Det börjar bli lite pinsamt att kalla sig bloggare nu. Jag får bara inte ihop det. Ska inte skylla på tidsbrist för jag sitter faktiskt här framför datorn en till två timmar på kvällarna. Det är nog snarare något som liknar koncentrationsproblem. Har svårt för att fokusera och koncentrera mig på en sammanhållen och bra text. Skriver och skriver men det blir mest rappakalja. Igår höll jag på i två timmar för ett stackars inlägg mer rotsaksplättar och rårörda lingon. Men ack, det lär dröja lite till innan det är dags att klicka på "publish post"
Nu vill jag bara ta tillfället i akt och dela med mig av några kloka ord jag nyligen råkade snubbla över. I bloggen Trimstrams fastnade jag så för ett inlägg om att vara snäll som bloggförfattaren Åsa (bara det är ju värt en eloge) skrivit. Jag kan inget annat än att hålla med hennes påstående: Man måste vara snäll mot varandra. Och hur svårt kan det vara? ...
tisdag 26 oktober 2010
Hur svårt kan det vara?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men Åsa, du är ju jätteflitig! Nu tycker jag du ska vara lite snäll mot dig själv också!
Jag bloggar ju nästan inte alls sen ett bra tag tillbaka, jag blir heller aldrig nöjd och då ids jag liksom inte. Fast jag tänker hela tiden att snart ska jag börja igen, och nu har jag petat ett bra tag med layout och plattform, men blir förstås aldrig nöjd där heller.
Jag tror vi ställer lite för höga krav på oss, och man behöver ju inte skriva så himla mycket varje gång, eller hur? Om du trycker på den dära Publiceraknappen utan att tveka nästa gång, så ska ska faktiskt ta och skriva ett nytt inlägg inom de närmaste dagarna. Om vi inte grejar det får vi bilda Vankelmodigas intresseförening.
...och så måste man vara snäll mot sig själv. Jag känner igen mif så väl i det du skriver. Men - bloggandet ,åste vara lustfyllt. Det får inte vara en plikt; ett krav.
Du har inte inspiration just nu, men denkommer tillbaka! Kram!
Görel - Haha, ja jag har t o m startat en till blogg (i wordpress) och sen gett mig in på nya blogger för att testa nya layouter men blir inte nöjd.
Vankelmodigas intresseförening låter absolut som en nödvändig och bra förening för oss ;-)
Fö är mitt problem mest att det blir så långa inlägg snarare än korta. Jag tycker det är svårt att vara kort och ändå få fram budskapet. Nästan varje dag ploppar det upp intressanta saker jag vill blogga om. Någon artikel i tidningen, ett tv-program osv som tar upp något jag själv funderat kring tidigare. Det blir hinner bli inaktuellt när inlägg dröjer. Men visst, du har rätt. För stora krav på sig själv är väl nog så det är.
Men det finns ju så många andra som bloggar både mer och bättre som dessutom jobbar, har man och barn och ja allt det där...
...som Annika t ex :-)
Annika - Lustfyllt är det ju faktiskt på sitt sätt. Det finns ju bara så mycket att skriva om så jag är mest frustrerad över att jag inte har lättare för mig att få ihop det. Tiden finns på ett sätt för jag sitter vid datorn någon timma eller två varje kväll men då läser jag ikapp mig på era andras bloggar, nyheter osv :-) Äh, det kommer säkert när livet i övrigt är mer harmoniskt.
Åsa -- när det poppar upp, skriv av dig direkt och lägg ut. Du har massor att säga, och det du säger är bra och viktigt. Skriv det du tänker på, fundera inte så mycket, bara stavningskolla och sen ut med det.
-- Ordverifieringen var "whollys", visst känns det helylle!
Skicka en kommentar