Svartrötter och knölplättar

Svartrot är en grönsak jag inte har särskilt stor erfarenhet av. Har smakat ett par gånger på restaurang, då som svartrotspuré och har själv tillagat svartrötter endast två gånger. Första gången kokade jag dom rakt upp och ned och serverade med smör, citron, svartpeppar och flingsalt. Andra gången kokade jag dom också, i ca 10 min, men gjorde istället en sås av något slag som jag åt till.
Svartrötter får en klibbig hinna efter man skalar dom som lätt kan fastna likt klister på fingrarna. Inför andra gången jag skulle tillaga dom hade jag fått tipset att skala rötterna i vatten. Vilken skillnad! Att använda handskar skulle väl vara ett gott alternativ också förstås. Men vem har sådana små tighta tunna handskar hemma, som man kan se kockar använda på till exempel större kocktävlingar?

Till mina svartrötter gjorde jag knölplättar. Lite som rårakor tänkte jag mig fast rev också ner ett par jordärtskockor och lite hackad schalottenlök. Det har nu gått snart två månader sedan jag lagade detta och döm om min förvåning när jag inte riktigt kommer ihåg hur jag gjorde såsen. Alltså, jag borde ha lärt mig vid det här laget att alltid skriva ned ingredienser, mått och hur jag tillagar saker. Det är bara det att när jag gör saker för första gången sitter jag med flera kokböcker, jämför, i det här fallet såsrecept, tar sen lite här och lite där och kokar ihop till något mittemellan. Jag är helt uppi kokandet och matlagningen. Sedan tar hungern tag i mig liksom nyfikenheten av att smaka och äntligen få äta upp alltihopa. Sen är jag bara mätt och glad och glömmer allt världsligt runtomkring. Således missar jag ofta att både skriva och fota maten.

Inser just vikten av att pensla mat med olja eller täcka med gelé eller vad tusan man nu gör för att den ska se glansig och "varm" ut. Maten på bilden är hur som helst varm! Precis upplagd på tallriken men ser ändå så gammal och fadd ut.

Knölplättar
2 port

2-3 potatisar
2-3 jordärtskockor (mindre än potatisarna)
1 bananschalottenlök
flingsalt
svartpeppar
ev 1 ägg
neutral olja att steka i

Tvätta knölarna och skala jordärtskockorna. Riv grovt. Finhacka löken. Blanda. Till vanliga rårakor använder man inget ägg men jag har svårt för att få plättarna att hålla ihop när jag steker dom så jag tror ett ägg hjälper till lite med det. Men det avgör du själv ifall du nu inte äter ägg. Samma sak när det kommer till stekning. Smör lär vara det bästa men jag använder helst bara olja. Brukar använda solrosolja eller rapsolja till detta snarare än olivolja som annars är ett måste i mitt kök.
Salta och peppra de rårivna knölarna och löken. Använder du ägg så vispa upp det lätt med en gaffel innan du blandar i det med resten. Klicka ut i upphettad stekpanna. Stek båda sidor ett par minuter.


Efter en del kontemplerande över matlagningstillfället samt letande i kokböckerna har såstillverkningen sakta kommit tillbaka till minnet. Det här med sås är inte riktigt min grej och jag har inte mycket erfarenhet av att koka såser. Kanske var det just därför jag tyckte det hela smakade så otroligt gott när det var klart.


Såsen

2 schalottenlökar
2 msk smör
1 msk maizena
5 dl grönsaksbuljong (eller en puck fond "du chef" upplöst i vattnet)
vitpeppar

Finhacka schalottenlöken. Smält en matsked smör i en kastrull och stek den hackade löken tills den är genomskinlig. Tillsätt ytterligare en matsked smör. Låt smälta och rör i maizena (upplöst i 1/2 dl vatten). Häll i buljong under omrörning. Låt koka upp och häll i mer buljong tills du får önskad tjocklek på såsen. Peppra. Smaka av och salta eventuellt. För den som gillar grädde skulle jag rekommendera att röra i en deciliter sådan på slutet.

Servera de kokta svartrötterna med sås, knölplättar och färska sugar peas.


Smaklig spis!

***