fredag 12 februari 2010

Tusen tack för hjälpen!



Vad denna vecka bara rusat förbi mig! Ibland blir det bara mycket att stå i. Dessutom har jag drabbats av lätt skrivkramp. Kanske beror den främst på att det helt enkelt är för många olika och splittrade saker som vill ut. Som vanligt med andra ord ;-)

Lite så det känns att det ser ut där uppe och inne i skallen...

Veckans största bedrift är ändå den att jag har lyckat rädda mina "förlorade" bilder och dokument från min kraschade dator! Jamenvisst. Jag kan knappt tro det är sant!! Datorn fortfarande trasig men hårddisken har faktiskt kommit! Jag har bara inte hunnit med att trampa iväg med alla pinnar och pinaler till butiken som ska hjälpa mig att byta den. Känner att jag inte riktigt litar på att garantier och försäkringar kommer gälla framöver om jag själv skruvar och har mig. Datorn var ju bara 3 månader när den gick sönder. Nu har den hunnit bli 4,5 månader. Och tro det eller ej men nu är jag ju glad att servicekillen redan gått hem den dagen jag hade promenerat i sakta mak på Göteborgs isgator med datorn och nya hårddisken på ryggen.

Jag tror nästan jag är gladare över vad jag åstadkommit än att jag fått fatt på bilderna också. Eller njae, inte riktigt. En stor eloge går till David, min träningskompis, som nyligen föreslog att jag skulle ladda ner ett annat operativsystem och starta skrivbordet från skiva. Så det blev att googla, läsa, undersöka var när och hur. Systemet ska alltså inte ska installeras i själva datorn utan sparas på skiva. Först var det problem att spara själva filen och hur skull det sen gå att få fram det i den trasiga datorn som inte har drivrutiner eller ngt annat som fungerar? Där fick jag hjälp av Görel (Granivoren) och så var jag igång igen. Men ack. Inte visste jag att jag var tvungen att spara IOS-filen på ett särskilt sätt och där fick jag hjälp av Görel igen! Mer googlande och fick installera ett särskilt brännprogram. Så var det bara att bränna om DVD-skivan och nytt försök i datorn.

Eureka!

Allt detta hade aldrig hänt om inte David föreslagit vad jag kunde pröva och igår regerade Twitter och Fb där Görel fanns till hands. Och när jag nu är inne på denna kedja så måste jag ju klappa mig själv på axeln lite för att jag bloggar. För det är ju genom den jag till en början kommit i kontakt med Görel!
Till syvende och sist är det väl dock Ubuntu och Daniel Nylander som ska ha mest cred! Ingen av alla på supporten, butiken eller alla "professionella" jag varit i kontakt med sedan datorn kraschade har ens föreslagit möjligheten att starta från skrivbordet via en DVD. Och alla har mer än väl blivit varse att det finns filer jag vill komma åt och jag har frågat om det ens är möjligt eftersom datorn inte ens går att starta i felsäkert länge (vilket jag gjort tidigare på en annan dator utan problem innan jag körde recoveryskivorna).


Det är ju trots allt i huvudsak en matblogg så något matrelaterat ska ni ju få. Och för att jag är på extra gott humör, fastän solen lyser med sin frånvaro, så får ni här en rolig historia:
Recently, when I went to McDonald's I saw on the menu that you could have an order of 6, 9 or 12 Chicken McNuggets. I asked for a half dozen nuggets.
'We don't have half dozen nuggets,' said the teenager at the counter.
'You don't?' I replied.
'We only have six, nine, or twelve,' was the reply.
'So I can't order half dozen nuggets, but I can order six?'
'That's right.'
So I shook my head and ordered six McNuggets (Unbelievable but sadly true...)

Nu blir det till att införskaffa fler CD/DVD-skivor och börja spara bilder där också. Nu finns de på USB och min externa hårddisk.



På återseende!

2 kommentarer:

görel sa...

Jag trodde jag lämnade en kommentar igår?? Nåja, härligt att det ordnade sig till slut! Jag tycker absolut att det var din egen förtjänst, hur många skulle vara så ini * envisa, dammsuga internet på information och inte ge upp?

Och jag tycker också att det är väldigt kul att ha träffat dig, nu får vi snart se till att vi träffas IRL nån gång!

Åsa sa...

Görel - hehe, en fattiglapp som jag är tvungen att klara saker mest själv, att laga och fixa allt som går sönder, så det är väl den främsta drivkraften till att inte ge upp kan jag tro.

Och en vacker dag Görel (eller regning) kommer vi ses! Det har jag skrivit opp i "sakerattgörailivetkalendern" iaf :-)

Related Posts with Thumbnails