Durra fick en ny chans

Tidigare i år kokade jag Durra för första gången och blev inte alls imponerad. Trots att jag mitt i sommaren (av solskenet och salladen att döma var det väl sommar, varmt och förmodligen någon gång i juli som bilden är tagen) höll på att äta mig ur mitt skafferi så handlade jag såklart färska grön- och rotsaker samt frukt. Men när det kommer till torrvaror fanns det ris, dinkel och durra kvar att äta. Så det var bara att ge durra en ny chans.

Den här gången ska jag erkänna att det trots allt blev lite bättre men är fortfarande ingen fan av durra. Jag kokade nog både lägre och med mer vatten och saltade inte heller kokvattnet (vilket jag gjorde förra gången då det står så på paketet). Jag gör sällan det överlag. Jag vet att man ska salta i tid och otid men nä, jag gillar inte det. Saltar däremot efteråt eller i röror, dressingar och grönsaksblandningar jag äter till.


Durra med kalla grönsaker och mâche-sallad

durra, kokt och avsvalnat/kallt
gurka
cocktailtomater
mâche
olivolja
havssalt
hallonvinäger
timjan, färsk


Koka durran i förväg. På så sätt hinner den svalan ordentligt, kanske förvaras i kylen, och passar utmärkt till sallader, lunchlådor och picknickmat att ta med. På bilden är en kall sallad med förövrigt välkända sommaringredienser. Att det blev gott denna gången beror helt enkelt på att själva kokningen tog längre tid. Jag tillsatte mer vatten och inget salt heller.

Skölj och dela grönsakerna. Blanda och stänk över hallonvinäger och olivolja. Har du färsk timjan så repa bladen av några stjälkar och blanda i. Trots att hösten är här och färska cocktailtomater inte längre är huvudingrediensen finns en hel del andra grönsaker att väja bland. Varför inte strimla en bit färsk kålrabbi, skiva några rädisor eller riva ner en morot och blanda i salladen istället.


Smaklig spis!

***

Potatissallad med gurka och kapris

För några veckor sedan då Ekostore öppnade för vårmingel kom jag hem med ett fantastiskt gott byte. En olivolja som heter duga. Tyvärr hittar man inte någon information på deras hemsida och inte hade jag någon kamera med mig för att ta bilder. För er som har fb-konto kan förhoppningsvis se bild på kvinnan bakom oljan, där hon berättar för en annan vårminglare om deras odling och tillverkning av olivoljan.

Det är verkligen ingen olja att steka i utan får endast ringlas över en sallad eller över maten precis vid servering. Den går också alldeles utmärkt att doppa bröd i en sådär lagom trött och skön fredagkväll tillsammans med ett gott glas vin, några oliver och annat smått och gott. Eller så kokar ni som jag ett gäng rattepotatisar, hyvlar ner en gurka och hacka lite kapris, blandar ihop med god god olivolja och vips har ni gjort er själva en ljummen potatissallad!

Har letat igenom min egen blogg och kan inte för mitt liv förstå varför jag inte bloggat om denna rätt tidigare. Eller så kan jag bara inte hitta rätt rubrik/titel på den. Trots att regnet strilade utanför och vårkänslan inte riktigt ville infinna sig blev det i alla fall en lite mer vårig kväll med denna potatissallad på valborgskvällen.



Ljummen potatissallad med gurka och kapris
2 port

ca 300 g potatis, Ratte
1/2-1 gurka
ca 10-15 kapris, coctail
ca 1/2 dl olivolja
svartpeppar
ev flingsalt


Tvätta och koka potatisen. Hyvla gurkan med en vanlig osthyvel. Låt rinna av lite. Krama ur mer vatten om du vill. Ett annat alternativ är att dela gurkan på längden och gröpa ur den allra vattnigaste delen i mitten och sen snehyvla halvorna. Hacka kaprisen grovt. Jag använde modell större på kaprisen men det går bra med vilket som. Ta den sort ni har hemma.
När potatisen kokat klart gäller det att vara snabb.
Häll av vattnet och dela potatisen i bitar. Det gör inget om de är stora och små men bara så att det blir en hel del oskalad yta som kommer suga åt sig olivoljan!
Häll över olivolja, blanda i gurkan och kaprisen. Smaka av med svartpeppar och ev flingsalt. Kaprisen är ju salt i sig så var försiktiga med saltet.



Smaklig spis!

Den gröna mellandagsmixen

Har ni hört - bukbakfylla! Vilket underbart ord. Eller egentligen är det ju helt äckligt. När man tänker på innebörden alltså. Uppkörd, svullen, gasig, halsbränna och ja, de flesta av oss har säkert någon gång varit just bukbakfull. Visst är vi väl alla mer eller mindre bukbakfulla nu efter jul- och nyårshelgen och de dignande julborden lockar inte lika mycket längre. Kanske råder det till och med massbukbakfylla uti landet. Nu behövs lättare mat och framför allt lite mindre portioner. Jag är ingen fan av diverse dieter, viktminskningspreparat och pulvershakes utan tror på en välbalanserad kostsammansättning, innehållande proteiner, vitaminer och alla näringsämnen vi behöver OCH såklart både fett och kolhydrater.

Säkert är det många som gjort nya fåniga nyårslöften som att börja träna, sluta röka, rensa i röran och allt det vanliga var och varannan hasplar ur sig mellan nyårsnattens alla champangeskålar. Men hur blir det egentligen sen då? Vem kollar kontraktet? Vem kvalitetssäkrar dina nyårslöften? Och visst får man väl nästan hålla i sig när tanken på hur mycket pengar alla gym tjänar på alla årslånga bindningar av autogiroinbetalningar från människor som utnyttjar sitt kort till fullo i januari, hyfsat ofta i februari, kommer igång i mars för att sedan mer eller mindre gå upp i rök. På samma sätt som hundra tusentals kronor...

Det är ju väl känt att vi inte bara äter med munnen utan även ögonen. Färgsprakande mat lockar oftast mer än brun och grådassig gör. Särskilt nu under vintertid tycker jag det är viktigt att tänka på färgen i maten. Och tur har väl jag att datorn är full av gamla bilder, och i bästa fall även recept, som liksom aldrig blev av då som jag istället kan använda nu :) Här en ljummen sallad daterad 28 dec 2007. Den är både av det lättare slaget och en färgklick för ögonen. God till lunch eller som en lättare middag.


Den gröna mellandagsmixen

en bit strimlad purjolök
4 blad av ett kinakålshuvud, strimlade
1/2 gurka, i tunna skivor
ett par nävar mungbönor
några gula cocktailtomater KRAV, i halvor
olivolja KRAV
flingsalt
svartpeppar KRAV
chili, gärna chipotle för att få lite rökig smak

Börja att fräsa purjolöken och när den blivit lite mjuk så i med kinakålen. Krydda. Stek en stund. Skär gurkan i tunna skivor eller hyvla lite längre skivor på snedden. Vänd i de resterande ingredienserna, ta av plattan och servera.

Rödbetssallad

Inte nog med att kokbokssamlingen börjar växa till sig, så gör även högarna med alla de där recept jag rivit ur tidningar, små recepthäften jag plockat med mig från affären, klippta från förpackningar och för att inte tala om alla handskrivna lappar med olika recept. Oftast helt obegripliga och endast en ingredienslista. Heller ingenting om var, när, hur jag tag på det. Trots att jag har samlat de mesta "lösöret" i pärm händer det att jag mer eller mindre letar ihjäl mig efter det där speciella receptet. Kanske har det hamnat som bokmärke i någon av kokböckerna eller så har jag lagt det i en låda -för att inte tappa bort det! Och hur typiskt är inte det då? Såklart hittar man ändå inte det receptet när man som mest är sugen på det.
Så är nu fallet med en speciell rödbetssallad med smak av Marocko (en kokbok jag önskar till min samling). Har letat och letat som en galning men kan inte hitta det. Trots att jag lagat denna rödbetssallad många gånger men är inte helt säker på måtten. Det blir till att höfta till det.

Rödbetssallad med smak av Marocko
2port

2-3 kokta rödbetor KRAV
1 syrligt äpple (Granny Smith) 1/2 gurka, skalad

1 del vitvinsvinäger
3 delar olivolja KRAV
1 del honung KRAV
1-2 tsk spiskummin
1 tsk kanel
flingsalt
svartpeppar, nymalen

ev getost

Tärna rödbetorna, äpplet och gurkan. Gärna i olika storlekar. Blanda vinäger, olivolja, honung och kryddor. Blanda allt i skål eller på stort fat. Så långt "med smak av Marocko" men vill du avvika lite i smak så smula här över vanlig getost. Klart!
Rödbetssalladen är god att äta både ljummen, om man gör den direkt med nykokta rödbetor, och kall. Funkar som lunch/mellan mål med en bit bröd, på buffébordet eller som tillbehör till en större middag.


Smaklig spis!