Lånat recept på Saffranskakor med pinjenötter

Gillar du saffran är det aldrig fel tid för saffranskakor! Efter ett besök i Stockholm i höstas var jag bara tvungen att baka dessa supergoda små saffranskakor som Annika på SMASKENS.NU har gjort. Jag hann aldrig blogga om de innan jul och nyår. Strax efter nyår, snart 8 veckor sedan kraschade min nya dator och bilderna försvann.
MEN, jag har ju With a little help from my friends lyckats få fatt på dom igen. Nu försöker jag rensa, namnge, spara och ja, ni vet - det där evighetsjobbet med bilder. Jag bävar för den dag då 2 månaders bilder från kameran ska in i datorn. Hoppas den ska bli hel igen nästa vecka.


Tillbaka till saffranskakorna. Trots den vansinniga pinjenötshistorien och dess långvariga konsekvens kan jag ändå inte låta bli att posta recept på dessa små söta historier. Höjer dock ett varningens finger för pinjenötter från Kina. Undvik dom! Men inte dessa saffranskakor med pinjenötter!!
Mina kakor blev inte lika fina som Annikas och jag bakade om kakorna två gånger. De liksom flöt ut och blev mycket mer spröda än hennes (jo, jag fick ju själv smaka dom små underverken på Glöggträffen i november förra året). En omgång lät jag t o m vila över natten i kylen men det gjorde ingen större skillnad. Smaken var det dock inget fel på. Det var fler än jag i jul- och nyårstid som smakade och kan intyga det :-)



Saffranskakor med pinjenötter à la SMASKENS.NU
antal: många

100 g smör, rumsvarmt
0,5 g saffran
1 tsk hett vatten
1 dl råsocker
140 g vetemjöl
1 nypa flingsalt
1 dl pinjenötter


Rör ut saffran i hett vatten och blanda med smöret. Blanda i råsocker och salt. Rör sedan i vetemjölet och pinjenötterna. Se till att få ihop degen ordentligt och rulla den i två längder. Ganska smala så det blir många små mumsbitar! Täck och låt ligga i kylen ett tag.
Sätt ugnen på 175 grader. Skär längderna i ca 3-4 mm tunna skivor och lägg dem på en bakplåtsklädd plåt. Grädda i ca 10 min eller tills de fått lite färg. Låt svalna på plåten och förvara kakorna i plåtburk.




Trevlig helg!

Är pinjenöten på spåret!

Idag hade jag fått en kommentar från Åsa Lindeblad, kvalitetsansvarig på Saltå Kvarn. De har uppmärksammat fenomenet "Pine Mouth" som jag drabbats av för två veckor sedan. På deras blogg finns ett inlägg om vad det kan vara som orsakar denna olägenhet av metallsmak i munnen vilken även "smittar av sig" på allt man äter. En trolig förklaring kan vara att det är en särskild sorts pinjenötter, från pinjetallen Pinus armandii och inte den vanliga Pinus koraiensis. Båda pinjetallarna odlas i Kina och de kinesiska myndigheterna ser tydligen allvarligt på saken och i inlägget kan man läsa om att de t o m hållit en konferens om Pine Mouth! De kommer gå vidare och undersöka fenomenet.
Saltå Kvarn kommer dock byta leverantör av pinjenötter och köpa från Turkiet istället.

Zinkbrist, Pine Mouth eller vad det nu är - hungrig är jag i alla fall

Bild från aretskock.se Fotograf: Magnus Skoglöf

Igår fick jag göra ett "zinktest" i en Lifebutik. Ja, jag lider fortfarande av denna avskyvärda metallsmaken i munnen. Fick någon vätska som skulle smaka illa och metallisk i munnen om allt var ok. Tvärtom då om jag skulle ha zinkbrist (vilket man tydligen kan ha som vegetarian och med metallsmak i munnen). Faktum är att jag ju har den äckliga smaken i munnen hela tiden så vätskan jag fick var inget speciellt. Smakade nästan gott jämfört med smaken som verkar ha fastnat fö i munnen. Det var ju inget bra test nu då tycker jag på om jag har zinkbrist eller inte. Nä, det måste vara pinjenötterna. Vad jag inte förstår är om det varit en nöt eller hela påsen som var dålig? Visst har man ju stött på en och annan härsken nöt förut. Särskilt valnötter brukar vara dåliga men jag reagerade inte på dessa nötter. Nyinköpta och bäst-före-märkningen på påsen är 13-10-2010

Bild från aretskock.se Fotograf: Magnus Skoglöf

Nu är jag faktiskt ganska hungrig. Det går knappt att äta ett äpple ens. Jag får tvinga i mig för jag är sååå hungrig. Har jag tur kanske jag kan tappat ett kilo eller två. Hur som helst lär inte bli några vidare kulinariska äventyr i mitt kök förrän smaklökarna är återställda. Och efter gårdagens stora tävling vattnas det ändå i munnen och jag är så sugen på att hacka, krydda, mixa, puréa och greja. De var så duktiga allihopa men Gustav Trägårdh från Göteborgsestaurangen Basement på Götabergsgatan 28 tog hem titeln Årets kock! Det var tre tävlande kockar från Göteborg med i år; Gustav Trägårdh/Basement, Sebastian Höcknert/Swedish Taste och Linus Ström/Thörnströms kök.
Juryn tyckte Gustav var:

Lugn som en filbunke! Riktigt vällagad modern restaurangmat med personlighet, omtanke och enkelhet.

Missade ni tävlingen? Kolla igen här (finns kvar till den 27 feb) och läs mer om deltagarna och se bilder på deras mat på Årets kock's egna hemsida.

Boven i dramat är pinjenöten

Härom dagen höll jag på att sätta kaffet i halsen. Frukosten smakade förfärligt. Trodde jag hällt härsket kaffe i pressen, att avokadon var dålig eller så det var sojayoghurten som blivit sur. Men kaffet luktade bra i burken. Avokadon var grön och fin utan bruna fläckar eller sträck och luktade som vanligt. Inget som till synes eller luktvis var dåligt. Det blev bara värre och värre i munnen under dagen. En elak och frän metallsmak sitter där. Jag blir tokig! Inget smakar. Eller snarare så är allt riktigt avskyvärt! Ingen idé att slå på stort i matlagningsväg under några dagar. Jag kan alltså ha drabbats av Pine Mouth!

Jag har googlat och letat efter förklaringar i ett par dagar. Mest troliga orsaken till metallsmak i munnen skulle vara att jag är gravid, tätt följt av njursvikt och bieffekt av diverse mediciner. Ehum, ja gravid låter ju småtrevligt fast mig veterligen krävs det viss typ av bilateral aktivitet för att åstadkomma det tillståndet.
Idag ramlade jag in hos Lotten och läste hennes post: Intressant diagnos (updatex2) Pine Mouth! Och dra på trissor! Om jag inte åt pinjenötter i lördags. Skulle rosta och ha i sallad men kom av någon anledning av mig och lagade något annat. En liten näve nötter slank in i munnen... Men det måste ju vara dåliga nötter då? Jag har ju bakat och använt pinjenötter förut och kan inte minnas jag känt såhär i munnen tidigare. Det är fullkomligt avskyvärt!

Så med nytt sökord hittar jag lite fler artiklar, texter och blogginlägg om detta fenomen. Verkar dock som flera av kommentarerna grundar sig i denna artikel från 2001 publicerad i European Journal of Emergency Medicin. Och att det ska ha att göra med pinjenötter från Kina... vilka mina, eller snarare där Saltå Kvarns ekologiska pinjenötter kommer ifrån...


Någon som varit med om samma sak?