Det händer grejer med mina bockhornsklöverfrö som börjat få små "svansar". De har också flyttat ut ur garderoben och bor numera i diskstället. Kanske är det bara jag eller så har människan det så att säga medfött men jag har alltid fascinerats av detta att så och följa frön som gror och växer. Visst är det något speciellt med att vattna och pyssla om frön och följa med
hur de med full livskraft spricker och liksom vecklar ut sig till gröna
skönheter.
Jag har fortfarande kvar en av mina favoritböcker som liten, Linneas årsbok (Andersson och Björk, Prisma, 1982) ur vilken jag nog gjort precis allt Linnea gör i den. Förutom maskroskransar, lönnlövkronor, tändsticksaskbyråer och pressade växter så gjorde jag t. ex. min egna "trädgård". Det vill säga att jag på en liten bricka sådde frön i rader och sektioner med små gångar emellan så det skulle se ut lite som ett minigrönsaksland. Minns också hur vi odlade krasse på läskpapper.
Läskpapper förresten, är det någon som använder det idag? Minns inte var vi fick tag på sådant papper ens.
Det där med att odla, pyssla och titta på naturen (titel på ännu en favoritbok; Maja tittar på naturen av Andersson och Svedberg, Rabén & Sjögren, 1983) har tack och lov inte försvunnit med åldern. Minns ni mina mangokärnor? De tog sig till slut.
Dessvärre har jag problem med tripsar, vilka trots ihärdigt sköljande och diskmedelstvättande förstör närapå varenda växt jag har. De gav sig på de nya bladen på den finaste av de två mangoplantorna. Har inte hjärta att slänga den för växten i sig lever ju och jag gissar det kommer växa fram fler blad fram i vår. I och för sig lär plantan bli precis som avokado, lång, gänglig och inte riktigt göra sig i mitt torra och dunkla inomhusklimat.
I år har jag flera små odlingsprojekt på gång men hittills verkar det gå trögt. Tror jag kan ha det lite för kallt här inne. Har ju ingen sval källare att använda mig av så det bådar i och för sig gott för mitt absolut första övervintra-perlargon-och-plantera-sticklingar-projekt.
Jag har fortfarande kvar en av mina favoritböcker som liten, Linneas årsbok (Andersson och Björk, Prisma, 1982) ur vilken jag nog gjort precis allt Linnea gör i den. Förutom maskroskransar, lönnlövkronor, tändsticksaskbyråer och pressade växter så gjorde jag t. ex. min egna "trädgård". Det vill säga att jag på en liten bricka sådde frön i rader och sektioner med små gångar emellan så det skulle se ut lite som ett minigrönsaksland. Minns också hur vi odlade krasse på läskpapper.
Läskpapper förresten, är det någon som använder det idag? Minns inte var vi fick tag på sådant papper ens.
Det där med att odla, pyssla och titta på naturen (titel på ännu en favoritbok; Maja tittar på naturen av Andersson och Svedberg, Rabén & Sjögren, 1983) har tack och lov inte försvunnit med åldern. Minns ni mina mangokärnor? De tog sig till slut.
Dessvärre har jag problem med tripsar, vilka trots ihärdigt sköljande och diskmedelstvättande förstör närapå varenda växt jag har. De gav sig på de nya bladen på den finaste av de två mangoplantorna. Har inte hjärta att slänga den för växten i sig lever ju och jag gissar det kommer växa fram fler blad fram i vår. I och för sig lär plantan bli precis som avokado, lång, gänglig och inte riktigt göra sig i mitt torra och dunkla inomhusklimat.
I år har jag flera små odlingsprojekt på gång men hittills verkar det gå trögt. Tror jag kan ha det lite för kallt här inne. Har ju ingen sval källare att använda mig av så det bådar i och för sig gott för mitt absolut första övervintra-perlargon-och-plantera-sticklingar-projekt.
* * *
3 kommentarer:
kul när det växer och gror! själv är jag nöjd om min basilika lyckas överleva någon vecka till, så gröna fingrar har jag ;)
Fniss, Linnea var min favorit också när jag var liten! Och som vuxen odlar jag helt galet mycket så där kan man snacka om inspiration som höll i sig.
Pernilla - Ja det är kul. Fast det skiter sig för det mesta. Brukar ta sig och komma igång men sen lägger de av. Stannar i växten, får orhyra eller helt enkelt vissnar. Tror jag har det lite kallt och mörkt här egentligen för att de ska trivas ordentligt.
Får fuskodlar köpta plantor ;-)
Fröken Dill - :D ja den som ändå hade hem + trädgård. Grämer mig varje vår över mina dåliga förutsättningar att odla, trots lilla jordmånen utanför. Svårt att vinterförvara/förkultivera osv.
Dessutom är odlingslotten öppen och tillgänglig för alla, rensar ibland fler cigarettfimpar än ogräs, vem som helst trampar, rycker upp eller snor plantor.
Senast förra året, snodde t.o.m. en som har odlinglott bredvid, mina allar finaste lila mossflox. Min lott = helt utan lila blommor. Grannens lott = plötsligt prunkande lila. Ändå låtsas de som inget hänt.
Tänker försöka satsa mer på fönsterodling så groddar och skott är nog säkraste kortet för det :)
Skicka en kommentar