Dan före dan före dan före dan före dan...

...före dan före dan före dan... Äsch, det är ju bara 3 december idag. Fortfarande 21 dagar kvar till julaftonen. Ingen stress. Ingen press.

Det är väl ingen hemlighet att julen är den tid på året då de flesta av oss riktigt frossar i mat. December månad präglas av storkok och storbak i många hem. Korv ska stoppas, lutfisken läggs i blöt (först på Anna-dagen den 9 dec), sillen ska läggas in, knäcken ska kokas, pepparkakor stansas ut, lussebullar gräddas och så vidare. Trots alla kilon svenskarna kommer lägga på sig av all mat så lär en vansinnig mängd mat ändå åka i soporna.
Förrförra veckan drog Lantmännen igång kampanjen Var rädd om maten. Det är inte utan att det skär i hjärtat när jag läser att frukt och grönt är det vanligaste som åker i soporna! Att det dessutom handlar om mat som varken tillagats eller ätits är för mig helt obegripligt. En fjärdedel av svenskarna slänger varje vecka mat som inte tillagats eller ätits. Jag skäms.

I en artikel i Fria tidningen idag radas en hel del miljöbovar upp som vi hittar bland våra vanliga matkassar. Exempelvis ligger ris, exotiska frukter, kött och mejeriprodukter högt på listan men störst bland klimatbovarna är svinnet!

"10 procent av all mat i restauranger och 20 procent av maten i offentliga kök slängs i dag. Detta motsvarar 10 000–30 000 ton eller 200–600 miljoner kronor per år. Om vanliga hushåll räknades in skulle siffran bli betydligt högre."

Som enskild individ är det svårt att rädda världens alla utsatta, fattiga och sjuka människor. Att ensam få bukt med miljöförstöring, utarmning av världens gemensamma naturresurser mm. Men, alla kan göra någonting. Många bäckar små...


Julklappstips: Här kan du beställa boken Var rädd om maten (kostar 35 kr i Postförskott)

2 december går mot sitt slut...

... och idag har jag tvingats inse att jag inte kan träna på några dagar. Förmodligen sträckte jag mig lite väl mycket i lördags. Idag på flowen blev jag faktiskt helt förskräckt när jag inte kunde nå tårna i benstretchen :/ Jag kan inte minnas att jag någonsin tidigare inte nått fram (sittande på golvet med benen utsträckta rakt framför mig) till tårna.
Hur som helst. Kylan har ett järngrepp om oss. Här på västkusten är det nog inte lika många minusgrader som på östkusten och längre norr ut men det är en råhet i luften som går genom märg och ben. Ingen snö att tala om men isen på trottoarerna vill varken smälta eller nötas bort. Jag går och går och går och konstigt nog känns det som att jag aldrig kommer fram. Vila kanske trots allt är bästa botemedlet just nu.

Har fönstershoppat en del på stan idag och ska försöka anamma känslan, fridfullheten och värmen i att julen närmar sig med stormsteg. Andreas Gustavsson skriver i ETC idag att julglädjen är en provokation mot de som känner julångest. Jag hävdar att det snarare är tvärtom. Att inte handla julklappar, julpynta eller blötlägga lutfisken osv är provocerande mot alla som "följer strömmen". Antingen tycker de synd om mig (vilket jag själv inte gör). Eller så är jag väl bara en kuf. Oansett vilket skulle ingen få för sig att bjuda hem en på julmiddag ändå. Julen är familjens högtid och inget annat!

För er som dock är upptagna av julplanering måste jag tipsa om detta härliga inlägg om dukningar! Jag är nog benägen att hålla med både bloggaren och skribenten av inlägget. Trots att det är publicerat för över 70 år sedan. Artikeln bloggförfattaren bloggat om alltså. Bloggen På livets trassliga bastmatta bjuder på många skratt, mycket allvar och spännande tillbakablickar. Många kloka ord men allt går inte att hålla med om. Precis som med livet självt.

Då var det 1 december...

... och nedräkningen (till helvetet och en nästan outhärdlig tid) har börjat. Borde kanske vara höjdpunkten på året. Längtan, förväntan och en härlig tid att se fram emot. Det är en oerhört kluven tid för mig nu fram till mitten, slutet av januari när allt "är över" igen. Visst gillar jag ljusen i mörkret. Att baka lussekatter och pepparkakor. Att fixa och pyssla och göra fint. Kanske lite tidigt för mig nu men närmare jul så åker julmusiken fram. White Christmas och The Little Drummer Boy är ett måste! Av någon underlig anledning går också min gamla kassett med Elvis varm dagen före dopparedagen. Men själva julhelgen är ett enda stort antiklimax. Största anledningen för att omgivningen och samhället mer eller mindre kräver "lyckliga familjen" som ett självklart stående inslag under jul- och nyårshelgen. Har man då inte det är man mest en misslyckad stackare.

Och trots att jag i de allra flesta andras ögon har en tråkig jul eftersom jag sitter ensam hemma (liksom resten av året) tycker jag det är superskönt att slippa stressen, pressen och ett vansinnigt slöseri med pengar. Här hemma hittar man varken tomtar eller gran. Inga julröda dukar, gardiner eller annat typiskt julpynt. Stjärnan har t ex hängt i taket i köket sedan förra julen. Dessutom är den lila (nu mer åt det rosa hållet av solblekningen och när lampan är tänd). Jag brukar köpa mig själv en julklapp om jag har råd. Något sak jag länge längtat efter. Någon köksattiralj jag vill ha. Eller helt enkelt bjuda mig själv på en månads träning på gym eller så. Jag dukar fint och äter hemmalagad rödkål. Men mest blir det bara till att softa. Detta till skillnad för en del år sedan då jag alltid jobbade över jul och nyår. Tidig morgon och sena kvällar. Som vårdbiträde finns ingen dag på året, ingen tid på dygnet, då avdelningen "stänger".


Så, till alla er som kör hela julpaketet fullt ut kan jag inget annat än tipsa om andra bloggar och julkalendrar att följa nu i fyra veckor! Först ut är såklart SMASKENS.NU adventskalender 2010! Annika gör er icke besvikna och jag kan garantera att ni kommer hitta mycket smaskens nu i december. Hos Spisat.se kommer ni också hitta matrelaterade överraskningar bakom varje lucka. En kalender av annat slag har är Miljöjulkalendern, ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götalands län och miljömagasinet Camino. Och för er som varken vill ha recept, glöggtips, förslag på sillinläggningar osv måste jag bara tipsa om den skrattande språkpolisen Lottens julkalender som är klurig, finurlig, svårt och inget för min lilla hjärna.


Nedräkningen har börjat!