Fyra år och äntligen får ni krispiga apelsin- och lavendelhjärtan

Love, love, love, love...

Oj oj vad tiden rusar förbi mig. Ja det är lite så det känns faktiskt. Att den rusar förbi snarare än fram. Som att jag inte hinner med. Det känns lite som att jag är inne i en bubbla och allt annat swischar omkring där utanför. Längtar inte särskilt mycket efter våren, bara att det ska sopa bort flisen från cykelbanorna.

Att tiden rusar på visar också att det i dagarna är hela fyra år sedan jag började blogga. Fyra år. 4 år. Kort. Långt. En resa jag aldrig velat vara utan. Det är inte klokt så mycket innehåll mitt liv har fått genom Miss Meister's mat med mera... Detta är förvisso en matblogg men det slinker ut en del om livet också. Det var inte riktigt tanken från början. Men så var inte heller min tanke om att tre års ytterligare universitetsstudier, ideellt engagemang, kurser mm skulle leda mig in till långvarig arbetslöshet. Det påverkar mig och mitt liv på ett sätt jag aldrig skulle kunna ha föreställt mig. Därför slinker de igenom en hel del privat mellan alla grönsaker.
Livet blir inte alltid som man tänkt sig.

De två senaste veckorna har å andra sidan varit oerhört annorlunda än vad jag är van vid. Flera små trevliga överraskningar som paket med posten, nätverkande, kontakter mm. Jag som år efter år blivit präglad av det ena misslyckandet efter det andra vet inte riktigt hur jag ska hantera detta. Så fort jag blir glad och börjar tro på framtiden så skiter sig allt ändå men nu vet jag inte riktigt. Jag är mycket reserverad. Det kan vara något gott och bra, på riktigt, som är på gång.
Allt det skulle aldrig ha hänt utan Miss Meister's mat med mera. Min blogg skulle heller aldrig hänt utan Ilva som har en alldeles speciell plats i hjärtat. Men inte bara hon, utan alla underbara matbloggare och övriga bloggare där ute som förgyller mitt liv. En del har hängt med från början, några nya har jag mött under vägen och andra har bleknat eller försvunnit. De bloggar som inspirerar och peppar mig att fortsätta är främst kära Eva med Nässelblom & choklad, Kinnas blogg - mormors mat, Annes Food, Rasmus och hans blog Vegologi och inte minst bästa Annika och hennes Smaskens.nu. I nyårstider fixade och donade jag lite med blogglänkarna här till höger. Såg till att det är aktuella och med fungerande länkar. Jag har lagt till/tagit bort en del bloggar. Det finns fler matbloggar plus en och annan omatbloggare i min reader för att inte tala om alla bokmärken som sparats. Tyvärr fler än vad jag hinner följa och riktigt kommunicera med.

Jag hade varken eget facebook-konto eller fan page till Miss Meister's mat med mera... när jag började blogga och heller inget Twitter-konto för den delen. Där har nya kommunikationsvägar öppnats och jag märker att både jag och nya bloggare inte kommunicerar på samma sätt via bloggen som tidigare. Det är på ett sätt en förlust tycker jag men en vinst på helt andra plan. De något senare tillskotten i min "matbloggsflotta" är bland andra Spisat, Matrepubliken, Pickipicki, Fröken Dills kök, Tjat om mat och såklart Matmorsan.
En blogg jag råkade på när jag googlade något jag inte längre minns är Bloggfossa & Mannen som blev trött... Helt off allt vad matbloggar är men verkligen räddaren i nöden om jag är lite nere. Skrattar högt efter det ena inlägget efter det andra. Ibland slukar jag också kommentarerna och sen kan jag lägga mig med ett leende på läpparna.

Så, fyra år till ära publicerar jag nu ett inlägg jag började strax efter klockan 18 den 5 november 2007. Nummer 4 av de 66 poster som ligger och väntar i draft-läget. Tänk så olika åren ändå är. För dryga tre år sedan plockade jag in blommor från min odlingslott och i november 2010 ställde jag in cykeln på grund av isgatorna som invaderade vårt Göteborg. Rosmarinen är numera stulen och har inte längre nöjet att njuta av den. Kakorna var en riktig hit och om mina hårt ansade lavendelbuskar åter kommer ta sig så att jag kan skörda lavendelblommor återstår att se. Missa inte heller mitt tack längre ner...

Förra veckan var jag ute och påtade i min odlingslott. Jorå, det blommar fortfarande och jag klippte ner den sista dragonen för i år. Rosmarinen var så grön och fin som aldrig förr och en bukett med orange och gula ringblommor har stått på bordet här en vecka snart. Lavendeln blommade också på sina håll fortfarande. Dock var de flesta blomstänglarna torkade. Såg härom morgonen hur blekt ett vykort* jag haft på väggen blivit så jag tog ner det och på baksidan fanns ett recept på "små krispiga apelsin- och lavendelkakor till kaffe eller te". Så vad passar väl sig inte bättre än att baka lite kakor med en doft av sommaren nu när det är mörkret kommer allt närmare. Faktiskt prövade jag detta recept för första gången och följde det därför till punkt och pricka. Inga utsvävningar här alltså. Det är ju alltid bra att veta hur det blir och smakar så kan man ju lägga till och/eller dra ifrån till nästa gång :)


Krispiga apelsin- och lavendelhjärtan

150 g mjöl
100 g smör
60 g strösocker
rivet skal av en apelsin
1 tsk fint smulad lavendel
1 tsk vaniljsocker

Mixa samman alla ingredienser och låt degen vila cirka 1 timme (jag hade den i kylen över natten vilket gjorde den närmare stenhård och fick ligga framme en timma istället) Kavla och tryck ut kakorna med någon av dina pepparkaksformar - löv, rund eller hjärta. Grädda i 175 grader 10-15 minuter.
Jag tycker lavendelsmaken blev lite för tunn så nästa gång tar jag nog lite mer fast det får å andra sidan inte bli för mycket så den tar överhand heller... Då blir det till att baka många kakor för att pröva vad som blir bäst :-)

Smaklig fika!

Love ya all!

Tusen tack alla bloggare och andra som kommenterar och kommunicerar över nätet med mig genom diverse media. Utan er skulle Miss Meister's mat med mera... inte existera. Inte heller receptsamlingen skulle blivit till.
Jag kan inte nog tala om hur mycket ni där ute betyder för mig. Jag vet att jobbet med att blogga är tidskrävande och trots att jag är arbetslös till skillnad av flera av er andra bloggare har jag allt som ofta svårt att få ihop tiden till en duglig bloggpost. Jag tycker ni är helt fantastiska som orkar hålla på trots jobb, barn, familj och allt det där som vanligtvis hör livet till och är superglad för alla snälla och trevliga bloggare där ute.

Tack!

Hoppas hela tiden att bli bättre, snabbare och mer effektiv men ämnet mat är en oändlig källa att skriva ur. Så fort jag börjar på ett inlägg ploppar det upp idéer för fyra inlägg till. Det finns oändliga vinklingar och viktiga saker att ta upp, reflektera över och gärna diskutera. Mat, smaker, kombinationer, kryddor, tillagningssätt, köksredskap, nyheter, gamla knep som funkar än, och som den människorättsförespråkare jag är finns allt för många tråkigheter att dyka ner i, och lyfta fram, vad gäller själva produktionen av råvaror som transporteras världen över. Jag har inga tankar på att sluta blogga och lovar att försöka ägna mig allra mest åt mat. Kanske blir det inte alltid recept men det kommer garanterat ha med den föda vi väljer, och inte väljer, att stoppa i våra munnar!


* Ett kort med motivet "Lyckorus" av Lena A Linderholm.


Edit: Ber om ursäkt för en helt oväsentlig passage om Palme som inte tillhörde detta inlägg. Det får ni vänta med tills på måndag.

***