Smultronskörden som växte

Kanske krävs en förklaring, kanske inte, men faktum är att jag försummat både Miss Meister's mat och andra matbloggar ända sedan i våras. Det var aldrig meningen. Tiden har bara varit knapp. Beslut har tagits och mycket jobbigt snurrar runt i skallen. Ingen större fara på taket men bloggandet har alltså blivit lidande. Liksom den tänkta fröodlingen. Liksom odlingslotten.

Smultronen har däremot gottat till sig ordentligt (dvs fått vara ifred från giriga fingrar). Årets skörd var dubbelt så stor som den förra året. I lilla skålen ligger även tre jordgubbar. Jo, det är pyttiga snarare än gigantiska sluntron. Eller är det helt enkelt en annan slags smultron? 

Har tidigare trott det är en slags smulgubbe jag har men nu är jag nästan helt säker på att det är Fragaria "Pink Panda", rosensmultron. Tyvärr äter gråsuggorna och sniglarna upp de stackars små bären innan jag hinner norpa dom. Det blir sällan någon bärskörd att tala om. Däremot blommar de fint i rosa i början av säsongen.

Nu väntar jag bara på att krusbären ska mogna ordentligt. Vad har ni själva för ätbara bär i era trädgårdar/odlingar/på balkongen?

Trevlig helg!

* * *

Jordgubbstårta à la raw food

Värmen i sig har jag ingen större invändning mot men fukten... jag är inte skapt för den. Lederna värker och jag känner mig som hundra år. Minst.
Den gamla lägenheten jag bor i lever även den, liksom min kropp, olika liv beroende på väder och årstid. Nu sväller det överallt. Tapeten bubblar sig. Ytterdörren måste öppnas med hela min tyngd eftersom den sväller så liksom skåpsluckorna och fönsterna, vilka kräver extra muskler, särskilt för att stängas igen till natten. Sprickorna i väggarna trycks ihop så det nästan veckar sig och mer tapet som bubblar sig. Till vintern kommer det börja knäppa i väggarna igen och sprickan åter bli större. Men till dess är det långt kvar och massor av mat kommer tuggas igenom.

Nu när det är som varmast och jag är som mest svullen går det bra att leva på i stort sett bara frukt och en och annan morot. Att sätta på ugnen och baka kaka lockar inte heller. Så vad göra när sötsuget tränger på? Då gör man en rå kaka. Täcker den med så mycket jordgubbar att man nästan skäms och serverar med cashewgrädde.




Jordgubbstårta à la raw food
2-4 port*

1/2 dl paranötter
1 1/2-2 dl valnötter
4-5 färska dadlar
1 krm ekologiskt vaniljpulver
en nypa flingsalt
ev en skvätt agavesirap (lönnsirap går alldeles utmärkt men räknas inte som raw food)
så mycket jordgubbar man vill

Blanda och kör ingredienserna i en mixer. Glöm inte kärna ur dadlarna innan! Om du inte tycker dadlarna håller ihop tillräckligt kan du mixa i lite agavesirap. Platta ut nötsmeten i ett centimetertjockt täcke på ett fat. Garnera med färska jordgubbar och toppa med chokladmynta och servera ev med cashewgrädde. De jordgubbar som inte får plats på toppen serveras i en skål bredvid.


För ett icke rått alternativ så marinera jordgubbarna i lite Crème de cassis, Limoncello, hallonlikör eller något annat gott som faller er i smaken och servera med lättvispad grädde (gärna med en uns vanilj eller socker i)


* Det är en väldigt energirik dessert på grund av alla nötter (det kan t o m hända att det finns ett par msk riven kokos i också) och räcker till fler mindre portioner, lite bara som något sött avslut på en större middag. Eller så blir det två lite större (eller som en hel middag för en person!) portioner. Jordgubbar finns det såklart ingen begränsning av hur mycket man kan äta så det är bara att ösa på.


Smaklig fika!

***

Nu och då

I förra veckan ställde Nässelblom och choklad frågan om hur det står till med våren. Det var ju vårdagjämning i helgen, nyårsfirande och nu på lördag är det väl redan dags att vrida om klockan igen. Samma dag var det något konstigt som mötte mig när jag på morgonen stapplade ut i köket. Trots att det blir ljusare och ljusare för varje dag nu var det mörkt och ett dunkel som jag nästan glömt av att jag bor i.

Några timmar senare var allt vitt borta...

Snön utanför var borta och kvar... ja ni ser själva. Eftersom det dessutom regnade, liksom idag, var senare samma dag de vita fläckarna helt borta. Hur var det då för ett år sedan? Mmmm, jordgubbar, sol, värme, palmer...


Jorå, jag var ju på andra sidan klotet då. En alldeles speciell söndag för ett år (och en dag) sedan blev det en tallrik färska jordgubbar med turkisk yoghurt, linfrön och all bran till frukost. Dessutom en hel presskanna kaffe på nymalda kaffebönor :-)



Idag längtar jag till California...

Visst är det så att man längtar...

...till ljuset igen. På bilden syns min lilla men naggande goda jordgubbskörd från den 8 juli i år. Snart fem månader sedan och redan ett minne blott. Jag gillar oftast hösten. Det blir lite klarare och högre luft. Många växter blommar ofta långt in på hösten och trädens färger skiftar något alldeles fantastiskt. Och jag älskar att tända ljus till frukosten - och middagen för den delen också.

Och om det bara hade varit mörkret. Det är ju annars mest regnet och det gråa vädret som tär lite för mycket på psyket emellanåt. Knappt något dagsljus alls då det mest är dis och dimma. Jag tror faktiskt jag hade stått ut med några minusgrader istället och blå himmel under dagarna.
Men men, man kan inte få allt här i livet. Det finns platser på jorden där det knappt ens regnar överhuvudtaget och där människor svälter på grund av torka. Så för det mesta är jag ändå glad över att vi har så mycket regn trots allt.

Smultronfrukost

Inte blir man klok på vädret här. Varmt. Torka. Ösregn. Högsommar. Badväder. Regn. Halvdant. Högsommar. Solochbad. Åska. Värme... Läste i tidningen idag att det krävs minst två veckor för kroppen att ställa in sig på klimatet den befinner sig in. I alla fall sa Owe Jansson så, utbildningsledare på Försvarsmaktens överlevnadsskola. Våra kroppar strävar visst alltid efter att hålla de vitala organen runt 37 grader. Inte konstigt att man tar siesta mitt på dagen när solen står som högst på många platser i världen. Särskilt runt Medelhavet. Det skulle vara något att ta efter. Skulle kunna tänka mig det även när vinden blåser snål och regnet piskar på rutan längre fram i vinter...

För inte så många dagar sedan plockade jag in jordgubbar och smultron från min lilla odlingslott. En liten smultronplanta, eller snarare en liten buske, ger för varje år några fler smultron än året innan. De desto fler jordgubbsplantorna gav tråkigt nog en riktigt usel skörd. Vet ej vad jag har för sort. Blommorna är i alla fall rosa och det skjuter iväg långa rödrosa skott i gross och parti. Jordgubbarna är mycket mindre än grannarnas stora söta smaskiga gubbar men smakar nästan lika mycket. Det blommade som bara den tidigare i år och jag tänkte det skulle bli en himla massa - men - torka och sen hur mycket regn som helst så blev det inte så mycket med det. Vattnet gjorde de nästan lite svampiga och gummiaktiga. Men, men. Det räckte till en liten men naggande god frukost en dag :) Gott med yoghurt, hackade hasselnötter och lite all-bran plus.