  |
| Som Blogger, en matbloggshubb |
Tusen gånger har jag idag klickat på "Publish" i Miss Meister's mat.
1000.
Smaka på den.
Vet inte riktigt vad jag väntade mig den dagen för nära sex och ett halvt år sedan då jag postade mitt allra första inlägg i min matblogg. Var det en tillfällig fluga? Ett roligt tidsfördriv mellan träning, praktiker och alla arbetsansökningar?
Skulle min mat någonsin räcka till som material för att hålla matbloggen levande? Och framförallt, skulle jag någonsin få någon som klickade sig hit?
Allt och inget har hänt sedan dess.
 |
| Förlaga, första bildloggan till Miss Meister's mat |
På återseende!
***
7 kommentarer:
Grattis !!!! och du fortsätter några tusen till eller hur !!!!!
Tusenfalt grattis!
Jag ser fram mot de nästa tusen publiceratrycken.
Margaretha
Massa, massa grattis!!!!!!
Hurra hurra!
Jag är halvvägs där :)
Kristiina - Tack! Det får framtiden utvisa. Just nu känns det dock som en omöjlighet.
Margaretha - Tusen tack! Jag håller ju inte samma tempo som dig i bloggandet så i skrivandets stund känns ytterliga tusen som en omöjlighet. Vem vet, kanske kommer jag i framtiden drabbas jag av en slags bloggdrift och mani som får mig att skriva på.
Fröken Dill - Massa tack! Om jag inte minns fel var det väl inte så vansinnigt längesedan du själv nådde 1000 poster. Det var nog då jag själv för första gången uppmärksammade hur många jag själv hunnit med genom året.
Kim - Tackarrrr! Bra där. Det tickar på fortare än man tror, trots att en inte spottar ut sig bloggposter varenda dag. Kanske dags att skapa "tusen-matbloggspost-gruppen" ;-)
Imponerande och väl värt att fira!
Vilket är ditt favoritinlägg undrar jag? :)
Ann-Louise - Bra fråga! Vad gäller favoritrecept så har jag inte postat det än ;) Men är galet förtjust i en tomatsås jag skrev om i februari i år, allt med rostad paprika i, älskar att jag hittat edamame i butik och minns min allra första lemon curd med anis i som jag typ åt med sked!
I övrigt blev det ännu ett långt inlägg om olika bloggposter och mitt favoritinlägg i bloggen är ändå det om Mat och mänskliga rättigheter
Skicka en kommentar