Unga mästerkockar rockar

Bild hämtad från TV8

Har just tittat på finalen av Junior Masterchef Australia. Serien är från 2010 (och troligtvis repriserad här nu) så jag har fått hålla mig ifrån allt vad googlande heter för att inte råka klicka mig fram till avslöjandet om vinnaren. Det är inte utan beundran jag följt dessa barn laga mat. Nivån de håller är en annan inte ens i närheten av. Flera tusentals barn sökte och precis som i de andra Masterchef-programmen gick till slut endast 12 av dem vidare. Dock har programmet ett lite annat upplägg än vad de vuxna har. Ingen åkte till exempel ut de första programmen utan alla fick vara med och laga mer mat. Däremot använde de sig av ett poängsystem där ettan fick 6 poäng, tvåan 4 poäng och trean 2poäng. Resten fick varsitt poäng. Sen åkte fyra ut på en gång och poängen nollställdes vid ett par tillfällen. Av de tolv tävlande möttes till slut Isabella och Jack och slogs om titeln Australias first junior mastercef.

Grattis Isabella! 

Den yngsta deltagaren var 9 år! Nio år. Själv fick jag nog inte ens hålla kockkniven i handen i den åldern. Dock minns jag att jag ofta stod vid köksbänken och tittade på när mamma lagade mat och bakade. Jag såg henne flinkt slipa filékniven och ta sig an den för dagen inhandlade färska fisken. Jag såg henne ta ut innankråmet ur kycklingar (jo, det var före den tiden de lade allt i en liten behändig påse i "magen" på kycklingen) och putsningen av en (ko)lever. Och jag minns då hon nere på golvet med hammaren i högsta hugg försökte få isär kalkonen som visst inte fick plats i ugnen.
Jag tittade på när hon skållade och skalade mandlar, vispde ihop sockerkakor, blandade knådade, rullade och bakade ut otaliga småkakor av allehanda slag.
Jag fick vända lördagarnas fiskfileer i ägg och ströbröd innan hon stekte dem. Jag bakad några egna pepparkakor men glaserade mest, fick hälla mjöl i bulldegen som gick i den orange Assistenten. En hel del potatis har jag skalat och tro det eller ej, trots att jag aldrig gillat räkor, så har jag skalat oändligt många räkor i mina dagar. Särskilt då det vankades fest där hemma.

Kanske var det i trean, fyran eller så vi hade hemkunskap i skolan för första gången. Då gjorde vi saftsås, bakade citronmuffins och ja, jag minns inte så mycket mer. På högstadiet fick vi laga mer mat men där ingick annat som t ex att bädda en säng, styka en skjorta och så vidare. 

Tillbaka till matlagningen och aldrig någonsin var jag i närheten av vad dessa unga australienska mästerkockar presterar. Inte ens idag. Det är sannolikt annorlunda med dagens unga, inte bara de australienska barnen, då kockyrket fått stjärnstatus. Inte minst sedan slutet av 1990-talet och det tog riktig fart i början av 2000-talet. Inte heller lär det mattas av. Vi kan se matlagningsprogram i varenda tv-kanal. Högt och lågt. Professionella och amatörer, om vartannat. Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen och jag överdriver nog inte om jag säger en kan se matlagningsprogram på TV hela långa dagen. På alla möjliga olika kanaler.
Jag minns att kocken Pelle Johansson för en del år sedan tog med sig sina barn in i tv-köket och mycket har nog hänt i barn-kock-världen sedan dess. Gissar att dagens barn-kokböcker ser annorlunda ut än min första: Linus bakar och lagar (Prisma, 1980) av Christina Björk och Lena Andersson.

 

Sannolikt mycket annorlunda från allt vad de junior masterchefs, och många unga med dem, lär sig idag för att uppnå så fantastiska och i mina ögon nära på osannolika matlagningstekniker, matidéer och matpresentationer under programmets gång. Kan inte smälta att vinnaren bara var 12 år och fram till förra veckan fanns även 9-åringen med och tävlade om finalplats.
Nu när jag torkat lyckotårarna efter programmet är det dags att ta tag i kikärtskokningen. Det är väl ungefär där min matlagningsnivå ligger. Kanske dags att kika i Linus bakar och lagar igen och se om där finns något mer avancerat att ta mig an

Trevlig matlagningssöndag!

***

Konservburkar och Dulce de leche

Så märkligt ändå. Samtidigt som jag upplever det som att livet knappt ens börjat än så fylls huvudet allt mer på med "gamla minnen". Bleknande minnen av f.d. vänner, kraschade relationer,  plugg, resor, konserter...men herre gud, jag hade ju faktiskt ett liv en gång! Vad hände egentligen?

Kunskapskanalens programserie Världen visar ikväll (måndag 21 jan 2013) avsnittet Raviolins världsturné och genast vandrar mina tankar att vandra iväg till konservburkar. Upp ur minnet dök en vän som i princip åt all sin mat ur konservburkar. Så försöker jag dra mig till minnes vad jag själv åt och lagade för mat, exempelvis då jag flyttade hemifrån till min första egna lägenhet. Stapelvara bland konservburkarna var då, tro det eller ej, tonfisk i vatten (ja, jag skäms. jag visste inte bättre då.), majs, tomatkross och såklart ananasringar och mandariner. En och annan soppa på burk slank nog ner men annars var det pulversoppa och Blå Band som gällde. Märkligt när jag tänker på det nu, att jag inte ens tänkte på att koka egen soppa annat än när det handlade om spenatsoppa.
Idag finns i Miss Meisters skafferi nästan alltid en eller ett par konservburkar innehållande kokosmjölk och tomater, hela som krossade. Det sistnämnda är dock något jag så att säga återupptagit. Under många år kom inte en konserverad tomat över min tröskel. I övrigt är det krasst med just konserver.

En sak jag lärde mig tidigt var att akta mig för skadade konservburkar. Det betydde att innehållet kunde vara dåligt. Om det har med Bisfenol eller andra kemikalier att göra vet jag inte men jag lärde mig också att aldrig lämna kvar mat i en öppnad konserv. Således häller jag än idag alltid över det eventuellt kvarvarande innehållet i glasskål eller plastburk vilken jag sen förvarar i kylen.

Vad som då förbryllar mig är vad som händer när man kokar sin egna Dulce de leche? Det känns som rena höjden för avfällning av kemikalier där inne i burken. Mitt första och hittills enda försök (gjort den 18 jan 2012) blev inte vad jag hade hoppats på. Etiketterna lossnade fort från burken i det kokande vattnet men gissar att jag i all hast roffat åt mig en burk osötad kondenserad mjölk. Det hade med andra ord inte hjälpt hur länge jag än kokat den eftersom det är sockret som bidrar till att den tjocknar.

Hur som helst, kom ihåg att återvinna konservburkarna! De är gjorda av bl a aluminium och bauxit, vilket aluminium utvinns från, är en bristvara. Fördelen med att återvinna metaller, särskilt aluminium som är en så kallad kretsloppsmetall, är att de går att återanvända om, och om, och om, och om, och om, och om, och om igen. Och igen, och igen, och igen...

***

Mina smultronställen

Tack, Victoria för smultronsticklingarna!

Sommaren är ju den tid de flesta (som har ett arbete) har semester. Och aldrig letas det smultronställen som nu. Jag har varken semester eller ekonomi att ge mig ut på utflykter så mina smultronställen är istället matlagningsprogram och kokböcker.
Långt innan matbloggarnas tid fanns ett och annat matlagningsprogram på tv som jag roades av. Vem minns inte Floyd, suputen som reste världen runt och flyttad in både främmande mat och vin i våra vardagsrum. Om de visats idag vet jag inte om jag uppskattat dem lika mycket som då men en favorit var de brittiska radarparet Clarissa Dickinson Wright och Jennifer Paterson i Two Fat Ladies. Med rödlackerade naglar, smycken och gud vet vad, använde de mer fingrar än redskap i maten. Det är något vi aldrig skulle se bland kända tv-kockarna idag. Där används skedar, gärna sköljda i vatten mellan gångerna. Och ja, inget ont om det,  hygien i köket är a och o (som om jag inte visste det!) men ibland tycker jag ändå det är befriande att se kockar använda fingrar. Ja till och med hela händerna, och då inte bara i bröddegen utan även i matlagningen. Däremot har jag idag lite svårt för allt för mycket ringar och dinglande armband på folk som har händerna i maten.

Som ni vet är Jamie Oliver en av mina större inspiratörer när det kommer till matlagning. Jag har sagt det förr och säger det igen men jag tycker det är befriande att se hur han handskas med maten och inte är han rädd för att använda de redsakp som finns nära till hands, oavsett de är gjorda för ändamålet i fråga eller ej. För att vara en icke-vegetarian tycker jag dessutom hans recept är tillräckligt intressanta för att locka en vegetarian som jag. Och när jag tänker tillbaka är det nog just brittiska matlagningsprogram som har haft störst inverkan på mig och inspirerat till mitt växande intresse för att både odla och ta mig an matlagningsutmaningar i köket. Dock måste jag säga att trots det enorma utbudet av diverse matlagningsprogram är det förvånansvärt lite vegetarisk matlagning. Grönsaker ses fortfarande i stor utsträckning endast som tillbehör och sallader är något för folk som "tänker på vikten".


Förra sommaren visades Det søde liv på svt, ett danskt program med konditorn Mette Blomsterberg som bakade och bakade den ena godsaken efter den andra. Ett program helt i min smak men dessvärr är sötsaker något jag måste ägna väldigt begränsad tid åt. Så de är inte utan att jag blev glatt överraskad då jag upptäckte serien som svt visar i sommar.
Just nu* visas nämligen Det goda livet med Hugh Fearnely-Wittingstall (en brittisk produktion med orginaltitel River Cottage). Han är också en av dem som odlar själv, liksom Jamie Oliver, och gärna går ut och plockar färska grönsaker och krydder till sina matlagningsprogram. Dock är han som de flesta andra tv-kockar en karnivor av stora mått som ger sig ut på jakt och fiske, så jag har inte följt hans program på väldigt länge. Därför blev jag både glad och exalterad då jag upptäckte att serien som nu visas handlar om enbart vegetarisk mat! Jorå, Hugh utmanar sig själv och har alltså gjort en hel programserie fylld av grönsaker och rotfrukter. Dock inte helt vegan för där förekommer både ägg och diverse mejeriprodukter. Men allehanda döda djur slipper vi i alla fall.
Programmet visas på fredagar kl 18:15 och repriserna är på helt knäppa tider. Jo, det är faktiskt obegripligt varför repriserna är lagda på lördagar och söndagar på tider som klockan 05:10, 22:45, 03:05, 23:10 osv. Tyvärr visas Det goda livet inte i svtplay så det gäller att boka sin tv-tid på fredagarna ett par veckor framöver.

Och som om att programmet inte var nog har Hugh såklart gjort en kokbok med enbart vegetariska recept.
Jag tror sannolikt att River Cottage Veg Every Day! skulle falla Miss Meister i smaken. Väldigt mycket så.


Vad har ni för smultronställen? Och kanske hittar ni dit även under andra tider på året än just sommaren?

***

Ursprung: 29 juni 2012

Hönan eller ägget?

Svårt att riktigt minnas när det var men jag har sett ett par avsnitt på TV som Jamie Oliver gjort om kyckling/äggindustrin. Fragment av programmet ploppar upp i tid och otid i huvudet och jag vill så gärna dela med mig av det till er. I den matfrossartid (julen) som vi nyss lagt bakom oss var det extra aktuellt då mina tankar kretsade en hel del kring vår matindustri. Hur mycket jag än gillar mat och prövar gärna nya smaker och smakkombinationer, blir glad för roliga frukter och grönsaker och så vidare, så kan jag inte bortse från det faktum att mat ändå är ett hett ämne vad gäller miljö, resurser och det faktum att det finns alldeles för många människor på vår jord som inte får tillräckligt med mat för att överleva medan andra bokstavligen äter ihjäl sig.

Och nu har jag rotat klart i det. Här kan ni läsa mer om Jamie's Fowl Dinners Which comes first - the chicken or the egg? I programmet berättar Jamie om hur efterfrågan av billig mat påverkar djuren, och även slutprodukten, på ett negativt sätt och han använder sig av just kycklingar och ägg som exempel.



Se första programmsnutten här och klicka dig sedan fram på Youtube för de resterande delarna.

Under min tid som vegan åt jag såklart inte ägg. För övrigt är jag en periodare när det kommer till just ägg. Bakar hellre bullar och mjuka kakor med ägg snarare än "äggersättning" (består till största delen av stärkelse) men avstår helt från omelett, pannkakor och så vidare. Just nu är jag förvisso inne i en äggätarperiod men vi får se hur länge den varar denna gången. Undviker trots allt en hel del rätter med ägg i och försöker hitta varianter att tillaga till exempel grönskaks- och /eller linsbiffar utan ägg.

Viktigast av allt är ändå att försöka ha koll på och ta reda på så mycket det går om produktionen av äggen vi äter. Eller ja, inte bara produktionen utan hela kedjan från tillverkning och fram till butiken. Är det något vi stödjer? Är det så vi vill att vår mat ska produceras? Är det verkligen någonting vi vill äta?

***

Jamie Oliver i Sverige

Hur coolt är inte detta då att självaste Jamie Oliver valt Sverige som ett av länderna han besökt i sin TV-serie Jamie does... Det är så fantastiskt kul att se sin matidol lägga tid och energi på oss svenskar att det är lätt att förlåta han valt Stockholm som inspelningsplats.
Hittills har TV visat hans besök i Marrakesh, Andalusien och just nu pågår visningen av hans besök i Stockholm. Kommande två veckor får vi se Jamie i Venedig och Aten.

Glöm inte att ratta in kanal fem på söndagar kl 19:55!!

Jamie och Stig

Äntligen visas den! Reklamfilmen för den stora matkedjan med favoritkocken Jamie Oliver! Den 16 september tidigare i år såg jag bilder från inspelningen och kollar inte så mycket på tv så jag trodde ett tag att jag missat filmen. Men idag, vad vore en måndag utan något trevligt och överraskande? Idag var han plötsligt där :-) Håll ögonen öppna när Stig och de andra får storfrämmat i sin butik! (Eller klicka på "reklamfilmen" ovan och titta)

Här på webben kan du också bläddra igenom ett urval från Jamie's senaste nummer. Där hittar du också en del lockande tips inför jul- och nyårshelgen.

Bilden är såklart hämtad från Jamie Olivers hemsida och är omslaget på hans senaste nummer av mattidningen "Jamie Magazine".

Tack Kinna!

För ett par veckor sedan var jag på mässan Hem & Villa. Nu bor ju jag i en liten hyreslägenhet och har väl egentligen inget större utbyte av den typen av mässa som fokuserade mycket på vattenrelaterad inredning som t ex badrum- och bastuprylar, värmepumpar, golv, en del kök, inrendningstips, friggebodar och så vidare.
Men, och det är ett stort sådant. Temat för mässan var hållbarhet och en vän till mig Johanna Stål, skulle prata om hennes och Kerstin Sylwans (en av de 4 designers som ingår i nätverket 02nordic) nya bok Energi - hur design kan göra skillnad. Nu blev det lite fel med tiden och jag missade deras föredrag. Som tur var, och såklart det bästa av allt, fanns det mitt i smeten en scen, med ett kök och ett litet vardagsrum på. Jorå, och det var framför det köket jag bänkade mig :)

Först ut var det chokladprovning. Peter Hanson från Malmö Chokladfabrik var där och jag fick smaka på en lite läckerhet. Konferencier var självaste Jesper Aspegren, ni vet han med "Aspegren mitt i maten", som måste varit en av pionjärerna vad gäller kockar som gör matlagningsprogram i TV. Redan 1996 kunde man se honom och Rickard Nilsson (Årets kock 1991) i rutan. Inte långt efter det studsade den nakna kocken aka Jamie Oliver in i våra hem och sedan dess har matlagningen inte varit sig lik. Måste dock erkänna att jag inte blir lika tilltalad idag eller tittar lika intresserat på de olika matlagningsprogram som visas idag.

Jag antecknade flitigt det Peter berättade. Det finns runt 1400 varianter av kakao, och ca 400 olika smak- och doftämnen i kakaon! Trots att det finns en del chocolaterier som tillverkar praliner och annat gott är Chokladfabriken en i sitt slag som faktiskt också tillverkar självaste chokladen här i Sverige. Och för er som minns kan jag tillägga att Chokladfabriken tillverkade chokladprodukterna av märket Mazetti. Det är italienska för bukett. Grundaren och den dåvarande ägaren Emil Nissen syftade då till både den stora smakrikedomen som finns i choklad men också till att erbjuda ett brett sortiment av choklad och godsaker. Vem har inte druckit choklad gjord på ögonkakao? Ni kommer väl i håg de små chokladbitarna Rigi? och Emser, Vanillinsocker, Tutti Frutti mm? Flera av produkterna finns fortfarande kvar men ägs idag av ett välkänt finsk märke.


Och så var det då dags för kocken Anders Arnell. Jesper var såklart fortfarande konferencier. Anders nyutkomna bok MATeMATik, som han gjort tillsammans med Jan Tern låg till grund för matshowen. Räkna med bättre mat och mera matglädje är bokens ledord. Med på scenen hade Arnell en mattombola. Ett snurrhjul fylld med "tårtbitar" och fastklistrade bilder på olika råvaror och ingredienser. Poängen var att snurra ett antal gånger och på så sätt få fram innehållet i maten du ska laga. Bland annat hann Arnell under ca en timma med att laga god morot- och sharonsallad, snabba inlagda rödbetor och köttfärsbiffar.

Till en början pratade de om färsk mejram och Jesper utlyste en tävling. Den som har det bästa receptet på mejram skulle minsann vinna finfina priset. Jag satte genast igång att fundera. Flera gånger under showen delade de ut diverse köksredskap och såklart gick de runt bland publiken som fick en smakprova maten. Hrm, jag som satt kvar långt där bak där jag suttit under det mindre besökta föredraget om chokladen började ana onåd. Smakportionerna blev mindre och mindre. Och inte fick någon här bak - och jag var långt ifrån ensam - några av de gratisprylar de delade ut. De där framme fick t o m flera gånger. Så, visst fick jag skylla mig själv när de aldrig följde upp "recepttävlingen" och en äldre dam som två minuter tidigare seglat in och satt sig på en ledig golvpuff på andra raden istället fick den finaste rolls roycestekpannan i sin hand. Hon blev minst sagt förvånad men tackade för sig och gick igen. Hoppas hon lagar riktig grym mat i den!


Gissa om jag hade en tung och dyr matkasse med mig hem lite senare från ICA Focus! Den affären var "min" under de åtta år jag bodde nära den och jag saknar den sååå mycket! Men hua, vad dyrt det blivit där. Nu bor jag i andra ändan av stan och som tur är handlar jag inte där så ofta längre. Bara ibland :)

MatNiklas och BrödMartin...

... och andra tvkockar



Det är mycket mat på tv nu. Jag väntar förstås med iver på nya (och gamla för den delen med) avsnitt med Jamie Oliver. Har ingen aning om det är några på gång men han har varit min matlagningskompis i rutan en hel del år nu. Och jag har fortfarande inte tröttnat på honom. Jag tycker det är skönt med någon som inte är så pretentiös och komplicerad. Vardagsmaten, som ju är det vi lagar mest, behöver inte längre bara vara snabb och enkel utan den kan samtidigt vara både piffig och smakrik. Den kan verka mer avancerad än vad den egentligen är. Matlagningen är nu för tiden nästan som A Piece of Cake ;-)

Nyss avslutades i alla fall repriseringen av Hemma hos Jamie på Kanal 5 men inte behövde man vänta länge förrän MatNiklas dök upp i rutan igen. Dessutom visas Leilas mat på 4:an och det är även de repriser. Men vem blir inte glad av att se Leila och alla hennes härliga färger i rutan? Senare på samma kanal slevar Nigella omkring i köket med expressfart. I maj kommer hon tillbaka med Leila bakar :) Synd bara att det visas på TV4+ (och synd är det för att jag inte kan spela in från den kanalen).

Men nu har ju Niklas och hans fjärde säsong i SVT kört igång. Ikväll gäller det att bänka sig då Niklas är på besök hos BrödMartin. Det är väl i alla fall ingen matbloggare som undgått Martins passion för surdegsbrödbakning? I så fall är det hög tid för er att klickar er över till Pain de Martin och låt er lockas av brödbakets alla konster. Och så missar vi då förstås inte att bänka oss framför STV 1 klockan 20:00 ikväll! Då ska det startas, matas och bakas surdeg minsann!