det kanske inte ser så mycket ut för världen där i korgen ovan men det var faktiskt över 10 kg att kånka på under hemresan.
Rödbetorna är delvis inlagda, bondbönorna uppätna, purjolöken blev till magisk soppa, större delen av broccolin är skuren i bitar och ligger i frysen, spetskålen och den röda löken är stekt, broccolibladen förvällda och stekta och ja, det finns faktiskt fortfarande en hel del mat kvar av min skörd att ta vara på.

Välbehövlig påfyllning efter en ansträngande förmiddag

Har du inte varit på självplock tidigare så kan jag varmt rekommendera att göra ett besök. Bärby självplock är öppet alla dagar i veckan; vardagar 10-18 och helgen 10-16. Ta gärna med egen plockkorg/påsar, en kniv kan vara bra att ha att få av kålen/bort blasten med och såklart höga gummistövlar. De går endast att betala kontant. Och jag kan lova att man får mycket mat för pengarna!
I deras butik finns dessutom potatis, en del frukt för säsongen, krondill och inlagd gurka. Den populära Västeråsgurkan är i skrivandets stund under mognad så håll ut, du som är sugen på den.
Vill du veta mer så ring deras telefonsvarare på tel: 031-96 08 20 där ni kan få uppdaterat meddelande efter vad som är aktuellt att plocka. Bussar nr 35 och 37 går från Hjalmar Brantingsplatsen till Bärby Norra ungefär en gång i halvtimman och tar bara 20 minuter!

Och nu är nog sockermajsen klar för skörd
(tog egentligen bild på molnen och "solhålet" som vi befann oss i
men majsfältet sträcker sig som en bred linje tvärsöver bilden)

***

*In Real Life = i verkliga livet

Bovetenudlar med kokta grönsaker och tofu

Trots att det snart är två månader sedan jag fyllde år känns det som att det var ganska nyligen. Därför skriver jag att det var nyligen jag blev bjuden på lunch. På en japansk restaurang. Inte många vegetariska alternativ fanns men det var i alla fall en av få restauranger som har tofu på menyn. En kokplatta och en låg och vid kastrull full med vatten, grönsaker och naturell tofu placerades på bordet. Fick till detta serverat en skål med ris, en superdupergod sås och ett fat med soja. Servitrisen satte på plattan och när det började koka upp var allt klart. Sedan var det bara att plocka ur grönsakerna och tofun med pinnarna och njuta av maten.

Så enkelt och ändå gott. Att äta med pinnar är verkligen en utmaning för mig. Det fanns en tid då jag var en fena på det. Hade en väninna som ägde en restaurang i Göteborg där de serverade japansk mat och till en början fanns inga bestick att få utan endast pinnar. Jag blev riktigt inspirerad och tränade i stort sett varje dag på att äta med pinnar. Under den perioden pluggade jag på Pedagogen och som de flesta studenter levde jag med min ständiga följeslagare Matlådan. Ett ypperligt tillfälle att även byta ut gaffeln mot pinnar. När värken i fingrarna några år senare var som allra värst var pinnar helt uteslutet. Nu inser jag att det är hög tid att plocka upp den fingerfärdigheten igen.

Tur att anvisningsbilder finns på paketet

Bovetenudlar med kokta grönsaker och tofu
1 port
1 morot
15 cm purjolök
1 liten pak choi
50-80 g silkestofu (höftade lite)
50 g bovetenudlar/sobanudlar

Sätt på vatten till både grönsakerna och nudlarna. Skölj grönsakerna ordentligt. Skala och skär moroten i ganska stora bitar liksom med purjolöken. Koka nudlarna enligt anvisningen på paketet. För de bovetenudlar jag för tillfället använder kan jag inte på något sätt utläsa lämplig koktid så jag höll koll och provsmakade under tiden. Det tog ca 5 minuter. Lite kortare än den vanliga fullkornspastan jag brukar koka. När vattnet för grönsakerna kokar lägger du i grönsakerna och tofun och stänger samtidigt av plattan. Dra eventuellt kastrullen lite åt sidan så det inte stormkokar. När nudlarna är färdiga häller du även grönsakerna i ett durkslag och låter vattnet rinna av. Servera med soja eller Hoisinsås uppblandad med lite soja.


Smaklig spis!

***

Fisk är inte vegetarisk mat!

En gång i vintras var jag på en lunchrestaurang som serverade indisk buffé. Bra tänkte jag, indisk mat är ofta vegetarisk så det ska nog funka. Aloo gobi - gryta på främst potatis och blomkål, var det vegetariska alternativet. Såklart fanns ris, bröd och lite kallskurna grönsaker också. Inte särskilt välbalanserad meny för mig så jag frågade efter deras vegetariska alternativ från menyn.
- Ja, vi har pasta med spenat och ost och så har vi förstås fisken också.*

Det blev aloo gobi. Utan bröd. Med extra gurka/tomat/isbergssallat. Vad jag som vegetarian saknade under denna måltid var proteiner. Som vegetarian måste man lära sig mycket om näringsinnehållet i grönsakerna. Visserligen innehåller ris, pasta och bröd proteiner men de innehåller också en hel del kolhydrater. Baljväxter som t ex bönor, linser och ärter innehåller desto mer protein i förhållande till dess kolhydrater. Eftersom alla olika vegetariska proteinkällor också innehåller kolhydrater till skillnad från t ex fisk, måste i alla fall jag vara extra noga med att balansera maten så jag inte slutar dagen med att i stort sett bara ätit kolhydrater.

I en jämförelse mellan 100g kokta kikärter och 100g kokt kolja ser fördelningen ut som följer:

Kcal: 155/140
Protein: 9g/17
Fett: 3g/6g
Kolhydrater: 23g/5g

För att få samma mängd protein från kikärterna som från fisken krävs dubbel mängd och då blir resultatet såklart att kalorierna, fettet och kolhydratmängden också fördubblas. Mindre bra för balansen. Trots allt klarar jag nog av att få i mig det jag ska ändå. Som blodgivare blir i alla fall blodvärdet kollat då och då. En sköterska skojade en gång och sa att hon skulle se om jag ätit min blodpudding ordentligt. Hahah, det har jag definitivt inte gjort, sa jag och hon blev mycket överraskad av det goda blodvärdet, en vegetarian till trots!

Så, för att hitta balansen ser jag till att större delen av mitt matintag består av grönsaker, rotfrukter och baljväxter. Och frukt såklart. Läste igår ett bra inlägg om just frukt. Jag vet inte hur många som sagt till mig: "men det är inte bra att äta för mycket frukt. Det är ju massa socker i. Man blir tjock av socker." Jag kan dyrt och heligt lova att den vikt jag lägger på mig beror på ett totalt obalanserat intag av ost, choklad, kanelbullar, ost, vin, smör, smörgåskex av diverse sorter, kakor och ost dårå. Men visst, jag är varken dietist, läkare, kostrådgivare, plastikkirurg, forskare eller på något sätt expert på matrelaterade sjukdomar så är det någon som vet någon som låt oss säga fått diabetes, fettopererat sig, förätit sig, dött av någon hjärtkärlsjukdom eller på något sätt fått problem med hälsan på grund av att personen i fråga ätit för mycket frukt och grönt? Snälla, snälla, i så fall hör gärna av dig och berätta. Skulle vara kul att se statistik på det också om hur vanligt det är.


Enough said. Med ledvärk, viktökning och koncentrationssvårigheter är det jag som säger hejdå till osten smöret och kexen.



* Fisk är inte vegetarisk mat!

***

Vikten av vikten

Snuvad på konfekten är vad jag blivit. I lördags köpte jag hem bönor som jag dagen efter gjorde bönröra av. På paketen står det 180 g. Min våg visade 149 g, och det med ask och plast som vägde 14 gram. Alltså vägde bönorna bara 135 gram. Det är hela 45 gram mindre bönor än vad texten på etiketten talar om. När man rostar kaffebönor dunstar de och vikten minskar. Är det vad som händer med de plastinpackade bönorna? Tycker ändå vattnet i så fall borde vara kvar inne i paketet... eller så borde det vara rabatt på bönor som inte håller vikten ;)

Nä, jag vet inte hur man får två bilder bredvid varandra i en och samma bild. Säkert har det något flott namn också. En vacker dag kanske. Men till dess får ni hålla ut med denna tarvliga presentation.

***