Stryker ett streck över 2013.
Ett helt jävla år till ingen nytta. Precis som hos de flesta andra matbloggare så lyser privatlivet igenom i bloggen, oavsett det handlar om restaurangbesök, fester, barn, husdjur, resor eller som för mig, min arbetslöshet och hur den påverkar livet.Så trots huvudinnehållet har med mat att göra summerar jag året och konstaterar torrt att jag hunnit med:
250 ansökningar
4 intervjuer
ca 150 nej.
Resterande 100 tar jag som ett nej
Den kollektiva stigmatiseringen och förnedringen av arbetslösa gör knappast tillvaron bättre, det är som att varje dag ha en våt filt över sig. Som om det inte var nog är lämnar detta ekonomiskt ansträngda tillvaron ett stort tomrum vad gäller det mesta vad socialt liv heter. Ingen bio, inga restaurangbesök, inga resor, inga drinkar och dansgolv. Helt enkelt inget direkt umgänge att tal om. Jo, det är nämligen som så idag och allt socialt liv är avhängt pengar.
Men mat har jag haft råd med. Och ett par matbloggsträffar. Jag är extremt bra på att hushålla med mina resurser men det blir tyvärr inte mycket till utsvävningar. Födelsedagstillställningen lämnade t ex ett stort hål i plånboken.
Bättre ta det säkra kortet först. Så kommer det med all sannolikhet fortsätta bli; rätt torftigt och väldigt enkelt, här i Miss Meister's mat framöver.
Vem vet vad tjugohundrafjorton har för överraskningar att komma med.
Hoppas i alla fall Murphy håller sig så långt borta som möjligt.
Ett helt jävla år till ingen nytta. Precis som hos de flesta andra matbloggare så lyser privatlivet igenom i bloggen, oavsett det handlar om restaurangbesök, fester, barn, husdjur, resor eller som för mig, min arbetslöshet och hur den påverkar livet.Så trots huvudinnehållet har med mat att göra summerar jag året och konstaterar torrt att jag hunnit med:
250 ansökningar
4 intervjuer
ca 150 nej.
Resterande 100 tar jag som ett nej
Den kollektiva stigmatiseringen och förnedringen av arbetslösa gör knappast tillvaron bättre, det är som att varje dag ha en våt filt över sig. Som om det inte var nog är lämnar detta ekonomiskt ansträngda tillvaron ett stort tomrum vad gäller det mesta vad socialt liv heter. Ingen bio, inga restaurangbesök, inga resor, inga drinkar och dansgolv. Helt enkelt inget direkt umgänge att tal om. Jo, det är nämligen som så idag och allt socialt liv är avhängt pengar.
Men mat har jag haft råd med. Och ett par matbloggsträffar. Jag är extremt bra på att hushålla med mina resurser men det blir tyvärr inte mycket till utsvävningar. Födelsedagstillställningen lämnade t ex ett stort hål i plånboken.
Bättre ta det säkra kortet först. Så kommer det med all sannolikhet fortsätta bli; rätt torftigt och väldigt enkelt, här i Miss Meister's mat framöver.
Vem vet vad tjugohundrafjorton har för överraskningar att komma med.
Hoppas i alla fall Murphy håller sig så långt borta som möjligt.
Tack å hej för nu.
2 kommentarer:
Trist, men hoppas verkligen att 2014 blir bättre för dig. Helt sjukt, vi som har jobb jobbar ihjäl oss medan andra inte skulle vilja hellre än att ha ett jobb...
Dumt, tycker fröken Dill
Fröken Dill - Tack! Det hoppas jag med. Är bara så urbota trött på allting. Det bara snurrar och surrar.
Dumt, tycker Miss Meister.
Skicka en kommentar