Kumquats, pak choi och tofu med currysmak

En av mina favoriträtter som liten var mammas kokta höna med ris och currysås. Currykryddan vi använde var ingen annan än Kockens. Det skulle ta många år innan jag dekonstruerade den för att sen blanda ihop min egen curry. Det var först då jag upptäckte bockhornsklöver, vilket till stor del är kryddan som gör att jag gillar curry så mycket.
Bockhornsklöver var tills för bara några år sedan däremot inte helt lätt att hitta i butik. Min första påse (frön) köpte jag faktiskt på Indiska. De sålde kryddor i samband med lanserandet av kokboken Hurry Curry och 90 andra "indiska" recept (någon förresten som har den?) av Lotta Voltaire (2003 tror jag) och senare under 2005 när restaurangen Hurry Curry slog upp portarna. Torkad (färsk) bockhornsklöver hittade jag i den numera nerlagda indiska matbutiken, bara ett stenkast från mig. Finns också i malen form på Indian Food House på Hisingen.

Bockhornsklöver (fenugreek, methi), bild från wikipedia

Första och hittills enda gången jag fått tag på färsk bockhornsklöver var under bästa lördagsnöjet på Farmers Market i Santa Barbara. Tyvärr lite i längsta laget att resa dit igen för att handla men den var så vansinnigt god! Jag använde den i varm mat, i sallad, på mackan, ja, den smakade bra till det mesta. Inte heller var det några taniga och på gränsen till klena plantor, som t ex den krukodlade koriandern vi är vana vid här, utan rejäla buntar och av en kvalitet som inte lät den smälta bort vid första kontakten med stekpannevarma grönsaker.
Ni har förstås redan hajat grejen, bockhornsklöver alltså; en ört (färk eller torkad), en krydda (torkade frön) och till och med grönsak (i form av färska löv, groddar och så kallad microgreen).

lycka att laga mat på gasspis

Kumquats, pak choi och tofu med currysmak
1 port

2-3 kumquats
1 schalottenlök
olivolja
pak choi, två små knippen
100 g tofu, fast (naturell)
sojagrädde
salt
svarpeppar
curry
ev chili

Tvätta alla kumquats noga, gärna i varmt vatten, och skär i tunna skivor (ta bort eventuella kärnor). Skala och finhacka en scharlottenlök och fräs, i en skvätt olivolja, i stekpanna tillsammans med kumquatsen.
Skölj och strimla (grovt) två knippen pak choi och fräs tillsammans med lök och citrusfrukter.
Salta, peppra och smaksätt med curry.
Tärna fast tofu och stek tillsammans med grönsakerna och kryddorna i stekpannan. Tillsätt sojagrädde. Låt puttra nån minut och tillsätt färska bockhornsklöverblad - om du nu fått tag på sådana - precis i slutet.
Servera med fullkornspasta eller pasta tricolore.

Vad tror ni, går det att grodda bokhornsklöverfrön från påsen jag har hemma (inte den gamla från Indiska utan en av tyska märket Davert, inhandlad på Ekostore)?
Någon som testat?

Trevlig helg!

* * * 

Vilken tur vi har!

Vilken är vilken?

Tur för oss att det nu är högsäsong för citrusfrukter. Precis när det är som mörkast. Vem blir inte på gott humör av en söt och saftig apelsin, en riktigt sötsyrlig blodapelsin ock visst höjer en kärnfri söt klementin lyckotillståndet för en stund. Ögat får också sitt av de solgula öarna apelsinbitarna bildar i maten.
Jag hade för längesen en vän som inte skrädde orden när frukt i mat kom på tal. Ve och fasa för äppelbitarna i fiskgrytan. Läste för ett par år sedan en artikel om hur frukt i maten tydligen är en "tvättäkta vattendelare - att älska eller hata" i matvärlden. Fokus var att frukt anses sött och mat salt. Alltså, ingen god kombination.
Eh? Begriper inte det resonemanget. Vad har jag missat. Knappast är väl i alla fall pizza Hawaii och Flygande Jacob längre representativa för vad frukt i maten innebär.

Med tanke på smakbalansen går ju sött och salt hand i hand, tillsammans med surt. Citron är (förhoppningsvis) numera lika vanlig ingrediens och smaksättare som salt (+ svartpeppar) och socker. Steget till apelsinen bör ha minskat avsevärt. Ju mer vi vänder blickarna ut i världen desto mer förändras våra rätter. Vi vågar pröva nya råvaror, kryddor och tidigare otänkbara smakkombinationer. Aprikoser, russin, äpple, päron, dadlar, nektariner och så vidare är snarare regel än undantag.

Jo, det var ju citrusfrukterna ja. Fick en kommentar förra året vid den här tiden (då jag skrivit om blodapelsiner och hur kassören i butiken trodde alla var blonda apelsiner). Enligt kommentaren är blodapelsiner tydligen mindre och ska ha tunnare skal än blonda apelsiner.
Tja, tycker de är skrämmande lika varandra på bilderna i alla fall. Inte helt uppenbart vilken som är vilken. Knappast var blodapelsinen heller röd inuti och skalen skiljer sig inte nämnvärt åt.
Hur som helst, nu är tiden inne att njuta av apelsiner och andra citrusfrukter. Även om det svider till i miljöhjärtat. Annat var det på den gamla goda tiden då jag bodde i Florida.

* * *

Sallad av kålrabbi och citrus

Grapefruktens tid är kanske inte över (då de finns året runt i butikerna) men den, likväl som övriga citrusfrukter, uppmärksammas inte lika mycket nu under sommaren då vi istället välkomnar jordgubbarna, vattenmelonerna, bigarråerna, de färska aprikoserna och inte minst de efterlängtade nektarinerna!
Men om nu värmen kommer åter blir vi alltmer angelägna om att äta sval mat, till skillnad från tröstmatens risotto jag bloggade om nyss, och då är denna enkla saftiga sallad god till lunch, mellanmål eller tillbehör till det grillade.

En saftig och frisk sallad gör du på en apelsin, en grapefrukt och en kålrabbi.

Saftig sallad av kålrabbi och citrus

1 port

1 apelsin
1 pink grape
1 liten kålrabbi
flingsalt
olivolja
ev granatäppelsirap/vinäger

Skala kålrabbin och riv grovt. Skala och fileea apelsinen och grapefrukten. Det vill säga att du skalar och skär ut hinnfria klyftor av dem. Blanda ingredienserna i en skål. Ringla över lite olivolja. Salta. Skvätt eventuellt över några droppar granatäppelsirap alt. granatäppelvinäger/hallonvinäger.

Vårsol i Miss Meisters kök

Smaklig spis!

***

Ursprung: 14 april 2012