Al Dente. Italiensk matlagning på riktigt. Såg lovande ut. Men alltså, inte för att jag är en mattidningskonsument av rang (jag och Elle mat & vin har ett förflutet och hade jag bara haft råd kan jag lova att det drällt av div utländska matmagasin* omkring mig) men det var nog den sämsta mattidning jag läst. Reportagen, berättelserna och texterna som sådan var väl ok. Tilltalande bilder och det finns en del recept i tidningen.
Men så spretig. Som namnet på tidningen avslöjar handlar den såklart om italiensk mat men det finns inget tema, ingen röd tråd och så var det plötsligt påskmat (?). I juli.* Reportage från Italien, veckomatsedel, frukost, reportage, påskmat, italiensk mat i Italien, soppor, italiensk mat i Sverige, grytor, you name it, allt finns med. Och trots alla rubriker och bilder får jag ändå känslan av tomhet när jag kommit igenom den. Vad detta allt? Kan dessvärre inte riktigt sätta fingret på vad som saknas för det var definitivt mindre av reklam och annat störande som de flesta andra tidningarna är fullproppade av.
Hur mycket jag än tilltalades av formatet, påminner en del om Jamie Magazine, och intentionen om att sprida enkel och traditionell italiensk matlagning sprang i alla fall inte jag och ville ha nästa nummer.
Aptiten är i princip lika med noll och lusten att laga mat tryter. Förvisso behöver jag knappast fler recept och mer inspiration än vad jag har att bläddra i här hemma (oändligt många olagade recept överallt) så kanske var det senaste veckans extrema längtan till Lyon och Frankrike* som fick mig att tänka på den italienska maten. Eller så var det något annat jag snappat upp i förbifarten på någon blogg eller på teven som gjorde att denna tidning ploppade upp i minnet. Kanske skulle jag hitta lusten igen. Dock inte av denna tidning. Kan inte heller hitta mer om den annat än att fyra nummer gavs ut förra året.
Läser du mattidningar? Vilken är då din favorittidning?
***
*Det står inget annat datum på tidningen än nr 1-2012 och så här i efterhand har jag förstått att tidningen gavs ut före påsken.
*Påbörjad 18 juli 2013
5 kommentarer:
Älskar att läsa mattidningar och min favorit är Elle Mat och Vin!
Har också sett den där tidningen och bläddrat i den - och fick samma känsla som du... Öht har jag sett för mycket onödigt på tidningsfronten på senaste tiden. Det är säkert en av de bidragande orsakerna till min "matbloggsångest" som jag skrev om igår. Vi behöver verkligen inte mer recept - särskilt inga dåliga ;-) - men kanske lite inspiration ibland. Och där tycker jag Jamie Magazine är helt oslagbart. Det är min absoluta mattidningsfavvo!
Jag gillar ju BBC Good Food men prenumerar inte på den just nu. Hemsidan räcker. Det är smart, enkelt, finns en ekonomisk aspekt på vardagsmaten)... och sen tycker jag att Pinterest blir mer och mer intressant faktiskt.
Nu bor vi ju inte i Sverige längre men jag gillade även Coops egen tidning skarpt! Alltid läsvärd :)
Martina - Prenumerarade på den för många år sedan men har dessvärre inte råd längre med den typ av lyx. Har dock en massa nr kvar som jag bläddrar i, om och om igen :)
Sonja - Kan bara hålla med. Jobbar just nu på bokmässan och ska inte ens gå in på kokböcker ;) (förutom att jag önskar Jamie kom för signering ;-) )
Men visst är det så, mängden är oöverskådlig och för stor att ta in. Mitt i allt är det också som rundgång med recepten. Saker en lagat för många år sedan kommer igen, någon en bloggat om kommer igen, fast i omärkbar modifiering och annat foto, på ny plats och ja vi kommer alltid fortsätta laga mat men jag tror nog vi kommer uppleva ett slut/förändring på hur vi konsumerar recept.
Elin - Jaa, den kollar jag med den på nätet. Gillar också The Guardian's matsidor (bl a med favvisen Yotam Ottolenghi). Finns mycket på nätet såklart men skönt ibland att sitta i tysthet för sig själv och bläddra i fysisk tidning och planera kommande matlagning :)
Låter inte som en tidning som kommer att överleva särskilt länge. Trist!
Skicka en kommentar