Lakrits i gross och parti

Det är ingen hemlighet att jag gillar lakrits. Choklad och jag har förvisso gått hand i hand hela livet känns det som men lakrits har faktiskt varit en ständig följeslagare. I yngre år gillade jag saltlakrits mycket mer än sötlakrits. Med åren har det skiftat. Eller ja, det går nog lite som efter humöret. För en del år sedan slutade jag äta smågodis i lösvikt, för att jag blev äcklad av alla vuxna som stoppar in sina fingrar och ibland stora händer under plastlocken för att plocka åt sig godis att äta där, rakt upp och ned, samt alla barn som ju stoppar allt i munnen och ev biter av lite också för att sedan lägga tillbaka i boxen... bläääää, och även då jag under min veganperiod inte heller åt gelatin. Det har liksom hängt med sedan dess och jag äter mycket sällan smågodis. Samma sak gäller alla plocklådor med chokladdragérade nötter och torkad frukt. Äckligt med folk som bara går och tar för sig där.


Men, det finns ju en del paketerad lakrits nu för tiden. I Santa Barbara blev jag överlycklig när jag inne på World Market hittade en ask lakrits av det finska märket Panda. I Sverige har jag bara hittat det märket i t ex Life-butikerna. För inte så länge sedan då jag stod i kön på ICA föll blicken osökt uppåt en klarröd påse som hängde på gottepåseväggen. Det tog en kort stund men ganska snart insåg jag att det var faktiskt var favoritlakritsen som skaffat sig ny förpackning! Jorå. Nu i återslutningsbar påse (tror jag men hann aldrig testa om den stängde sig bra eller ej) istället för i ask. Vet inte men tycker mig minnas de andra lakritsbitarna något minde än nu. Goda var dom hur som helst. Redan 1927 tillverkade Panda den första lakritsprodukten. Det kom att ta nära 10 år innan den första lakritskaramellerna såldes i butik.


Och som om det inte fanns någon ända på detta lakritståg hittade jag i helgen (i Aspen av alla ställen) äntligen lakrits från Halva, ännu en finsk tillverkare, och lade genast beslag på en ask. Tur ändå att småbutikerna nära mig inte har den i sitt sortiment för tusan vad god den var. Så, från allt annat kravmärkt, veganskt, rättvisemärkt och pk så erkänner jag att jag med hull och hå slukade de små lakritsstavarna utan att blinka. De är fulla med e-nummer jag inte minns namnen på, och säkert någon gummi- och stabiliseringsmedel som inte kan vara bra någonstans.

Panda Licorice Original innehåller: sirap, vetemjöl, glukos-fruktossirap, lakritsextrakt, melass, färgämne (carbo medicinalis vegetablis) arom (anisolja).

Halva Original Sweet Licorice innehåller: sirap, vetemjöl, vatten, socker, lakritsextrakt, sorbitol, surhetsreglerande medel E500 (Natriumkarbonater), färgämne E150(sockerkulört, framgår dock inte om det är a, b, c eller d) guargummi, arom, ytbehandlingsmedel E901 (Bivax) och konserveringsmedel E202 (Kaliumsorbat).

Oups, nu var dom alla slut!

Jaha, då blev detta en post om en av mina laster. Men efter en ordentlig titt i innehållsförteckningen är de nog inte så farliga och kemikaliestinna som man kan tro. Panda har dessutom uttryckligen ett hållbarhetstänk genom dess företags- och miljöansvar samt det sociala ansvaret i sin produktion av de svarta små godbitarna. Och Halva verkar inte så illa heller. Dock finns inte lika mycket information (på engelska) på deras hemsida som hos Panda. Och ingen av dem innehåller faktiskt inte heller gelatin eller någon animalisk produkt vad jag kan hitta.

***