Stockholm i mitt hjärta...

Edamame på Wagamama

...eller ja, det kanske var lite att ta i förstås. Hjärtat klappar ändå hårdast för Göteborg. Dock inte så hårt att jag inte njuter av besök i stora staden i öst. Stockholm är en otroligt vacker stad och jag slutar aldrig fascineras av de vackra byggnaderna. De är några våningar högre, lite mer färgstarka, mer rött, terrakotta och grönt. Liksom djupare färger än de annars gula och lite blekare toner jag är van vid här hemma.
Förra veckan var jag återigen på besök i Stockholm. Det är knappt jag tror det är sant. För snart ett år sedan var första gången på flera år jag gjorde ett besök. Sedan dess har det blivit ett otal resor. Allt tack vare att min handledare på min sysselsättningsplats blev sjukskriven och jag åtog mig hennes uppdrag med MR-dagarna. Och på den vägen är det.
Någon gång blev det resa över dagen. Andra gånger har jag passat på att stanna över helgen. Så även denna gång. Och vilken resa det blev. Intensiv och väldigt kul. Jag hann med att möta inte mindre än tjugoen (21) individer, utöver de tretton personerna i styrgruppsmötet jag var på.
Av de 21 individerna fanns sex stycken jag haft kontakt med via bloggen/fb/twitter men aldrig träffat irl. Sju stycken var både barn och vuxna jag känner till men heller aldrig träffat i verkliga livet. De resterande åtta är vänner och bekanta vilka jag träffat både en och flera gånger tidigare. Som sagt, intensivt och väldigt, välidigt roligt. 

Pia in action

Galett fylld med smörstekta champinjoner och crème fraiche,

smaksatt med cognac, vitlök & persilja

 samt stekt halloumi på toppen.

Jag åt mat på restaurang, blev bjuden på lunch och middag hemma hos välkända matbloggare och vet ni, jag har till och med varit i det röda köket och härjat! Och så åt jag polenta (fast i ofast och mer grötkrämig form) för första gången sedan den stabbiga och smaklösa jag fick på Södra Berget. Mycket gott. Jag kommer definitivt ge mig på konststycket att koka egen polenta.
I sanningens namn ska jag erkänna att jag  på À la Crêpe, i sällskap av allas vår husmor Anette, Zita som roddar butiken Franska Matkompaniet, Karoline och souschefen Fredrik, även åt en söt crêpe med smör, socker och citron, efter galetten på bilden ovan.

Bye, bye Stockholm. För denna gången. 

***