Saffranskryddad zucchini och blomkål

En av mina bästa och mest använda vegetariska kokböcker är Vegetariskt - Mat från Trädgårdscaféet Slottsträdgården Ulriksdal från 2005. Den har på senare år varit mycket eftertraktad men är slut på förlaget. Ingen ny upplaga har heller tryckts. Däremot har samma personer bakom den förra gjort en ny, Slottsträdgården Ulriksdal - mat och njutning från trädgårdscaféet (2013). I vintras fick jag ett exemplar och det är en underdrift att säga förväntningarna var höga. Dessvärre fick jag mig en käftsmäll.
Mer om det en annan dag.

Som vanligt har jag svårt att följa recept till punkt och pricka. Använder de mest som inspiration. Dessutom krävs en del modifiktation på grund av att jag inte vill ha ost i maten eller för att jag inte har någon av de angivna ingredienserna.
Receptet jag föll för igår (ur ovan nämnda nya kokbok) var så gult på bilden att jag antog det var saffran i (vilket det inte var) så jag började spåna på en slags saffranssås. Receptet var även av en kall rätt och jag ville laga varm. Som sagt, inspiration snarare än rättesnöre.
Hoppas detta recept i sin tur kan inspirera någon att laga saffransgult annat än lussebullar och paella. 

Saffranskryddad zucchini och blomkål
2 port

1 zucchini (300 g)
1 litet blomkålshuvud (300 g)
1 liten rödlök
1 kinesisk vitlök (king solo/super solo/solovitlök)
4-5 bitar soltorkade tomater i olja
olivolja
0,5 g saffran
3-4 msk kastanjepuré (osötad)
ca 2 dl vatten/sojamjölk (osötad)
1/2 pressad citron
svartpeppar
ev salt
färsk basilika

Skölj och skiva zucchinin. Lägg skivorna i en skål och salta, för att dra ur vätska. Låt stå ett par timmar. Förslagsvis medan du kör ett par träningspass. Väl hemma igen så häll av vattnet. Skölj ev lätt och krama förskiktigt ur zucchiniskivorna. Låt ligga i ett durkslag under tiden resten förbereds.

Skölj och skär blomkålen i ca 2-3 mm tjocka skivor. 
Strimla rödlöken och fräs i olivolja. Riv vitlöken och låt fräsa tillsammans med rödlöken.
Lägg i blomkålsskivorna och stek med löken på medelvärme 5-10 minuter, tills blomkålen är något mjuk. Rör och då och då.
Hacka under tiden de soltorkade tomaterna och vänd ner, tillsammans med zucchiniskivorna, i blomkålen och löken.

Rör i kastanjepuré och vatten (eller sojamjölk) och blanda samtidigt i saffran. Låt puttra på låg/medelvärme en stund.
Pressa över saften av en halv citron och peppra. Med tanke på att zucchinin är väldigt salt så smaka av - innan det vanemässiga saltande av maten.
Vänd avslutningsvis i rikligt med finstrimlad färsk basilika. 
Servera med svart ris.

Smaklig spis!

* * * 

Året absolut godaste lördagsgodis

Saffran och vit choklad är närmast en oslagbar kombination. Har du inte prövat än så gör det bums! Vanliga små tryfflar av vit choklad är enkla att smaksätta med saffran. För några år sen flög denna godsak runt som värsta virrpanna bland matboggarna; vit kladdka med smak av saffran. Tror inte den slutat snurra än!
Men håll i er nu.
Här kommer tips på årets, kanske till och med 2000-talets hittills godaste juldessert. Lindas Saffranstriflemisu med hallon. Josåatte, har ni en gång smakat den vill ni förmodligen inte ha någon annan dessert igen än just den. Skulle sannolikt kunna äta upp den helt själv är jag rädd. Vit choklad, mascarpone, saffran, ladyfingers, limoncello och hallon - kan det bli bättre än så?
Linda, mer känd som Livsaptit, är för övrigt kostvetare och kursledare som håller roliga bakkurser m.m. Så håll utkik på hennes sida för vårens program.

Ni som någon gång gjort Tiramisú vet säkert redan vad Savoiardikex är. De går även under namnet Ladyfingers i en del recept och finns främst bland italienska delikatesser, på italienska kaféer (iaf i Göteborg) och även i de flesta välsorterade mataffärerna. Övriga ingredienser är lätta att få tag på i vanliga mataffärer. Det finns inga ursäkter att låta bli denna sötsak.

Lindas Saffranstriflemisú

12-15 savoiardikex (runt 100-120 g)
400 g hallon + ca 100 g hallon för dekoration
En nypa vaniljpulver
2 ägg
1 msk strösocker
250 g mascarpone
100 g vit choklad
1 kuvert saffran
1 msk limoncello

Hur du går tillväga med resten kan du läsa här. 

Skulle detta inte vara nog vill jag även tipsa om Moma's, aka Veronicas, guldgula mazariner. Jag har inte bakat dem själv men alltså, bara av att se bilderna och läsa ingredienslistan så börjar snålvattnet rinna. Har svårt att föreställa mig dessa vara annat än supergoda! Går också att göra en hel saffransmazarinkaka som Smaskens gjort. När väl den där sötade tanden gått igång finns ingen hejd på hur mycket otroligt gott det finns att baka med saffran utöver klassiska lussekatter.
Den stora utmaningen ligger snarare i att hitta goda vegetariska maträtter med saffran i. För alla dem som väljer att äta djur är nog paella och Bouillabaisse de mest lagade maträtter med saffran och även där skulle några innovationer inte skada.
 

Saffranssmaklig spis!

***

Lucia alleredan

Imaginär bild av tjusigt glaserade pepparkaor samt bricka med pepparkaksänglar.

Jag slutar aldrig förvånas över hur fort tiden går. Och fyller den med meningslösheter gör jag. Hur mycket jag än försöker hitta mening och framgång faller jag platt. Dagarna går åt till att leta jobb, skriva jobbansökningar, ringa kontaktpersoner, försöka vrida och vända på sig själv för att passa in. Jag lagar mat, trasig cykel och trasiga kläder. Som om det inte var nog dog datorn i veckan. Det har varit en dyrköpt skitdator redan från start och tidgare har jag lyckats fixa det mesta men nu går jag bet. Därinne finns i princip allt som betyder någonting i mitt liv. Dokument (dessvärre alla ansökningshandlingar) ordbehandlingsprogrammet, bilderna, rapporter, listor och till och med mappen (jag vet till och med precis var jag ska hitta den) med alla bokmärken i firefox. Men allt är svart. Vill inte ens funka med F10/F11/ESC osv.

Men är det lucia så är det och då får en äta lussekatter till frukost. Klassiska lussebullar brukar vara mitt enda "måste" i december. Pepparkakor, julgodis och andra småkakor blir om det finns pengar, tid och lust. I år skulle jag i och för sig kunna tänka mig att göra en extra omgång saffransbullar - med vit choklad, mandelmassa och toscaglasyr. Josåatte, årets smaskigaste bulle minsann. Pernilla hade bakat till matbloggsträffen vi hade förra veckan.
Tu daj får, aj kidd ju nått.
Och hörrni, tack för hjälpen alla ni som bidragit till Från blogg till bössa/Musikhjälpen!
Någon som mot förmodan inte hunnit bidra än så är det inte försent. Bössan är fortfarande öppen. Årets tema handlar om alla tjejers rätt att överleva sin graviditet. Dessutom är det långt ifrån alla i världen som har tillgång till preventivmedel och sexualupplysning. Varje år går i runda slängar 50 000 kvinnor döden till mötes på grund av osäkra aborter.
Tillsammans gör vi skillnad.

Trevlig helg!

***

Bränd och åter bränd

Så var Lucia redan över för den här gången. För första gången i mitt liv brände jag dem som såg ut att bli de allra finaste lussekatterna någonsin. Såhär såg de till exempel ut förra året.
Hur det gick till vet jag inte då jag till en början använde samma recept som vanligt, av erfarenhet ställde ugnen på lägre gradantal än vad receptet säger. Vred fram tiduret ett par minuter kortare än den angivna tiden och ändå gick det åt pipsvängen. Värst var ändå att det gick lika illa för andra plåten! Trots att jag sänkte värmen ytterligare och kortade tiden ännu mer. Obegripligt.

När jag senare på kvällen värmt upp ugnen för att rosta brysselkål så hittade jag en kvarglömd lussekatt. Om den var från första eller andra plåten vet jag inte. Den var hur som helst stenhård. Årets enda lussebullebak var som en illustration av mitt liv.Till punkt och pricka.

***

Så mörk är natten...

... i midvintertid, men se då nalkas Lucia... Ja, minsann. Så var det redan lucia igen. Som vanligt har jag svårt att ta till mig att det lackar mot jul och förtränger det på sätt och vis. Men på vis och sätt inte alls. I helgen var jag på vift (men stod lik förjolat vid diskbänken hela helgen) så väl hemma igen med tusen saker väntande, blev det ett lite väl sent lussebakande för mig i gårkväll. jag var liksom tvungen att baka för jag brukar alltid ha nybakade lussebullar på lucia.

Men som så ofta förr är det aldrig någon bra idé att baka när man varken har ork eller tid heller för den delen. Degen ville inte jäsa riktigt och bullarna blev långt ifrån så fluffiga som de brukar. Att jag också gav mig på att göra ännu en omgång av Annikas goda, goda saffranskakor var inte så lyckat. För ovanlighetesskull blev det för torra och hårda. Ser perfekta ut men smakar inte alls bra och är helt enkelt för hårda att uppskatta. Nästan som enormt tjocka (och ännu lite tjockare) pepparkakor.
Det är tur att saffran, den solgula ingrediensen, inte är så fasligt dyrt i år som det tidigare varit. Så trots de saffransstinna bullarna har jag inte kommit upp i den dödliga dosen på 10 gram - än i alla fall ;)
På skroenor hittade jag Matens historier där det bland annat finns en spännande text om saffran, som tydligen är bra vid digestionsbesvär (men om nu digestionsbesvären består i allt för många lussebullar eller ej vill jag lämna osagt). Med risk för att fastna blad alla kryddade historier under resten av dagen går jag nu vidare.

Schackrutor, Lussebullar och saffranskakor

I ett taffligt försök att ta fina och roliga kort med Marvin och hans två bobbaloo-kompisar blev det inte bättre än så här. Den store inspiratörer och förebilden Pia, vars idé jag här snott rakt av, tar tusen gånger bättre bilder. Hon har dessutom en hel koloni av bobbaloos och när ni klickat runt er bland alla underbara bobbaloosbilder så varför inte slå till och köp hennes urtjusiga fotobok såhär i juletider.

Glad Lucia!

***

Saffransrisotto och stekt zucchini

Trots att jag faktiskt köpte ett paket med pastaskruvar förra veckan så håller jag fortfarande på med Operation utrensning. Därav det kanske lite okonventionella valet att laga risotto mitt i sommaren. Och inte nog med det, att även krydda med saffran, annars en av våra största "julkryddor", får er säkert tro jag helt tappat greppet. Faktum är att jag nyligen blev tipsad av den här mannen* och jag har ett svagt minne av att jag bläddrat förbi några av hans recept här tidigare. Receptet på friterade saffranskrutonger och grillad zucchini står alltså som inspiration för min lördagsmiddag.


Saffransrisotto och stekt zucchini
2 port

1 zucchini (ca 400g)
4 vitlöksklyftor
flingsalt
olivolja
en liten fänkål hackad färsk dragon
ev 1/2 citron

1 1/2-2 dl risottoris (Carnaroli)
3 schalottenlökar
0,5 g saffran
5-6 dl vatten
1/2-1 tsk grönsaksbuljong
svartpeppar
flingsalt
ev 1 morot (ca 100 g)


Tvätta och skiva zucchinin i ganska tunna skivor, max en halv centimeter. Häll rikligt med olivolja på ett fat och riv över vitlökslyftorna. Sprid ut zucchiniskivorna och salta lite lätt. Gillar du citron kan du pressa över juicen från en halv citron också men det går bra att hoppa över. Låt marinera medan risotton förbereds.

Finhacka löken och fräs olivolja tills den är genomskinlig. Tillsätt riset och fräs en kort stund. Rör ut saffran i 2 dl vatten och häll sedan över den frästa löken och riset. Rör om. Tillsätt mer vatten allt eftersom. Rör .
Jag har grönsaksbuljong på burk ur vilken jag tar en tsk av och blandar i direkt i riset. Så lite beroende på vilken typ av buljong du använder och hur du brukar göra så går det utmärkt att fixa buljongen i förväg. Det vill säga att späda ut den i de antal dl vatten som buljongen kräver. Nu tycker jag personligen buljongen kan ta över för mycket i smak, vilket säkert beror på vilken typ av buljong man använder, så jag snålar lite med den och saltar istället extra på slutet.
Vad gäller vattenmängd kan det vara svårt att riktigt vara exakt. Brukar bli ca 1/2-1 dl åt gången och mycket rörande i risotton. När den blir för torr, tillsätts helt enkelt lite mer vätska och så håller man på tills riset är klart.

Och hur vet man att det är klart då? Nja, det märker man ;) Riset ska inte vara för hårt men ändå inte mosigt. Och så ska det vara krämigt och inte för torrt. Vanligtvis ingår även vitt vin och riven ost i en risotto men nu föll det sig inte bättre än att jag varken hade vin eller ost hemma så då blir det som oftast i Miss Meister's kök att man tager vad man haver. Därför skalade jag och tärnade den stackars lilla moroten på 100 g som låg ensam kvar i kylen och blandade i riset de sista 5 minuterna.

När riset är ungefär halvfärdigt är det dags att steka/grilla zucchinin. Om jag hade haft en cool grillpanna skulle jag alltså grillat zucchiniskivorna i den men nu har jag fått en annan cool stekpanna som jag använde för första gången. Det får inte plats så mycket åt gången i den men det går ganska snabbt att steka de tunna skivorna så det var utmärkt att lägga upp de på den varma "hyllan" allt eftersom de blev klara. Som ni ser på bilden är det även några bitar fänkål med. Hade jag haft mer av den vara skulle jag tveklöst stek den också.

Hacka rikligt med färsk dragon och stö över på slutet i stekpannan samt till serveringen.



Smaklig spis!


*en not till Tomten om fina kokboken Plenty av just Yotam Ottolenghi.

***

Lussebulledagen

Inte en Lussebulledag utan en lussekatt! Hrm, katt? Varför säger man lussekatt egentligen? Har det verkligen att göra med Lucifer, ängel ljusbärare och satan, vars skepnad ofta var(är?) kattens? Och så en ljusbärare som är ljusskygg? Ville man skrämma bort honom med hjälp av ljuset och den gula färgen på kusarna?
Äsch, jag är inte helt hemma i kristendomens historia och förvandlingen av Lucifer som Guds närmsta ängel till själva djävulen...

Lussebullar är hur som helst gott och något jag bakat varenda år så länge jag kunnat baka. Eller ja, i alla fall sedan jag flyttade hemifrån. Innan dess var det mamma som stod för det mesta baket. Pepparkakor var väl i och för sig något jag kavlade och framförallt glaserade.
Förra året var saffran tokdyrt! mellan 35-40 kr för en påse på 1/2 gram. I år får man väl i alla fall två påsar för samma pris. Billigare har det ju varit men man får vara glad för det lilla. Såhär skrev jag om saffran den 13 dec 2007. Receptet jag använder till mina lussebullar nu för tiden kommer från Annas kakbok av Anna Bergenström och lyder som följer (kursivt=mina kommentarer):


Lussebullar (Det goda saffransbrödet)
32-40 st


DEG
200 g smör
5 dl standardmjölk
1 g saffran (2 kuvert)
1 sockerbit (jag använder 1 tsk råsocker)
50 g jäst
1 krm salt (eller 2)
1-1 1/2 dl socker
1/2 dl ljummet vatten
2 medelstora ägg
16-17 dl vetemjöl (obs! mindre mängd brukar räcka)


GARNERING
russin
ägg att pensla med


Smält margarinet eller smöret, häll i mjölken och låt det hela bli "fingervarmt", 37 grader. Stöt saffran + en sockerbit (alt. 1 tsk råsocker) i en mortel och tillsätt detta. Smula ner jästen i en bunke. Strö över salt och socker och häll på ljummet vatten. Rör om. Häll den fingervarma saffransmjölken över den lösta jästen i bunken, knäck ner äggen och rör om igen.
Ta undan ca 1 dl* av vetemjölet till utbakningen. Vill du ha russin i degen blanda då det med vetemjölet först och bör sedan ner i degen.
Arbeta degen kraftigt med en trägaffel eller liknande. Låt den jäsa övertäckt i sin bunke i 1-1 1/2 timme. Värm ugnen till 260 grader. Täck två plåtar med bakpapper eller smörj plåtarna.
Ta några tag i den jästa degen med trägaffeln, tippa sedan ut degen på mjölat bakbord och knåda den lätt.
Dela först degen i 2 delar. Skär sedan varje varje sådan bit i 4 delar. Dela en fjärdedel i taget i ytterligare 4 bitar.** Rulla ut varje liten degbit till förslagsvis en S-form. Lägg lussebullarna ganska tätt på två plåtar. Garnera med russin som trycks ner ordentligt. Jäs de utbakade saffransbullarna ca 10 minuter. Pensla dem generöst med lättvispat ägg. Grädda ganska högt upp i ugnen i 7-8 minuter. Låt bullarna svalna väl täckta av en handduk. det är extra viktigt att inte låta just saffransbröd kallna utan "täcke" eftersom de torkar lättare än vanligt vetebröd.

Har man nu inga russin hemma, eller som jag - inte gillar russin, går det bra utan eller så garnerar man med torkade tranbär istället vilket blev riktigt gott!



Visst hade det varit gott nu med en kopp kaffe bryggd i en Moccamaster och så en nybakad lussekatt? Drömma går ju ;)
För fler lussebullsrecept tycker jag du ska pipa iväg till Anne och hennes stora saffranskuse fylld med vit choklad! Eller varför inte baka hennes Adventsbullar fyllda med mandelkräm. Vill du inte baka bullar men gillar saffran måste du pröva denna youghurtefterrätt med smak av saffran och kardemumma. Nässelblom & Choklad håller i vått och torrt!

Trevlig Lucia!

*Jag tar bort flera dl. Bullarna har en tendens att bli lite torra så jag är extra försiktig med mjölet och knåda hellre i lite mer efter jäsningen eller helt enkelt använder för att kunna rulla och forma S:en utan att degen fastnar helt i bänken.
** Använd hushållsvågen! För degbitar på ca 40 gram blir det drygt 40 lussekatts-S

Lånat recept på Saffranskakor med pinjenötter

Gillar du saffran är det aldrig fel tid för saffranskakor! Efter ett besök i Stockholm i höstas var jag bara tvungen att baka dessa supergoda små saffranskakor som Annika på SMASKENS.NU har gjort. Jag hann aldrig blogga om de innan jul och nyår. Strax efter nyår, snart 8 veckor sedan kraschade min nya dator och bilderna försvann.
MEN, jag har ju With a little help from my friends lyckats få fatt på dom igen. Nu försöker jag rensa, namnge, spara och ja, ni vet - det där evighetsjobbet med bilder. Jag bävar för den dag då 2 månaders bilder från kameran ska in i datorn. Hoppas den ska bli hel igen nästa vecka.


Tillbaka till saffranskakorna. Trots den vansinniga pinjenötshistorien och dess långvariga konsekvens kan jag ändå inte låta bli att posta recept på dessa små söta historier. Höjer dock ett varningens finger för pinjenötter från Kina. Undvik dom! Men inte dessa saffranskakor med pinjenötter!!
Mina kakor blev inte lika fina som Annikas och jag bakade om kakorna två gånger. De liksom flöt ut och blev mycket mer spröda än hennes (jo, jag fick ju själv smaka dom små underverken på Glöggträffen i november förra året). En omgång lät jag t o m vila över natten i kylen men det gjorde ingen större skillnad. Smaken var det dock inget fel på. Det var fler än jag i jul- och nyårstid som smakade och kan intyga det :-)



Saffranskakor med pinjenötter à la SMASKENS.NU
antal: många

100 g smör, rumsvarmt
0,5 g saffran
1 tsk hett vatten
1 dl råsocker
140 g vetemjöl
1 nypa flingsalt
1 dl pinjenötter


Rör ut saffran i hett vatten och blanda med smöret. Blanda i råsocker och salt. Rör sedan i vetemjölet och pinjenötterna. Se till att få ihop degen ordentligt och rulla den i två längder. Ganska smala så det blir många små mumsbitar! Täck och låt ligga i kylen ett tag.
Sätt ugnen på 175 grader. Skär längderna i ca 3-4 mm tunna skivor och lägg dem på en bakplåtsklädd plåt. Grädda i ca 10 min eller tills de fått lite färg. Låt svalna på plåten och förvara kakorna i plåtburk.




Trevlig helg!

Lussebullar

Lussebullar från 2007

Då var det Lucia igen. Det var inte så länge sedan det var Lucia juh. Eller? Ett år sedan säger ni? Hrm, okej då. Låt gå för denna gången men jag tycker faktiskt det känns som max ett halvår sedan sist. Vart har annars det hela långa året tagit vägen? Och allt som skulle göras under 2009? Skaffa jobb t ex? Måla möbler. Bogga oftare. Laga kläderna. Rensa på vinden. Skriva på en bok om arbetslösheten. Fixa kranen i badrummet. Ja, herre jösses - vad hände med allt som skulle göras som fortfarande inte är gjort? Inte heller är det ens påbörjat... Det är mycket att stå i om allt ska hinnas med i år ;-)

Tidigt i morse tog jag med kudde och täcke från sängen och placerade mig istället i soffan och lyssnade till ngt luciafirande som jag inte vet varifrån. Det var mörk länge och det var så skönt att liksom stanna kvar där under täcket i soffan - hela morgonen faktiskt och plötsligt hade morgonen övergått i förmiddag och till och med lunchtid. Sapere aude! Eller tja, lite högtravande men ändå - dags att sätta den guldgula degen!


För två år sedan skrev jag om saffran och lussekatter. Det var tydligen ett högt pris på saffran då - men inte kan jag minnas att det ens varit i närheten av dagens pris!!! Mellan 35-40 kr för 0,5 gram - en liten påse! Tur för mig att jag redan hade ett par liggande i skafferiet. Det behövdes bara en ny påse för årets saffransbak.

En annan Åsas saffransapelsiner

Varde ljus och det vart ljus - skam den som ger sig! Jorå, efter en promenad och lite mat satte jag mig åter vid datorn och äntligen lyser skärmen som den ska igen. Säkert lite ljusare än tidigare till och med. Jag vandrade i skuggornas dal. Jag mötte mörkret och började så smått acceptera mitt öde. Ingen idé att brusa upp för det i sig ännu ett chokladägg. Med tanke på hur och var jag till slut hittade inställningen för ljuset på skärmen förstår jag inte hur det har försvunnit från början. Jag har ju aldrig ens varit i närheten av där jag nyss var, så hur i hela världen försvann ljuset?


Nu blir det saffransapelsiner i alla fall! Det var redan för ett år sedan jag prövade detta recept för första gången. Även då var det kalas. Jag gjorde till och med egen fläderparfait och serverade till. Den här gången blev det Lejonet & Björnens glass med smaken Italiensk vanilj som stått framme en stund och blivit sådär mjuk och nästan rinnande god. När jag fick fram Lejonet & Björnens nya hemsida visade det sig att den var för flashig, och mycket som låter och rör sig samtidig, för min dator som typ slutade fungera under en kvart. Det är på egen risk ni alltså klickar er dit. Ett mindre flashigt alternativ är att kolla här istället. Glassen räckte inte till alla så det fick bli turkisk yoghurt också vilket jag tycker var urgott det med.


Receptet är taget rakt av ur Anna och Fanny Bergenströms underbara kokbok Under valnötsträdet. Och nu bara råkar det vara en Åsa som fått sin dessert uppkallad efter sig och det är tyvärr inte jag. Men för att twista till det lite kokar jag med några kumquats, hälften hela och hälften skurna på mitten, i sockerlagen. Dessutom har jag ett par filéeade röda grapefrukter med också.



En annan Åsas saffransapelsiner
4 - 6 port

4 saftiga och söta apelsiner, gärna navelapelsiner (och jag har lagt till 2 röda grapefrukter)
kryddig lag av:

2 dl vatten
2 dl socker
2-3 stjärnanis
1 liten kanelstång
1/2 g saffran (1 kuvert)
4 hela kryddnejlikor

ca 2 dl vispgrädde att servera till
(men det går lika bra med parfait eller god vaniljglass till)


Börja med att med en vass kniv skära eller "tälja" av allt skal, också det vita innerskalet på apelsinerna ska bort. Skär med vass liten kniv ut apelsinfiléer, som då ska bli helt skinnfria. Lägg dem i en skål. Koka vatten och socker till lagen i en inte för stor kastrull. Låt det bubbelkoka ett par minuter utan lock och lägg sedan i kryddorna. Låt lagen småkoka (fortfarande utan lock) i ungefär 5 minuter. Låt den svalna något och häll den sedan över apelsinklyftorna. Låt dra minst 1 timme före serveringen. Servera med lättvispad grädde.

Ur: Under valnötsträdet, s 220, Anna och Fanny Bergenström (2006)

Smaklig spis!

Saffran och lussekatter

Inget är väl så förknippat med saffran som lussebaket här i Sverige. Men det går ju naturligtvis att använda saffran i matlagningen också. Och som om det inte var nog har saffran flera tusen år på nacken som terapeutisk medicin, som afrodisiaka, dock kan en dos på endast 10 g vara dödlig! Men att äta saffran regelbundet "ger glädjen tillbaka och eliminerar sorg som ger upphov till blockeringar"*. Behövs det någon annan förklaring till att äta mer saffran? :)


Det sägs att priset på saffran i år är ovanligt dyrt då skörden uppenbarligen är mindre än vanligt. Största odlingarna av saffran finns i Iran, norra Indien och även Spanien. Kanske inte helt oväntat att skörden till viss del är begränsad.
Det är blompistillerna, eller märkena som de också kallas, som är den åtråvärda delen av den lila krokusblomman. Det går åt över 100 000 blommor till endast 1 kg saffran. Och då är det väl inta att undra på det höga 0,5-gramspriset! Om man då tänker på att Sverige importerar ca 3 ton saffran/år och det produceras runt 300 ton årligen...det riktigt snurrar i huvudet när jag försöker föreställa mig hur många blommor och pistiller det går åt...


Här i Sverige använder vi vanligtvis saffran i julbaket. Jag kommer ihåg när jag var yngre och var av övertygelsen att jag inte tyckte om saffran. Jag hade egentligen inte smakat saffran och hemmavid bakades det aldrig lussekatter med saffran i. Konstigt nog tackade jag även alltid nej om jag så bjöds på en bulle med saffran i och sa att jag inte gillade saffran. Det var nog inte förrän i övre tonåren sådär som det slog mig att jag faktiskt inte visste hur saffran smakar. Så en dag för omkring 15 år sedan tackade jag ja till den stora solgula lussebulle jag bjöds på. Och döm om min förvåning när jag tyckte den var den godaste lussebullen jag någonsin ätit! Sedan dess skulle jag inte ens tänka tanken på att baka lussekatter utan saffran i.


Vad gäller saffrans/lussebullar finns det överflöd av recept att leta bland. Själv bakar jag efter Anna Bergenströms recept i Annas kakbok. Tänkte ge mig på att baka saffransskorpor också. Och saffranskola såklart. Återkommer om det blir några sådana.



Trevlig Lucia!


* Citatet är hämtat ur Peter Torssell's bok Kinesisk kostlära (2000) Akupunkturakademin, under rubriken: Födoämnens effekt, Saffran

Bilden med saffran är hämtad från Wikipedia - Saffron

För att komma i julstämning!

Är lite kluven till det här med jul. Längtar, längtar inte... Det ligger så mycket förväntan i luften. Och så mycket blandade känslor. Fest med glada sånger och klackarna i taket som föregås av en hel del stök och bök. Många får vara lediga från sitt jobb. Andra har inget jobb att vara ledig ifrån. Många köper så mycket (onödiga) prylar att det år efter år slås nya ekonomiska rekord i handeln. Andra har inte ens råd att köpa julskinkan. Många ser fram mot att träffa släkten för att njuta och ha det bra tillsammans. Andra har ingen släkt att träffa eller kanske värre - det är ett påtvingat kvävande och destruktivt möte som bara slutar i gråt och tandagnissel. Alltså, jag gillar julen på ett sätt. Kanske mest för värmen, ljuset och allt det ombonade som faktiskt lyser upp tillvaron i det bäcksvarta mörker vi just nu befinner oss i. Och för att inte tala om vägen dit som är fylld av bakande och godistillverkande av alla möjliga slag :)

Men det är lite tvetydigheten i julen som gör mig nästan lite ledsen. Trots att julen handlar om glädje, givmildhet och gemenskap är den ändå så exkluderande. Har du ingen släkt får du sitta där ensam. Och de som trots allt väljer att säga nej till tvingande destruktiva konstellationer utesluts totalt från allt vad glädje och givmildhet heter. Såklart är många stressade för allt som ska handlas, lagas, städas, pyntas etc under december månad. Kanske har man inte någon större lust att träffa moster Greta, eller syrrans tredje man och deras fem barn, eller farbror Sven som alltid blir för full och ska tafsa på Stina som egentligen heter Stig som...ja, ni fattar va. Men för alla ensamma där ute kan julen vara en mental katastrof. Ensamheten blir under julen extremt påtaglig och utanförskapet hänger som en dyblöt cape över axlarna.

Så för att komma lite i julstämnin dricker jag nu varje dag te med smak av jul! Lusse teet är ett svart te med smak av chili, apelsin och den karaktäristiska smaken av saffran. Röda Mulen är ett rött te (Rooibos smaksatt med vanilj och grädde) med massa kryddor som kryddnejlika, kardemumma, svartpeppar, kanel och ingefära. Doften sprider sig och lite längtar jag nog till jul ändå...



Teerna kommer från Kafferostar och tehandlare Johan & Nyström i Tullinge. I deras "Årstidsserie" finns utöver Lusse te och Röda Mulen även Julknäck (rött) Glöggte (svart) och Tomtesnurr.