Pumpasoppa (#712) med äpple och ingefära

Josåatte, det finns trots allt en och annan bloggare som fortfarande varken är hobby- eller proffsfotograf och inte heller äger kamera(or) av bra kvalisort.

I dessa blöta hösttider är det stört omöjligt att undvika pumpasopporna. Finns knappt någon mer solgul och uppiggande mat att koka ihop i mörkret. Däremot går det alldeles utmärkt att undvika förevigandet av dito soppa. Eller i alla fall trixa lite med de avbilder som blir.
För en som aldrig varit särskilt förtjust i de tunna buljongsopporna (är förmodligen skadad sedan bambatiden) älskar jag stavmixern! För att inte tala om då jag inte förrän i början av mitt bloggliv förstod att det var så mycket godare att baka rotsakerna i ugnen först, istället för att koka i vatten, och sen mixa med vätskan. Potatis, pumpa, sötpotatis och andra rotfrukter är utmärkta att göra soppa på. Även stora vita bönor eller mjuk tofu kan få soppan att bli sådär tjock och krämig.
Kanske var det suget efter indisk mat som fick mig att krydda soppan som jag gjorde. Eller inte. God blev den i alla fall.

Pumpasoppa med äpple och ingefära
2 port

ca 700-800 g pumpa (oskalad)
1 stort rött äpple (t ex Gloster)
2 dl grönsaksbuljong
saften av en citron
en bit ingefära (som en stor tumme)
1/3-1/2 tsk bockhornsklöver (malen)
1 tsk Herbaria Mapuche Fire*
ev salt/örtsalt
2-3 dl kokosmjölk

Gröp ur kärnorna från pumpan och lägg åt sidan så länge. Skär bort skalet och tärna pumpan grovt (glömde tyvärr att väga själva pumpaköttet men gissar det rörde sig om ca 500-600 g). Lägg i ugnsfast form och ställ i ugnen på 200 grader i ca 30 eller tills pumpatärningarna är mjuka.

Skölj nu pumpakärnorna och ta bort ev trådar från pumpaköttet. Lägg på handduk och torka av det värsta vattnet. Rosta i het stekpanna och låt svalna
Skala äpplet och skär även det i tärningar och koka i buljong, medan pumpatärningarna är i ugnen.
Skala och riv en ganska stor bit färsk ingefära, ungefär 1 1/2-2 msk färdigriven och lägg i de puttrade äppelbitarna. Det gör inget om de blir mos i kastrullen. Allt ska ändå mixas ihop.


När pumpan är klar så ta kastrullen av spisplattan och lägg i pumpabitarna. Börja försiktigt mixa ihop allting.Tillsätt mer eller mindre kokosmjölk beroende på hur tjock eller tunn du vill ha soppan. Späd eventuellt med mer vatten/grönsaksbuljong.
Buljong är vanligtvis ganska salt så ta det lite varligt med extra salt/örtsalt.

Servera soppan toppad med färsk koriander och de rostade pumpakärnorna tillsammans med en stor skål olivoljemasserad grönkål.

Smaklig spis!

***

*Har du inte Herbaria Mapuche Fire så krydda lätt med paprika, hickory, koriander, spiskummin och cayennepeppar. Den innehåller även salt och buffelgräs (vilket jag iaf aldrig hittills stött på i något recept)

Kim, var är du?

För en tid sedan smakade jag på Kim. Och för att ingen nu ska bli förvirrad var det naturligtvis inte Kim jag satte tänderna i utan Kim. Ett äpple. Det var väldigt gott och jag kan inte minnas att jag ätit det tidigare. Men nu finns det inte längre kvar i affären. Nu ligger där Elise i lådan. Inte alls lika goda som Kim.
För övrigt är jag rätt så dålig när det kommer till äppelsorter. Av alla äppelsorter det nu kan finnas (flera hundra?) är jag mest bekant med Granny Smith, Red och Golden Delicious, Royal Gala, Discovery, Janagold, Gravenstainer, Cox Orange, Lobo, Aroma, Fuji, Gloster, Ingrid Marie, Alice och faktiskt äpplet Jazz vilket är ett bland favoriterna som Transparente blanche och Cripps Pink.
Trots att svenska äpplen, eller i alla fall svenskodlade, är att föredra av alla möjliga orsaker verkar de flesta äpplen i butikerna vara importerade.
Nu är det såklart inte säsong än för svenskodlade äpplen och utbudet kommer förändras till hösten men inte riktigt så mycket en skulle önska. Såvida en inte bor i eller i närheten av Kivik.

Vilka äpplen är dina favoriter? Och vad gör av ni dem annat än äter ett äpple om dagen för att hålla doktorn borta? 
Själv kokar jag gärna med äppeltärningar i gröten, river i rödbetsråkost eller i en varm curry. 

***

Råkosttallrik

Som vanligt plockar jag ihop flera olika idéer när jag ska till att fixa lunch och middag. Inte sällan något jag just läst från en blogg, sett i butiken eller för all del snappat upp från något av alla oändliga matlagningsprogram. Den här råkostsalladen började ta form då jag först såg Kristiinas franska sellerisallad. Så nästa gång jag gick till affären köpte jag en rotselleri. Såsen i Kristiinas recept är ju inte helt olik dragondressingen till de stora vita bönorna så väl hemma igen vispade jag till just den dressingen. Och fort gick det för istället för att riva grovt så körde jag både selleri och äpple i mixern. Och vips så var lunchen klar.

Råkosttallrik
1 port

200 g rotselleri
1/2-1 grönt äpple
en nypa torkad dragon
flingsalt
svartpeppar 
1 tsk fänkålsfrön

DRESSING
1/2 tsk dragondijon
1/2-1 tsk vitvinsvinäger
rapsolja tills det blir en lagom tjock dressing

Rosta fänkålsfröna i torr stekpanna och ställ åt sidan att svalan. Vispa ihop dressingen. Skala och skär rotsellerin i bitar. Ta bort kärnhuset från äpplet och skär i bitar. Riv grovt eller mixa i mixer med salt och peppar. Blanda ihop rotselleri och äpple med dragondressingen och toppa med de rostade fänkålsfröna.

Smaklig spis!

***

Rödbetor, äpple och pepparrot

Rödbetorna är som allra godast nu och väl värda att frossa i. Om man vill göra mer av dem än bara koka och äta med smör, och eventuellt lite salt, så kan man göra en ljumen rödbetssallad med äpple och pepparrot. Smakkombinationen är supergod med råa ingredienser och minst lika god med kokta rödbetor. Blanda gärna till salladen när rödbetorna är nykokta så den blir ljummen. Går naturligtvis också bra att äta kall.
Oftast använder jag färsk pepparrot men den har en tendens att torka alternativt mögla så jag har faktiskt en tub på lut i kylen. Tots att den innehåller både förtjockningsmedel E 401och konserveringsmedel E 223. Det sistnämnda troligtvis för att inte bara motverka bakterier utan även hindra missfärgning av pepparroten. Finns bland annat även i torkad frukt, frukt- och grönsaksberedningar samt vin och spritdrycker.

 

Rödbetssallad med äpple och pepparrot

2 port

2-3 stora kokta rödbetor
1 syrligt äpple (Granny Smith)
2-3 tsk riven pepparrot
flingsalt
svartpeppar
solrosolja/rapsolja

Tvätta äpplet och skär i tärningar. Skär även de kokta rödbetorna i tärningar. Blanda ner lite olja och den rivna pepparroten. Smaka av med salt och svartpeppar. Enklare än så här kan det nästan inte bli.  


Smaklig spis!

***

Rödbetsmos och kålrotsfrittes

Ni vet ni ju hur mycket jag älskar rödbetor och i söndags drogs tankarna till ett rödbetsmos. Varför inte? Visst, när det kommer till mos är det ändå potatisen som står högst i kurs men det går att göra mos på jordärtskockor, rotselleri och kålrot med mera så varför då inte pröva att göra mos av rödbetor. Nu är det så att rödbetor är väldigt fasta och jag har ännu inte lyckats koka sönder några. De behöver koka länge. Tror nog en stackars rödbeta, skuren i bitar, kokade i nära en timma. Jag fyllde på med lite lite vatten under tiden men på slutet var det inte mycket mer en ca 1/2 dl vätska kvar vilken jag lät vara kvar i kastrullen för mixningen.
Det blev riktigt gott. Äpplet gjorde sitt också men allt började egentligen med en för mig ny krydda som råkade följa med hem från affären. Santa Marias Cacao & Chili (och förmodligen är det fortfarande den mexikansk mole jag nämnde härom dagen som spökar i bakhuvudet).



Rödbetsmos
1 port

1 rödbeta
1/2 äpple, svensk sort (Discovery/Gravensteiner)
2 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
flingsalt
citronzest från 1/2 citron
pressad citronsaft, ca 1/2 citron
Cacao & Chili-krydda, efter smak

Skala rödbetan och skär den i bitar och täck precis med vatten. Koka i minst 45 min. Vitlöksklyftorna slängde jag i efter ca 20 minuter då jag också var tvungen att hälla på lite mer vatten. Tillsätt äpplet mot slutet då rödbetsbitarna är förhållandevis mjuka. Tag av plattan och tillsätt citronzest, citronsaft, salt och kryddor. Mixa. Tillsätt olivolja. Mixa. Smaka av med salt och ev mer Cacao & Chili-kryddan.
Servera med kålrotsfrittes och t ex en soja chorizo.


Smaklig spis!

***

Rödbetsråkost med äpple och pepparrot

Nu har det regnat nästan hela dagen och jag har skrivit och skrivit på en artikel/långt inlägg som har allt annat än med mat att göra. I takt med att vinden tog nya tag och regnet blev mer ihållande tappade jag både fart och koncentration för att fortsätta. Ämnet, Sveriges arbetsmarknadspolitik och den nu så omtalade FAS 3 i Jobb- och utvecklingsgarantin, tog också musten ur mig och har gjort mig på ganska dåligt humör. Dessvärre har det pågått så länge nu och inte verkar det finnas någon ljusning i sikte. Men det hindrar mig inte från att fortsätta. Behöver bara en paus i eländet. Och då hittade jag denna soliga och färglada bild på min favoritrotsak - rödbetan!


Eftersom jag rivit ett otal rödbetor och blandat med äpple och annat smått och gått kan jag inte för mitt liv förstå varför jag inte skrivit om det tidigare i bloggen. Men så efter en snabb sökning hittade jag en post, från alldeles i början av min bloggkarriär. Innan jag ens hade någon digitalkamera. I det sjunde inlägget jag gjorde i bloggen finns en variant av rårivna rödbetor, äpple och pepparrot. Det är en blandning jag fastnat för och allt som ofta återkommer till. Nu kör jag allt i min finfina nya mixer istället för att riva för hand. Vintertid blir de oftast med apelsin i men nu duger gott och väl citronen till. Kanelen hoppar jag också över. Smaksätter lite efter humör. Byter till exempel ibland ut pepparroten mot färsk ingefära.


Rödbetsråkost med äpple och pepparrot
1 port

1 stor rödbeta
1 grönt äpple
1 tsk riven pepparrot (alt mängd efter personlig smak)
1 skvätt kallpressad olivolja
1-2 klyftor citron, pressad
flingsalt


Skala och skär rödbetan i bitar. Tvätta äpplet, skär bort kärnhuset och dela även det i bitar. Har du färsk pepparrot så skala och skär även den bitar. Har du riven pepparrot på tub så klicka ut ca 1-2 tsk eller mängd beroende på hur väl du gillar pepparrot. Lägg allt i mixer och kör. Tillsätt citronsaft, olivolja och salt. Kör/pulsa en kort stund till. Klart.


Smaklig spis!

***

Mellanmål eller snabblunch

Att laga mat kan ta tid. Det är mycket som ska skalas, hackas, strimlas, rostas, kokas, puttra, blandas och mixas. Ibland äter jag på tok för fort i relation till hur många timmar allt tagit i köket. Fast det blir oftast både godare och mer smakfullt om det får ta tid att laga. Tid att dra till sig så att alla smaker liksom får sätta sig. Emellanåt får det helt enkelt bara gå snabbt och enkelt.
Då blir det gärna rå mat. Rödkål/äpple/apelsin/flingsalt/sultanrussin fungerar utmärkt som mellanmål eller en riktig snabblunch. Är du den hungriga och storätande sorten är det bara att äta en smörgås till eller helt enkelt mixa en större mängd rödkål.


Rå rödkål med äpple och sultanrussin
1 port

150 g rödkål
1 rött äpple
1-2 tsk olivolja
1-2 msk pressad apelsinjuice
flingsalt
sultanrussin

Skär rödkålen och äpplet i mindre bitar. Lägg i mixern och skvätt över olivolja och apelsinjuicen. Mixa. Strö över någon nypa flingsalt och ev lite chili om du vill ha mer sting på råkosten. Mixa lite till. Blanda i ett gäng sultanrussin. Mixa ej efter du blandat i russinen.


Smaklig spis!

***

Nypressad juice till frukost

På senare år har något som kallas för Raw food blivit allt mer på tapeten. Under förra året jobbade jag några månader i Santa Barbara, California där just raw food är stort. Tyvärr hann jag inte iväg till någon av de större restaurangerna i och runtomkring LA. Det fanns överlag mycket närproducerat, organic och mat från Farmers Market på de flesta restaurangerna och lunchställen. Jag tycker det är lite intressant med raw food men köper inte allt med nyttigheten, supermat och pulver hit och dit. Alltså, jo såklart har frukter, bär och grönsaker har olika innehåll i fråga om vitaminer, mineraler och gud vet vad allt innehåller som vi stoppar i oss. De har i alla fall olika egenskaper och förmågor att påverka kroppen på olika sätt. Och trots att jag i första hand ändrade min kost för min egen hälsas skull är ju de positiva konsekvenserna för miljön inget hinder om man säger så.

När jag övergick till en allt mer vegetarisk kost upptäckte jag hur fett- och kolhydratstinn den tyvärr ofta är. Full av ost och ägg och stabbiga pajer, omeletter, såser och mycket mjölkprodukter. Och som välkänt är innehåller de flesta vegetariska proteinkällorna dessutom en hel del kolhydrater till skillnad från kött. Jag vill ju fortfarande äta mat som är bra för min kropp och som den klarar av att hantera på ett sunt och hållbart sätt. Kanske är det därför jag titt som tätt dras alltmer åt raw food. Det är såklart mycket lättare nu under sommarhalvåret då varm och stekt mat inte lockar särskilt mycket. Värre är det mitt i smällkalla vintern att t ex inte äta havregrynsgröt till frukost utan istället försöka få upp värmen med en bit ingefära i den nypressade juicen.



Nypressad frukostjuice
1 glas

6 selleristjälkar
1 äpple
1/2 citron
1 tummstor bit färsk ingefära

Tvätta ingredienserna (skala ingefäran) och kör ner allt i råsaftcentrifugen. Klart!

Vita äppelkärnor?

En tidig morgon i somras stod jag som så ofta förr och delade ett äpple som skulle kokas tillsammans med gröten. Men vad var detta? Vita kärnor? Det har jag aldrig tidigare sett i äpplen... Eller? Har jag det? Kan det vara möjligt? Vad är det egentligen för färg på äppelkärnor?
Så om jag aldrig tidigare sett vita kärnor - är detta inte en sensation av det större slaget då?
Är det någon som egentligen vet om det finns vita kärnor i äpplen? Kan det vara så enkelt att det var äppelsorten då? Men herre jösses, äpplet i går som var av samma sort hade ju bruna kärnor... Jag fattar ingenting.

Alltså, är det detta som kallas mindfullness? Att vara i nuet. Se saker precis här och nu. Att vara medveten om stunden? Har jag aldrig tidigare varit så medveten på nuet när jag äter äpple? Äh, jag vet inte vad, men jag har än idag cirka fyra månader senare inte sett fler vita äppelkärnor. Inte heller kan jag komma på att jag sett vita äppelkärnor tidigare genom åren heller. Har ni? Hur ofta? Vilka äppelsorter? Enlighten me, please!

Varma äpplen med ingefära

Jag har gjort liknande efterrätt med rabarber tidigare. En ganska anspråkslöst och enkel efterrätt. Nu råkade det vara så att jag hade en del äpplen liggande så då fick det bli efterrätt med äpple (obs, detta var innan mitt sockerstopp!). Och dessutom har jag just köpt den här söta burken med vanilj.
Ja, ibland hittar jag på saker att göra utifrån en krydda, en ny vinäger eller någon annan smaksättare. Oftast är det dock sötsuget som avgör. Annars hade jag väl bara ätit ett äpple rakt upp och ner.
Nu föll det sig så att jag senare på kvällen när jag lagat denna efterrätt, surfade runt bland diverse bloggar så fastnade jag här. Gissa om jag genast tvekade om att publicera detta! Men äh, jag är ju ingen konditor, eller pastry designer som Daniel Roos så varför inte. Kolla in hos honom så får ni se på desserter som heter duga. Och glöm inte heller ta en titt hos Anna's fantastiska sockersöta underverk.



Varma äpplen med vanilj och ingefära
2 port

2 äpplen
en liten bit färsk ingefära
vaniljpulver eller en vaniljstång KRAV
ngr msk riven kokos KRAV
en näve (eller två) dinkelflingor KRAV
25-30 g smör KRAV
muscavadocsocker eller farinsocker
lite olja KRAV
ev färsk timjan KRAV


Sätt ugnen på 200 g. Tvätta och skär äpplena i tunna skivor. Häll en liten skvätt olja i botten på en ungsfast form och lägg i äppelskivorna. Skala och skär den färska ingefäran fint och blanda med äppelskivorna.
Använder du en vaniljstång så skåra den och skrapa ur det gottiga och sprid över äpplet och ingefäran. Lämna även hela skidan i formen under tillagningen. Jag tog två små nyp av vaniljpulvret i burken och strödde över.
Strö över ett par matskedar riven kokos och också en näve dinkelflingor. Dela smöret i små bitar och strimlor som du fördelar över hela ytan. Vill du, så toppa med lite muscavadosocker eller farinsocker. Sätt i mitt i ugnen i ca 15-20 minuter.

Kan serveras med glass eller vaniljsås eller såklart bara som den är!


Smaklig fika!

Äppel- och päronbitar med olivtofu och timjan

Mera frukt i maten. Trots att jag tycker det är superkul att laga mat så vill jag oftast att det ska gå fort. Nu verkar jag dock ha en något dålig och misskalkulerande tidsuppfattning om saker och ting. Jag är säkert världens största tidsoptimist! Saker jag tro ska gå snabbt, tar såååå mycket längre tid i verkligheten. Och som tidsoptimist skjuter jag gärna fram saker av just samma anledningen att jag tror det kommer gå fort när jag väl gör det. Konstigt nog verkar jag aldrig lära mig.

Hur som helst denna maträtt gick faktiskt fort. Under tiden pastan kokar fixar man resten i stekpannan. När pastan är kokat klar är det bara att servera. Och om ni undrar vart olivtofun tagit vägen på bilden, beror det på att jag tog ur en sked med frukthacket och fotade innan jag blandade i tofun.




Äppel- och päronbitar med olivtofu och timjan
1 port

1 äpple, sött
1 litet päron
2 schallottenlökar, banan
en bit olivtofu (eller annan fast tofu av smak) Ekologisk
timjan, färsk KRAV
olivolja KRAV
flingsalt
svartpeppar, nymalen

Under tiden fullkornspastan kokar skalar och hackar du schallottenlökarna. Använd gärna bananschallotten. Har du vanlig liten så ta en till. Stek lätt i den varma olivoljan och skär den tvättade frukten i ganska små bitar. Lägg i stekpannan tillsammans med löken. Tänk på att inte ha allt för hög värme. Salta och peppra. Jag råkade ha en kvist backtimjan från min odlingslott liggande på köksbänken som jag använde men det går lika så bra med den färska KRAV-odlade man kan köpa i affären. Ta en ganska stor bunt och hacka fint. Smula eller skär till sist ner tofun och vänd ihop fruktbitarna. Häll av vattnet från pastan och servera!




Smaklig spis!

Potatis, banan och äppelcurry

Det går viss upp och ner här på bloggen. Det har passerat lite längre tid än vanligt utan något recept nu. Det brukar ju bli något eller några varje vecka i alla fall. Förra veckan tog historien om johannesbrödet musten ur mig. Hur kul och intressant det än är med små miniforskningar så tar det tyvärr på tok för mycket tid. Och som alla ni andra bloggare vet, tar det ju lite tid att blogga.

Hur som helst lade jag en skida johannesbröd i vatten och efter ett par timmar bröt jag upp den och tog ett bett. Första smakintrycket var banan. Gott tänkte jag. Så kom sötman. Helt ok. Men sedan hände något och det smakade bara äckligt rent ut sagt. Vet inte hur jag ska förklara smaken med ord. Kvalmigt. Som att det började växa i munnen på mig. Inte alls gott. Och hur man kan använda johannesbröd istället för choklad förstår jag bara inte. Nu har jag fröna kvar som är bruna, glansiga och är jättefina. Kanske prövar jag att mortla dom någon dag och kanske strör över efterrätten eller så. Nu över till enkel vardagsmat.



För många år sedan hade jag en väninna som fullkomligt avskydde frukt i lagad mat. Denna rätt är absolut inget för henne! Får ni som jag ofta några potatisar över en dag så är det nu ni ska ta fram dem ur kylen. De passar utmärkt att skära ner och lägga i stekpannan en stund. Frukten behöver bara bli lite varm och fort ska det ju gå. Därför är det bra att ha curry på burk att ta till i nödfall. Jo, nog är det godast att blanda egen curry. Men men, nöden har ingen lag. Själv brukar jag använda Kocken's curry framför Santa Marias. Den är kanon att ha till hands när det ska gå undan i köket.



Potatis, banan och äppelcurry
1 port

några kokta potatisar KRAV
1 silverlök (schalottenlök går också bra)
1/2 banan KRAV
1 sött äpple
rapsolja KRAV
curry (kockens)
salt
kokosmjölk KRAV
färsk timjan KRAV


Skala och hacka löken. Stek på medelvärme tills den börjar bli genomskinlig. Tärna under tiden några kokta potatisar och ett äpple samt skiva en halv banan. Lägg potatisen och äpplet i stekpannan och fräs med löken ett par minuter. Tillsätt den skivade bananen och krydda med curry och salta efter smak. Rör i en matsked eller två av kokosmjölken och blanda till sist i en rejäl knippe hackad färsk timjan. Stäng av plattan och låt det hela puttra en kort stund innan servering.



Smaklig spis!

Krispig sallad med kinakål och fujiäpple

Till skillnad från många andra måste jag än en gång framhålla hur fantastiskt härligt jag tycker det var med ett tjockt vitt lager av snö överallt. Det blev ett helt annat ljus i tillvaron. Inte bara från solljuset och den blå himlen då, utan från snön som på sitt alldeles speciella sätt lyser upp även på kvällarna och nätterna. Knarret under skosulorna var som riktigt örongodis. Och inte bara var det ljudet, utan även känslan av att krama och forma snön, som liksom spred en liten lyckorus i kroppen. Och allt har töat bort med bästa värdigheten. Inget slask att tala om utan bara sådär lite pö om pö har snön smält undan.

Och nu är alltså snön helt borta. Såg lite här och var några enstaka, ganska smutsiga, grusiga snöhögar igår. Idag regnar det och allt är som vanligt igen. Det vill säga grå tung himmel, grönt gräs, eller är det kanske bara den förvillande lika gröna mossan, som slåss om utrymmet med gräset, som liksom lyser ilsket från marken. Trädstammarna till konan som ännu inte knoppats är prydsamt klädd i gröna "skor". Trots att krokusen fått ge vika för snön verkar det inte gått någon större nöd på tulpanerna som kommit en bit på vägen. Nu lär det inte bli någon mer snö här i alla fall och det är bara för solen att titta fram. Jag tror jag är redo för våren nu. Nu när jag äntligen fick lite vinter som jag väntat så länge på :D




Krispig sallad med kinakål och fujiäpple - eller En roligare variant på att äta ett äpple

äpple, fuji
kinakål
timjan, färsk KRAV
hallonvinäger
olivolja/"kalamata olivenöl", (Mani Bläuel)
flingsalt


Tvätta och skiva äpple tunnt. Finstrimla kinakålen. Lägg upp på fat och repa några stjälkar färsk timjan över. Ringla olivolja över och stänk på några droppar hallonvinäger. Till sist smular du lite flingsalt över det hela. Lätt, krispigt och syrligt som passar till lite mer kryddig och tyngre mat. Eller så blir det helt enkelt bara så mycket godare att äta ett äpple på det här viset!


Smaklig spis!

Rödbetssallad

Inte nog med att kokbokssamlingen börjar växa till sig, så gör även högarna med alla de där recept jag rivit ur tidningar, små recepthäften jag plockat med mig från affären, klippta från förpackningar och för att inte tala om alla handskrivna lappar med olika recept. Oftast helt obegripliga och endast en ingredienslista. Heller ingenting om var, när, hur jag tag på det. Trots att jag har samlat de mesta "lösöret" i pärm händer det att jag mer eller mindre letar ihjäl mig efter det där speciella receptet. Kanske har det hamnat som bokmärke i någon av kokböckerna eller så har jag lagt det i en låda -för att inte tappa bort det! Och hur typiskt är inte det då? Såklart hittar man ändå inte det receptet när man som mest är sugen på det.
Så är nu fallet med en speciell rödbetssallad med smak av Marocko (en kokbok jag önskar till min samling). Har letat och letat som en galning men kan inte hitta det. Trots att jag lagat denna rödbetssallad många gånger men är inte helt säker på måtten. Det blir till att höfta till det.

Rödbetssallad med smak av Marocko
2port

2-3 kokta rödbetor KRAV
1 syrligt äpple (Granny Smith) 1/2 gurka, skalad

1 del vitvinsvinäger
3 delar olivolja KRAV
1 del honung KRAV
1-2 tsk spiskummin
1 tsk kanel
flingsalt
svartpeppar, nymalen

ev getost

Tärna rödbetorna, äpplet och gurkan. Gärna i olika storlekar. Blanda vinäger, olivolja, honung och kryddor. Blanda allt i skål eller på stort fat. Så långt "med smak av Marocko" men vill du avvika lite i smak så smula här över vanlig getost. Klart!
Rödbetssalladen är god att äta både ljummen, om man gör den direkt med nykokta rödbetor, och kall. Funkar som lunch/mellan mål med en bit bröd, på buffébordet eller som tillbehör till en större middag.


Smaklig spis!