Vita bönor med tomat, vitlök och salvia

Primo 24 mars, Spongano 2015

I efterdyningarna av Italienresan har det blivit en hel del italienska toner i Miss Meister's kök. Mycket tomat, basilika och pasta. Fast inte så mycket som jag trodde. Otippat nog blev det inte särskilt många nyheter för mig under resan. Så här i efterhand inser jag att jag redan lagar mer italienskt än vad jag är medveten om. Delvis beror det nog på att jag inte förknippat all min vegetariska mat med just italienskt. Det trots att jag lagar mycket mat med inspiration av Ilva's mat (Lucullian Delights och främst den äldre bloggen Aglio e olio) och faktiskt också Jamie Oliver, som även han har en stor portion italienska influenser i sin matlagning. Kan inte säga att jag har lika stor koll på herr Oliver idag som för 15 år sedan (främst tv-serien The Naked Chef) men mycket av grunderna i matlagningen från honom hänger kvar. 

Vi lagade så galet mycket mat i Italien och det vart omöjligt att få med allt i anteckningarna. Det var förvånansvärt lite ickevegetariskt, vilket jag naturligtvis hoppade över, men några godbitar har jag kvar i huvudet. Till exempel de smaksatta vita bönorna. Superenkelt och supergott!
Nja, ta det med en nypa salt förstås. Jag höftar som vanligt och det kan hända har jag glömt någon ingrediens.
Råkar du å andra sidan vara ägare av Sanna och Hannus bok Syditaliens kök och skafferi så finns "rätta" receptet däri.

Vita bönor med soltorkade tomater, vitlök och salvia (insalata di fave e salvia)
4 port

5 dl vita bönor (små), kokta
3-4 msk olivolja
1 msk vitvinsvinäger
2-3 soltorkade tomater
2-3 vitlöksklyftor
ett gäng salviablad
salt

Har du inte redan blötlagt och kokat bönorna så går det naturligtivis lika bra med färdigkokta i tetrapack. Se bra till att skölja dem och låt rinna av innan du fortsätter med denna bönsallad.
Skär de soltorkade tomaterna i små strimlor och finhacka vitlöken.
Stek den finhackade vitlöken lätt i lite olja.
Blanda olivolja, vinäger, de strimlade tomaterna och den stekta vitlöken med bönorna. Smaka av med salt.
Strimla och fritera till sist salviabladen i het olja, lägg på papper och låt rinna av. Blanda med bönorna precis innan servering.

Smaklig spis!

*  * *

Böngryta med svarta kikärtor

Svarta kikärtor. En delikatess svår att få tag på. Lyllos mig som köpte med mig något kg hem från Italien. Bland annat från Le Stanzie och så en påse från bakluckan på en bil. Det var just under besöket på agriturismon som jag fick nys på de svarta kikärtorna. Tyvärr var det kött i så jag smakade aldrig på den. De svarta kikärtorna dök aldrig upp igen under resan så jag är glad att jag köpte med mig hem. Men vad göra med dem?

Det fick helt enkelt bli en slags caponata eller grönsakgryta om en så vill. Har du tur och det finns en påse svarta kikärtor i ditt skafferi så tänk på att de behöver lite längre tid att koka än de vanliga gula. Tog 1 1/2-2 timmar. Just denna gången låg de torra ärtorna även några timmar längre i blöt (innan kokningen) än de vanliga gula. Om inte så går det också bra att laga maten med vanliga kikärtor.

Böngryta med svarta kikärtor
2 port

1 schalottenlök
1-2 vitlöksklyftor
1 morot
1 bladselleristjälk
1 puck grönsaksfond
2 dl vatten
1 liten burk krossad tomat (t ex Mutti, 210 g)
ca 100 g mangold
1 1/2-2 dl kokta svarta kikärtor
1 lagerblad
en skvätt pressad citron
en skvätt äppelcidervinäger
olivolja
salt
svartpeppar
några nypor persillade
några fler nypor torkad oregano
några vrid chili explosion

Finhacka schalottenlöken och vitlöken och fräs, på medlevärme, i olivolja. Löken ska inte bränna vid. Tärna moroten och bladsellerin ganska smått och fräs tillsammans med löken ett par minuter.
Tillsätt sedan vatten, grönsaksfond, lagerbladet, krossade tomater och salt. Låt puttra en stund på låg-medlevärme.
Tillsätt sedan citron, vinäger, örtkryddor och chili och låt grytan fortsätta puttra en stund. Tillsätt kikärtorna och allra sist grovskuren mangold. Stänga av värmen och låt grytan så kvar på eftervärme och gotta till sig.
Servera varm med riktigt god olivolja på toppen och en skiva färskt surdegsbröd.

Smaklig spis!

* * *

Ugnsrostad blomkål och rödbeta med pepparrot- och bönmos

Rödbetor är näst efter morötter närapå stapelvara i Miss Meisters kök. Hittar jag inte på någon ny maträtt att använda dem i, efter att jag kokat dem, slinker de ner rakt upp och ner. Eller som förra veckan för snart fem åtta månader sedan, då det blev lite av en restrensning i kylskåpet, så fick några skedar vita bönor, en bit blomkål och ett par kokta rödbetor tillsammans uppdraget att agera middagsmat.

 

Ugnsrostad rödbeta och blomkål med pepparrot- och bönmos
1 port

100-150g blomkål
2 medelstora rödbetor, kokta
1-1 1/2 dl vita bönor, kokta
olivolja
salt
svartpeppar
pepparrot, färsk

Putsa blomkålen och skär i buketter. Lägg dem i ugnsfast form, salta och ringla över olivolja. Rosta i ugnen på 180 grader i 20-30 min eller till dess blomkålen är lite mjukare än den är rå. Lägg i de kokta rödbetorna, skurna i klyftor, efter halva tiden.
Skulle blomkålen börja bränna vid på topparna innan den är tillräckligt mjuk så lägg en bit folie över formen. Rör gärna om blomkålen en gång eller två under rostningen.

Mosa under tiden de kokta bönorna med en gaffel. Riv över rikligt med färsk pepparrot och blanda om. Smaka av med salt och svartpeppar.
Tillsätt eventuellt en skvätt olivolja om bönröran (lite beroende på bönorna) är för torr.

Servera de ungsrostade grönsakerna varma, tillsammans med det rumsvarma bönmoset.

Smaklig spis!

* * *

Ursprung: 11 maj 2014

Rödbets- och kidneybönshommus

Jag twittrar. Har gjort så i över fem år. Fast det var först 2009-10 som jag kom igång på allvar. Jag följer vänner, bekanta, matbloggare, institutioner, organisationer, tidningar, tv och radiokanaler samt helt okända människor. Det kommer och går följare hela tiden. En del konton försvinner och en del väljer jag aktivt att avfölja/blockera. Precis som andra gör med mig.
Faktum är att jag har fått jobb, om än bara en engångsföreteelse, träffat nya människor, fått hjälp att lösa en del datortrubbel, matmysterier osv genom twitter. För den oinvigde verkar twitter kanske både skumt, krångligt och helt obegripligt. De invigda och aktiva twittrarna vet precis vad jag talar om.

Vad har då detta med Miss Meisters mat att göra? Jo, en helt främmande twittervän, som sannolikt bor bara ett stenkast ifrån mig, ber ibland om mattips på vad göra med bönor. Jag gör så gott jag kan på 140 tkn och det gav mersmak. Twittervän vill laga mer mat med bönor. Det var inte utan denne twittervän i tankarna som jag nu slog ihop (delar av) två recept jag gjort tidigare till ett. Rödbetshommus från 2008 tillsammans med Kidneybönshommus från 2012. Eftersom jag som så många gånger förr bara höftar när jag mixar ihop saker insåg jag senare att jag glömt vitlök. I övrigt kan man nog pytsa i lite vad man känner för. 


Rödbets- och kidneybönshommus
ca 3 dl

2 kokta rödbetor
2,5-3 dl kokta kidneybönor
1 (stor) tsk tahini
1-2 msk olivolja
pressad citron
salt
svartpeppar
spiskummin

Lägg ingredienserna i mixern och kör tills det är en jämn smet. Beroende på om du gillar den mer fast eller mer lös så tillsätter du mer citron alt olivolja allteftersom tills du får den konsistens du vill ha.
Vad gäller citronen brukar jag dela en i halvor och pressa direkt. Lite beroende på citronens saftighet kan det variera så 1/2 citron är ibland alldeles lagom. Ibland behövs snarare en hel citron för samma mängd.
Så vad gäller mixer som den här är det bättre att vara lite återhållsam i början och spä på mer efterhand då det inte går att göra tvärtom (såvida du inte har fler rödbetor och mer kokta böner att tillgå såklart).

Ät rödbets- och kidneybönshommusen som pålägg, till råa/kokta grönsaker, som tillbehör på ett buffébord eller som bas på en tortilla och blivande fajitas och fylld rulle av något slag. Säkert sitter du som läsare inne med fler smakfulla kombinationer. Skriv gärna en rad och berätta vad du använder den till. 

Smaklig spis!

***

En slags vegofajita

Det är inte första gången jag kokar kidneybönor och sannolikt inte sista heller men senast blev jag förbryllad. Vanligtvis brukar jag nära på koka sönder just kidneybönor och de blir alldeles mjöliga. Men nu, trots att bönorna låg i blöt dryga 10 timmar innan de kokades ville de aldrig riktigt bli mjuka. Jag fick hälla på mer vatten och bönorna kokade i ca 2 timmar! Brukar annars bli klara på ca 45 minuter. Till skillnad från färska gröna bönor av olika slag är det inte särskilt goda så där al dente, utan ska vara precis perfekt kokta. Tja, det är dock en standard svår, om inte ens omöjlig, att uppnå. Personlige föredrar jag överkokta bönor än underkokt (alltså en direkt översatt antonym till överkokt. Kan inget bra namn). Då kan man alltid mixa dem i soppor, smoothies eller göra bönröror som t ex hommus m.m. För hårda bönor är liksom bara för hårda och inte sällan en rejäl utmaning för mage och tarm dessutom.

Vad beror det egentligen på, att samma sorts bönor kan variera så mycket i tillagningssättet? Har det att göra med var bönorna odlats? Hur de skördats eller behandlats efteråt? Någon som själv märkt av så stor skillnad när ni kokar bönor? Eller vet varför det skiljer sig åt så mycket.

Tillbaka till nu. Fredag och fredagsmys står gissningsvis på schemat för om inte hela så halva landets befolkning. Själv sällar jag mig till dem utan AW, familj och alla som med fredagsmys "markerar att arbetsveckan tagit slut och nu ska ladda inför helgen". Det har dock inte undgått mig att tacos numera är ett vanligt inslag på denna myset dag.
En annan variant på texmex är ju fajitas så här får ni ett vegoalternativ.
Helt vegan till och med. All bäst är såklart att dessutom baka egna tortillas men en är inte mer än människa så de köpta e-nummerstinna får duga för denna gången.

En slags vegofajita
2 port

ca 1 dm purjolök* 
2 vitlöksklyftor
20-25 st cocktailtomater
3 dl kokta kidneybönor 
1/2 pressad citron
rapsolja
salt

KRYDDOR att rosta och mortla
1/2-1 tsk spiskummin, hel
3 kryddpepparkorn
1 tsk korianderfrön
1/2 tsk senapsfrön, bruna och vita
3 svartpepparkorn

TILLBEHÖR
1 avokado
1/2 citron
färsk koriander i massor

4 vetetortillas, fullkorn

Rosta först kryddorna i het stekpanna. Se till att inte bränna. Senapsfröna poppar lätt så det gäller att se upp. Häll sedan över kryddorna i morteln.
Skölj purjolöken väl och strimla. Fräs i rapsolja på medelhög värme. Riv eller pressa i vitlök. Dela tomaterna i halvor och kvartar och lägg i lökfräset. Tillsätt de mortlade kryddorna och låt puttra några minuter. Se till att inte har alldeles för hög värme så det blir torrt i stekpannan meddetsamma.
Pressa över citronjuicen och salta. Tillsätt de kokta kikärterna och låt allt puttra ihop till en såsliknande röra. Vill du så häll i en skvätt havregrädde, för att behålla såskänslan. Det ska inte vara tunt och rinnande men mer sammanhängande än "bara stekta grönsaker".
Dela och skala avokadon och skär i rätt så tunna skivor. Droppa lite citron över. Rensa bort de grövsta stjälkarna av koriandern och sen är det bara att servera kalaset i tortillas.

Trevlig helg!

*om ni som jag äter HELA purjolöken, det vill säga även den gröna delen, så skär jag lite från båda ändarna. Eller så skalar jag helt enkelt av två, tre blad och strimlar purjolöken från den allra vitaste änden till den allra grönaste ändan. 

I mitt köksfönster

***

Bönor med sjökorall och citrondressing

Så vad blev det då av sjökorallen? Tänkte först göra en ljummen potatissallad med citron och dill. Men nästa utmaning var att endast använda råvaror och ingredienser som fanns hemma. Då ingen vanlig potatis fanns i skafferiet men väl en stackars sötpotatis fick matidén ändras. Hjärnan jobbade på och fick ännu ett infall. Att ugnsbaka den endaste lilla citron jag hade och sen göra den godaste citrondressingen. Varför jag nu skulle ge mig på att göra något sådan jag aldrig gjort tidigare, med bara en citron hemma övergår mitt förstånd. Alltså inga marginaler om något skulle gå snett. Ingen mer citron att göra nytt med.
Vad händer?

Citronen exploderar naturligtvis i ugnen. Ljudet påminde om en kran som varit avstängd ett tag och sen när man sätter på vattnet så är det som ett tryck och vattnet liksom hackar fram innan strålen strilar i jämn takt och jag trodde först det kom från grannens kök. Men så kom det fräsande ljudet av citronsaft och citronkött som klistrat sig fast på ugnens alla väggar och galler.

Hrm. Nu skulle det inte bli någon ugnsbakad sötpotatis heller. Men vad blev det till slut då? Eller fick jag gå hungrig resten av dagen tro. Räddningen blev till slut ett paket stora vita bönor. Jorå. Med det här receptet i bakhuvudet blev det lite av en modifierad version eller ny om man hellre vill det.

Bönor med sjökorall och citrondressing
1 port

40 g sjökorall
200 g stora vita bönor
1/2 dl strimlad purjolök
olivolja
flingsalt
svartpeppar

CITRONDRESSING
1 citron
1/2-1 dl olivolja
1 tsk tomatvinäger
svartpeppar
flingsalt 
dragon

Ugnsbaka citronen hel i 150-175 grader tills den är mjuk. Ca 30 min. Ta ut och låt svalna lite innan den skärs itu. Pressa ut saften och gröp ur det mjuka citronköttet. Ta bort eventuella kärnor. Går det så skär av det yttersta gula skalet som finhackas och blandas med resten av ingredienserna. Vispa ner olivolja i citronen och tillsätt också en skvätt tomatvinäger. Smaka av med salt och svartpeppar. Tänk på att sjökorallen är väldigt salt så ta det lite varligt med saltet.

Under tiden citronen är i ugnen så skölj de stora vita bönorna och låt rinna av ordentligt. Skölj också purjolöken och strimla grovt. Fräs den lätt i olivolja. Ställ åt sidan. Blanda bönorna med citrondressingen  och vänd i de lite svalnade stekta purjolöken. Koka sjökorallen en kort minut i osaltat vatten. Låt sedan vattnet rinna av ordentligt innan sjökorallen blandas med övriga ingredienser.
Servera omgående.

Smaklig spis! 

***

Spaghetti av svarta bönor - inget för mig

 

Jag tycker om att testa (vissa) nya produkter som går att hittar bland mathyllorna i butikerna. Inte bara för att de är nya utan det måste vara något som tilltalar mig och något som ingår i min normala kost. Det vill säga att jag i princip aldrig slänger ett öga på brödhyllorna och självklart inte i charken. Jag står sällan och tittar vad som finns på flingor- och müslihyllorna och bland snacksen. Vissa produkter går förstås inte riktigt att undvika då butikerna alltid exponerar nyheter lite här och var på golvet. Där grönsaker, frukt och rotsaker finns tar jag mig däremot alltid tid att titta runt ordentligt för att se om där finns någon knöl eller kålhuvud jag inte prövat tidigare.

 

Så en dag föll det sig inte bättre än att jag klev in i den rätt så nya mataffären Ekorätt på hörnet Allmänna vägen/Kommendörsgatan. Och vad hittade jag väl där om inte spaghetti av svarta bönor. Jag äter gärna glasnudlar, varma som kalla, vilka vanligtvis tillverkas på mjöl av mungbönor så jag var helt enkelt tvungen att smaka även på nyss nämnda produkt. Annars går det nämligen åt en hel del fullkornspasta i Miss Meister's kök så när jag hittar andra likvärdiga produkter blir jag glad. Bland annat som med d svarta risnudlar och andra risnudlar från King Soba jag tidigare bloggat om.

Dessvärre tycker jag dessa var totalt smaklösa och tillintetsägande. Gillar till och med glasnudlar bättre. De har i alla fall lite mer av tuggmotstånd. Alltså de är inte på något vis oätbara eller så. De var helt enkelt väldigt tråkiga för min smak.
Någon som själv har smakat dem?

***

kidneybönshommus

Kidneybönor i blöt

Det är ingen hemlighet att jag blötlägger och själv kokar de flesta bönor jag äter. Sällan handlar jag på burk. Eftersom det tar sin lilla tid så gör jag såklart flera deciliter åt gången. Vanligtvis lagar jag sedan mat att frysa in i lunchlådor eller så fryser jag helt enkelt in 100-gramsportioner med de kokta bönorna. Perfekt att ta fram vid senare tillfälle och pytsa i vad det nu kan vara för grönsaker som steks i pannan. Ibland händer det dock att jag låter en skål med kokta bönor bli kvar i kylen med tanken att "de kommer gå åt i veckan". Av outgrundliga anledningar gör de inte alltid så. Borde lärt mig vid det här laget.
För att undvika missöden och eventuellt kasserande av möglig mat händer det faktiskt att jag förekommer mig själv. Jodå, även jag har mina ljusa stunder.
Så det är bara att ta fram den älskade handmixern, riva av ett nummer, och vips har man gjort sig lite hummus. I det här fallet kidneybönshummus.
Ingredienserna är få:

kokta bönor (vanligtvis kikärter)

thahini

pressad citron

vitlök

spiskummin

salt

(olivolja)

 

Och ja, jag höftar med måtten! Det vill säga att jag tar lite efter mängden kokta bönor det handlar om. Smakar av. Pytsar i lite mer av vad jag tycker saknas. Tidigare har jag även gjort rödbetshummus och om ni vill ha idér på smaksättningar för er egen hummus så ta en titt hos de här hummustillverkarna jag råkade på idag.
Oavsett bönor och smak tycker jag det är gott på en skiva bröd, t ex som kvällsmat ihop med en kopp te. Eller på tortilla som toppas med t ex skivor av tomat och avokado innan den rullas ihop. Utmärkt mellanmål/pickninckmat. Beroende på hur fast eller lös du väljer att göra den så går den också bra till råa som rostade rotsaker. Håller ett par dagar (till) i kylen. Om inte annat går hummusen åt fortare än de kokta bönorna i skålen.

Smaklig spis!

***

Whit a little help from my friends (samt Sockerärtor med kapris och parmesan)

Min första <3 -potatis!

Förra helgen fick jag oväntat laga mat till fyra personer. En trevlig angelägenhet jag har ytterst lite erfarenhet av. Vet egentligen inte riktigt hur man beräknar mat till fler personer än en. Visserligen lagar jag mat som räcker till både fyra och fem portioner men då är det något jag höftar, som t ex en grönsaksmix av något slag som jag kokar pasta till, väger upp i lådor så länge det räcker, fryser in och tar sen med som lunch till tvångsplaceringen.
Inte bara var det en utmaning att laga middag till alla utan jag var dessutom inte i mitt eget kök = begränsat utbud av kryddor, oljor osv. Värdinnan var nämligen i själva verket någon annan än jag, fast jag stod för det mesta i matväg. Så vad göra?

Jag tog helt enkelt hjälp av mina vänner Annika, Pia, Jamie och Kinna. Kvällen startade vi med bubbel och Annikas små aptitretare - Tack för att du bloggat om dem! - som föll alla i smaken. Därefter serverades någon slags räk/fiskpaté (nä, det var inte min idé och inte heller fick jag någon egen förrätt annat än ett sallatsblad). Självklart blev det dijonkryddade stora vita bönor i dijondressing som jag i princip inte längre kan leva utan.
Inspirerad av min kryddade potatis med bondbönor så rostade jag spiskummin, korianderfrön, fänkålsfrön, kryddpeppar och svart kardemumma i torr stekpanna* och mortlade dem sedan. Sen var det bara att hetta upp olja och steka de redan kokta potatisarna samt salta och peppra.

Kryddstekt Ratte

Kall sallad med örtvinägrett

Enkel kall sallad

Mâchesallad/ruccola/coctailtomater/rostade pinjenötter 

med en vinägrett av 

dijonsenap/olivolja/dragon/körvel/persilja/salt/svartpeppar

Så var det allas vår Jamie. På grund av diverse omständigheter (=lunchpengar från mamma) har jag äntligen lagt vantarna på ett exemplar av det flotta matmagasinet Jamie Magazine. En internationell tidning som blir din för inte mindre än 95 kronor. Förvisso en mycket trevlig tidning som jag i princip läst från pärm till pärm (hoppade över de värsta köttstyckena) men med andra ord inget för min ekonomi.
Då vi ätit upp sparrisen redan dagen innan blev det till att ge sig på de färska sockerärtorna. Ett recept i Jamie:s mattidning som lockade mig innehöll vanliga gröna bönor vilka jag då helt resolut bytte ut mot sockerärtor. Tyvärr glömde jag helt av att fotografera mellan varven. 

Sockerärtor med kapris och parmesan

4-6 pers

300 g sockerärtor (enl. Jamie:s recept: gröna bönor)
2 schalottenlökar, finstrimlad
2 msk olivolja
1 msk balsamico (enl. Jamie:s recept: rödvinsvinäger)
2 msk kapris
svartpeppar
10 g hyvlad parmesan

Stek den finstrimlade löken genomskinlig. Förväll sockerärtorna. Låt rinna av i durkslag. Blanda olja, vinäger, kapris och svartpeppar för sig och dressa sockerärtorna. Lägg upp på fat och hyvla över parmesan på toppen.




Tack alla ni för hjälpen! Det blev succé.

***

*Jorå, jag hade en liten bruk särskild kryddblandning med mig men hade inte räknat med gäster så det var för lite kryddor till den mängden potatis vi använde. Svart kardemumma är dessutom inte helt lätt att hitta på varken ica eller coop så det blev i mitt tycke lite obalans med kryddorna. Det var dock inget gästerna märkte då de inte hade något annat att jämföra med.

Stora vita bönor och dragondijondressing

Jag kan inte sluta äta dessa goda bönor. Har säkert blandat ihop dem minst en gång i veckan sedan pausen och då jag var på besök hos Pipopp (vars blogg för närvarande ligger och vilar sig). Det är världens enklaste att göra och i princip lika galet goda som mina andra favvisbönor - kalla kikärter - om nästan inte ännu lite godare.

Jag har fortfarande inte hittat torkade stora vita bönor att koka själv, vilket jag gör med alla andra bönor och linser jag äter, så jag köper faktiskt färdiga. Den godaste sorten tycker jag är de ekologiska i tetrapack av Zeta. De finns även i mindre storlek och då i 3-pack. Och så var det dijonen. Bara ett par dagar efter jag kom hem föll det sig så att självaste Miss Meister gick och fyllde år. Josåatte då var en inne på sitt fyrtionde år. Finaste presenten var en påse med gott & blandat. Nä, inte den där godispåsen med färgade gelésaker i utan det var vinäger, olja, brödpinnar, kryddblandingar och så två små burkar dijonsenap  (Tack L!). En dragondijon och en svartvinbärsdijon. Dragondijonen tog slut i ett nafs så jag vart tvungen att införskaffa mig den större burken. Så just till denna dressing, trots att Pia använde vanlig, är dragondijonen alldeles utmärt att använda. Det går såklart även bra att krydda med dragon till en vanlig dijon. Idag pudrade jag dessutom i lite torkad dill. För skoj skull. Smakade fortfarande lika gudomligt gott!

Stor vita bönor i dragondijondressing med fänkålsfrön

2-4 port

1 paket/burk stora vita bönor (ca 250 g avrunnen vikt)
några cm finstrimlad purjolök (från både den vita och gröna delen) 
1-2 tsk fänkålsfrön
1 tsk dragondijonsenap
1 tsk vitvinsvinäger
olivolja
flingsalt
ev svartpeppar
ev torkad dragon

Skölj bönorna. Låt rinna av. Rosta fänkålsfröna i torr stekpanna. Häll över på fat och låt svalna. Skölj och finstrimla purjon. Vispa nu ihop dressingen. Börja med att röra ihop senapen och vinäger. Häll sedan olivolja i en tunn stråle och vispa under tiden. När dressingen tjocknat lite och fått den konsistens du önskar så smaka av med salt och ev svartpeppar.
Blanda i de nu avrunna stora vita bönorna och den finstrimlade purjolöken. Till sist röres de rostade fänkålsfröna ner.
Servera till rostade/grillade grönsaker.


Smaklig spis!

***

Spenat- och bondbönfrittata

Under sommaren och inte minst nu under sensommaren och begynnande skördetid* som det finns de allra godaste råvarorna i grönsaksväg man kan tänka sig. Jag älskar persika och nektarin, sharonfrukt och vattenmelon, bigarråer och färska aprikoser och så mycket mer. De rotsaker som i stort sett finns året om smakar ändå som allra bäst nu när de är lite mindre, lite sprödare och ja, knipp helt enkelt än dem vi äter mitt i vintern. Knipplöken t ex, den första lilla löken som skördas liksom knippmorötter, knipprödbetor osv. Äsch, ni fattar grejen. Det hur som helst bara att frossa i nyskördat nu. Morötter, rödbetor, majskolvar, knipplök, mangold, kål, små zucchinisar med mera för att inte tala om alla olika gröna bönor! Bondbönor hör nog till mina absoluta favoriter. Men nyskördade bryt- och vaxbönor, sockerärtor, skärbönor... mmmm! Och tomaterna. Det finns inga godare tomater än en solmogen nyskördad tomat. Lyllos alla ni som har odlat egna tomater!

Så därför får man nu passa på att pimpa kvällsmaten alldeles extra och blanda godsaker i omeletten. Av diverse anledningar har jag det sämre ställt vad gäller färsk spenat och andra goda små skott som jag annars använder mycket i bland annat sommarsallader så jag nöjer mig idag med frusen spenat.
Ni som till skillnad från mig har en stekpanna som tål ugnen kan med fördel ställa in hela kalaset i ugnen och låta frittatan bakas klart där. Det är nämligen inte riktigt läge att försöka vända paketet som en pannkaka eller enklare omelett.



Spenat- och bondbönfrittata
1 port


2 ägg, eko
1/2 dl gammaldags mjölk, eko
2 1/2 dl hackad spenat (frusen)
ca 50 g bondbönor (skalad vikt)
olivolja
1/2 tsk torkad dill
1/2 tsk torkad körvel
1/2 tsk torkad dragon
havssalt
svartpeppar


Tina spenaten och förväll bondbönorna. Låt bönorna rinna av i durkslag. Behöver såklart inte svalna så har du över från dagen innan så går det lika bra att använda dem.
Hetta upp olivolja i en lagom liten stekpanna. Blanda ihop äggen, mjölken och kryddorna. Själv använder jag min gamla hederliga redningsbägare till det. I med allt. På med locket och skaka. Rör sedan ihop med den tinade spenaten.

Lägg de förvällda bönorna i stekpannan (och ev lite hackad schalottenlök om du vill) och fräs en kort kort stund. Häll över ägg/mjölk/spenat- och kryddblandningen. Sen är det bara att hålla tummarna det ska gå bra. Stek på medelvärme och vicka lite på stekpannan emellanåt så att fördelar sig ordentligt. Här gäller det att inte ha för varm stekpanna så att det bränner fast i botten.

Så ha inte för bråttom utan ge din spenat- och bondbönfrittatan kärlek några minut längre. När äggblandningen stabiliserat sig och vätskan är borta är frittatan klar.

Servera genast!




Smaklig spis!


* Tänk er en månad tillbaka i tiden, till början av augusti, så förstår ni bättre vad jag skriver om.
Den där bildhanteringen är inte min starka sida. Vägrar dock att ha en bildlös blogg så vissa poster tar längre tid än andra på grund av bilderna.

***

Grön mat med färsk dragon

Idag rök de sista grönsakerna i kylen. Pak choi och en bit zucchini. Tillsammans med lök, 1/2 burk stora vita bönor, soja och lite hoisinsås var saken biff. Eller ja, det kanske inte passar så bra på min vegetariska blogg men visst fungerar det i alla fall här som ett idiomatiskt uttryck.
Det enda i grönsaksväg som nu finns kvar i kylen är några inlagda rödbetor, en halv liten burk kapris och inlagd ingefära.
Det är inte klokt så mycket mat man kan laga till trots känslan av att alla skåp är tomma. Det enda kruxet är att det lätt blir lite enformigt. Som att det efter att jag i helgen kokade matvete och belugalinser, så blir de huvudingredienserna i maten ett par dagar framöver. Idag gav jag mig på sista knippen bovetenudlar, en knippe på 100 g i torr vikt räcker till tre portioner, så nu finns även bovetenudlar att äta några dagar framöver. Har dessutom mer okokt matvete samt 2-3 portioner fullkornspasta kvar i skafferiet. Och såklart risottoriset.


Dragonkryddad pak choi, zucchini och stora vita bönor
2 port

200 g zucchini
2 st pak choi-knippen
1 bananschalottenlök
neutral olja
salt
svartpeppar
dragon, färsk (egenodlad)
1-2 msk soja
1/2-1 tsk hoisinsås
bovetenudlar

Strimla löken fint. Skär zucchini och den väl sköljda pak choien i breda strimlor. Stek i olja till zucchinin börjar bli lite mjuk. Salta och peppra. Rör ihop hoisinsåsen med lite soja innan den tillsätts med övriga ingredienser i stekpannan. Blanda i de stora vita bönorna. Mina råkade vara kylskåpskalla så stekpannan fick stå kvar på plattan några extra minuter på låg värme. Servera med kokta bovetenudlar.



Smaklig spis!

***

Snittar med böngroddsröra och ost

Plockmat, smörgåsbord, snittar, buffémat och små förrätter är inte min starka sida. Inte är det särskilt motiverat att äta för en person så det blir nästan aldrig av att jag prövar vingarna på det området. Det blir lätt lite för mycket mat om man säger så. Men jag jobbar på det. Testar en sak i taget och äter det som lunch eller som förrätt/snack till helgen då jag brukar äta och dricka lite mer och lite mindre nyttigt än under veckan. Har aldrig bakat egen pumpernickel utan köper färdiga små runda. Finns i större fyrkantiga skivor också som går lika bra att använda. Skurna i mindre bitar förstås. Men visst, är du en hipp surdegsbakare så varför inte pröva själv? I så fall får du gärna höra av dig och berätta hur det blev :)

Böngroddsröran i sig är rå som i raw food men inte brödet och osten. Håller som bäst på att lära mig mer om rå mat och funderar på mjölk och mjölkprodukter som t ex ost. Kanske opastöriserad ost kan räknas som rå mat? Troligtvis inte eftersom det är en produkt som kommer från djuren. Tror inte heller vanlig honung räknas som rå mat heller då t ex agavesirap står högt i kurs när det kommer till sötningsmedel.



Rå bönröra

100-180 g mungbönor, groddade
3 bitar soltorkade tomater (i olja)
flingsalt
1/2 tsk oregano
1/2 tsk dragon
chili explosion
1-2 tsk kapris (valfritt)

Skär tomatbitarna i lite mindre bitar och lägg tillsammans med övriga ingredienser i mixern. Kör tills allt är blandat men inte helt till en för slät massa. Klicka ut bönblandningen på pumpernickel och servera med bubbel. För ostätare gör naturligtvis sig även en bit välsmakande ost en god förtjänst på snittarna. Taleggio, Monte Enebro eller varför inte en bit Stamsjö Grevé.

Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Brut (nr 7688)


Trevlig helg!

***

Vikten av vikten

Snuvad på konfekten är vad jag blivit. I lördags köpte jag hem bönor som jag dagen efter gjorde bönröra av. På paketen står det 180 g. Min våg visade 149 g, och det med ask och plast som vägde 14 gram. Alltså vägde bönorna bara 135 gram. Det är hela 45 gram mindre bönor än vad texten på etiketten talar om. När man rostar kaffebönor dunstar de och vikten minskar. Är det vad som händer med de plastinpackade bönorna? Tycker ändå vattnet i så fall borde vara kvar inne i paketet... eller så borde det vara rabatt på bönor som inte håller vikten ;)

Nä, jag vet inte hur man får två bilder bredvid varandra i en och samma bild. Säkert har det något flott namn också. En vacker dag kanske. Men till dess får ni hålla ut med denna tarvliga presentation.

***

Moth, mut, papillion, dew beans...och rödbetor

Kärt barn har många namn. Moth beans. Malbönor? Njae, det låter väl ändå inte så smakligt och intressant.Har ingen aning om vad vi kan kalla dom på svenska. Dock en liten men naggande god böna. Påminner om mungbönan men mindre besk tycker jag och lite nötigare som kikärtan. Finnes säkrast i indiska/asiatiska butiker. Gott alternativ till mina favoriter belugalinser att ha i sallader samt för att dryga ut alla oändligt många grönskaksblandningar jag hackar ihop. Idag (läs förra söndagen) blev moth en del av snabbfräs ihop med kinakål och rödbetor samt en indiskinspirerad gryta.
När jag kom hem efter träningen på söndagskvällen luktade det gott och hemlagat i hela lägenheten. Inte lika kul när det fortfarande luktade lika mycket fram på tisdag kväll. Vet inte om en fläkt skulle göra någon större skillnad men det är i alla fall något jag saknar emellanåt. Ja, i min gamla lägenhet från 1954 finns inga sådana moderniteter. Hittar inga bilder nu på den grytan (funderar på om jag alls tog några bilder?) så det får bli rödbetorna istället.



Rödbetor med moth och kinakål
2 port

2 schalottenlökar
5-6 blad av ett kinakålshuvud
olivolja
3-4 kokta rödbetor
ca 1 1/2 dl kokta mothbönor
salt
svartpeppar
ev riven färsk pepparrot

Skala och hacka schalottenlökarna. Fräs i olivolja. Skölj och skär bladen från kinakålen i strimlor. Fräs tillsammans med löken. Salta och peppra. Vänd i de tärnade kokta rödbetorna och de redan kokta mothbönorna. Se till att det inte blir för torrt i stekpannan och tillsätt pressad citron och ev lite vatten. Gillar du pepparrot så blanda i någon tesked färskriven sådan på slutet.


Smaklig spis!