I våras började små udda figurer dyka upp i en av mina favvisbloggar (som inte är en matblogg). Det visade sig bara bli fler och fler och jag kunde inte få nog. När exakt det hände vet jag inte men jag blev kär. Jo, jag föll pladask för de små underbara figurerna. Och det så till den milda grad att jag nu blivit stolt ägare till min allra första Bobbaloo! Jorå, förra veckan låg Marvin the Jacabob i postboxen och väntade på att bli uppackad. Och alldeles just upptäckte jag att han är kusligt lik Jojo, Pias första bobbaloo. Must mean something...
Marvins första vecka i sitt nya hem har varit ganska lugn och en grej, som jag själv funderat på många gånger tidigare, verkade han väldigt misstänksam mot. En oerhört knepig sak som år efter år visat sig i min odlingslott. En stor, geléartad och tung klump som liksom förflyttar sig där ute. Och plötsligt är den som exploderad och borta. Den på bilden är nog den minsta jag har sett men vågade inte chansa på att den skulle finnas kvar tillräckligt länge att växa till sig, utan tog helt resolut med den in för att dissekera och gå till botten med vad det är.
Men de små skatterna är svåra att få tag på så med stenkoll, tips och en stor gnutta tur kan man lyckas bli den första att lägga vantarna på de små tingen som finns här i KitLane:s butik på Etsy.
Trevlig helg!
***
4 kommentarer:
haha, förlåt för att jag lett dig på villovägar in i bobbalooträsket;) fast det är ett väldigt trevligt träsk, ja!! :)
vill höra mer om geleklumpen, låter läskigt och spännande!
snyggt nagellack oxå:)
Waaaaaah!! Vad är det där? Så gudomligt SÖT! Nu måste jag titta runt lite efter dessa ;)
Vilken liten sötis! Vill ha!
Pia K - hehe, ja det är ju ett trevligt träsk men jag lovar att styra tillbaka blogginnehållet till mat och recept igen. Det kan dock finnas risk för att bobbalooträsket sprider sig i landet och det kommer bli en ny bobbaloobostättning här ;)
Alexandra - jaaa, visst är han söt! Och trots att de alla ser mer eller mindre likadana ut så är de ändå olika "individer".
Ann-Louise - ja, det går liksom inte att låta bli dem!
Skicka en kommentar