Nu växer det så det knakar ute i odlingslotten. Hur tokigt är inte det då? Det har ju redan gått och blivit oktober. För någon vecka sedan tog jag bilder på en av smultronplantorna som både blommar och har fler smultron än hittills i år. Förmodligen hinner de inte bli röda, särskilt inte eftersom det regnat en del det senaste och solen inte riktigt visat sig från sin bästa sida.
Och min rosmarin! Den var så stor, så stor som den aldrig tidigare varit. Jag planterade den där ute i odlingslotten för över fyra år sedan och jag har alltid klippt av en eller ett par kvistar varje år sedan dess. I år var den så fantastiskt stor och fin att jag inte ville klippa i den. Men hur galet är det då? Det är väl i alla fall meningen att jag ska ta vara på och äta det jag kan och inte för att grannarna ska få titta på fina växter...eller? Jag ser ju ändå ingenting från mitt fönster :(
Men tänk om jag förstört den nu inför nästa år? Jag har ingen aning om hur man ska sköta den. Det sägs att den inte ska tåla vårt vinterklimat och därför bör odlas i kruka som kan tas in vintertid. Hrm, jag som inte ens har en balkong odlar inte "växelvis" sådär och kan inte plocka in och ut under året. Det får helt enkelt bära eller brista. Synd bara att jag inte kom på tanken att ta ett kort innan jag gick lös med seckatören ;-)
En rejäl skörd gräslök blev det också. Den hackade jag ner och det blev lite drygt 5 dl. Nu ligger den i säkert förvar i frysen. Först strödde jag förstås den över nykokt potatis av finfina sorten ratte, inhandlad från Bondens egen marknad i Haga/Göteborg. Det var inte helt lätt att välja bland alla roliga och goda sorter som t ex Symfonia, Cherie, Mandelpotatis, Blå kongo och Snöboll. Jamen, har ni hört? Inte visste jag att det fanns potatis som hette så. Den kallas visst också för British Queen, är helt vit i köttet och tydligen väldigt mjölig. Inget för mig med andra ord...om jag inte ska göra mos förstås.
söndag 5 oktober 2008
Oktoberskörd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har du haft en rosmarin ute i fyra år? Jösses, man skulle kunna tro att du bor i Italien och inte i Göteborg! Den måste sannerligen trivas och det är väl tillräckligt skyddat. Förresten är det nog ofta så att man ska inte tala om för växter att de egentligen inte kan växa där när man planterar dem.
Jag hoppas att dina smultron hinner mogna!
görel - jomenvisst! Och nu när du säger det kommer den förmodligen dö för jag har grävt bort en anskrämlig citronmeliss och flyttat en stor salvia... de som nog har hjälpt till att skydda rosmarinen... det var ju så trångt!
Jag brukar pyssla om och prata med växterna om att jag bara älskar att ha just dem växande i mitt lilla land. Kanske har jag lurat dom ;-)
Idag skiner solen och jag hoppas också de ska få lite färg på kroppen innan regnet är ett dagligt faktum.
Skicka en kommentar