Då var det måndag igen. Känner mig alldeles omtumlad och matt efter de senaste två veckorna. Försöker ta till mig en mer positiv inställning till måndagar än den annars allt för rotade pestochpinakänslan de flesta har då veckan tar ny fart. Men idag vet jag inte. Har liksom ingen lust i mig.
För två veckor sedan var jag på min allra första riktiga intervju. Jag blev kallad helt utan att ha ringt varken före eller efter ansökan. En av fyra utvalda. Men nä, det blev inget. Jag har ju ingen "professionell" erfarenhet - duh! Dagen efter fick jag ett konstigt meddelande på telefonsvararen från ett annat ställe där jag sökt jobb. Dock har jag inte hört ngt från dom och inte heller varit på intervju, men personen i fråga talar om att jag inte kan få jobba hos dom eftersom jag inte har någon arbetslivserfarenhet... duh!? Och tjejen de anställt har ju varit sååå ideellt aktiv också.... ehum, liksom du också varit förstås. Jättebra. Jag förstår verkligen ditt dilemma av att inte få jobb och då inte heller få chans att få arbetslivserfarenhet... jada, jada, jada... som att jag aldrig i hela mitt liv jobbat?? What?
Har aktivt sökt jobb sedan våren/sommaren 2005 och antalet intervjuer går att räkna på ena handens fingrarna. Samtidigt har jag arbetet ideellt i Rädda Barnen som bl a barnkonventionsinformatör, gått kurser och skulle t o m själv vara kursledare för ideella webbredaktörer inom Rädda Barnen om jag inte flugit iväg över Atlanten förra året. Jag har utbildat mig och arbetat som Rättvisemärktambassadör. Jag har även arbetat som barn- och ungdomsinstruktör i flera år i min Taekwon-Doklubb. Jag har organiserat kurser ihop med Vuxenskolan för Gode män för ensamkommande flyktingbarn. Jag har städat kontorslokaler. Och senast innan jag åkte till USA gick jag även utbildningen "Att utbilda och informera" på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Men nä, ingen b e t a l a r mig för det - och då r ä k n a s det visst inte. Inte heller räknas det att jag arbetat sedan jag var 14 år och fram tills det jag slutade i förskolan och åter började studera.
Så idag blir det ett enkelt och lätt recept på rödbetor jag lagade, hör och häpna, den 2 januari (översta bilden) i år och den 24 januari (andra bilden). Hrm, ja det är ju det där med att saker och ting tar tid ;-) Brukar koka ett gäng rödbetor som jag sen har i kylen och kan laga lite olika rätter med. Det här var just från en sådan gång. Andra gången rörde jag också i en skvätt havregrädde på slutet. Det är naturligtvis valfritt.
Kokta (stekta) rödbetor med mangold
2 port
3-4 kokta rödbetor
2 bananschalottenlökar
2-4 mangoldblad
olivolja
flingsalt
svartpeppar
chili/bbq/smoke/hickory/chipotle/eller annan het krydda ni själva föredrar
ev havregrädde
Hacka löken fint och bryn i olivolja. Skär de kokta rödbetorna i tärningar (eller i stavar) och lägg i med löken. Skölj mangolden noga och strimla. Har du en stor, fin och lite grov mangold räcker kanske två blad men öka på mängden för de lite mindre tunnare varianterna.
Vänd i mangolden med löken och rödbetorna. Låt fräsa några minuter. Rör om lite och se till att inget bränner vid. Ha gärna lite lägre värme på plattan och låt det fräsa längre än tvärtom. Rödbetorna är ju färdiga och ska egentligen bara värmas. Krydda och smaka av. Servera ihop med en skiva bröd, kokt fullkornspasta, kokt matvete/dinkel eller grillad paprika och quinoa.
Smaklig spis!
3 kommentarer:
Det är så dumt så det är inte sant. Så jäkla orättvist och rent ut sagt idiotiskt. men, förlusten är deras. Inte för att det skulle vara någon tröst för dig, men ärligt talat - gud, så enfaldigt att inte uppskatta dina erfarenheter bara för att du inte fått betalt för dem.
Jag älskar rödbetor. Och hatar inskränkthet.
Stor kram med massa uppmuntran kommer här, virtuellt!
Annika - det var så ledsamt att sitta under själva intervjun (2 st var dom) när en vid upprepade tillfällen frågade om jag jobbat "professionellt" med t ex undervisning? Ja jo, jag är ju pedagog, svarade jag. Kunde ju inte gärna säga att jag med min kunskap och engagemang som ideell gjort bra mycket mer professionella föredrag än tjejen vars vikariat jag sökte har (jo, jag har ju varit på hennes kurstillfällen på KF också)... Men tyvärr är det visst så att betalt arbete räknas mer än erfarenheten och kunskapen i sig.
Sara - Tack! Och ja, vad vore livet utan rödbetor? och snart kommer de små, alldeles färska, som är så goda att koka och bara äta som de är med lite smör och salt :-) Inskränktheten skulle jag vilja slänga ut med soporna.
Skicka en kommentar