Stekt majrova och linser

Första gången jag åt majrova var under en resa till Frankrike för snart 14 år sedan. Då kokt. Idag stekt. Nåja, idag är väl att ta i med tanke på att jag tillagade denna rätt den 4 oktober i år. Alltså för långt över två månader sedan.

Enligt Runåbergs fröer hade majrovan sin storhetstid för flera hundra år sedan och har under hela 1900-talet minskat i populäritet. Säg är det inte dags för ett återupplivande av majrovans storhetstid nu då?
I takt med ett allt mer ökat intresse för vegetarisk matlagning (tack och lov för det!) tycker jag mig i alla fall se allt fler sorter och varianter av både grönsaker och rotsaker ute på grönsakshyllorna i butikerna.

Majrovan är ganska mild i smaken och gör sig både rå som kokt eller stekt. Då den ibland kan dra lite åt det beska hållet tycker jag den trots allt är godast tillagad. Gärna då med en smakskjuts av något slag. Antingen med hjälp av pumpafrösaltet jag mixat eller ett gäng rostade och mortlade kryddor som t ex kumminfrön, fänkålsfrön, svartpepparkorn och korianderfrön.  

Stekt majrova med berglinser
1 port

2 medelstora majrovor, eko
ett par msk rapsolja, eko
nån msk pumpafrösalt
svartpeppar, eko
ev ytterligare salt (smaka av först!)
ca 80 g kokta berglinser, eko

Skala och skär majrovorna tunt. Hetta upp en stekpanna och häll i rapsolja. Stek majrovsbitarna på medelvärme ett par minuter. Se till att vända skivorna/bitarna då och då. Tillsätt pumpafrösaltet och fortsätt steka tills allt får en gyllenbrun färg. Vänd i de kokta berglinserna och låt allt bli varmt. Smaka av med svartpeppar och eventuellt lite mer salt.
Servera med en bit bröd eller lite kokt fullkornspasta.

Smaklig spis!

* * *

Jag vill ha, jag vill ha, rotemos till midda'

Varifrån kommer egentligen ordningen på veckomenyn ifrån? Ni vet korv på måndag, fisk på tisdag, kött(färs) på onsdag, soppa på torsdag, kött på fredag, fisk på lördag och naturligtvis den lite finare söndagssteken, plus efterrätt, som avslutar veckan. Ända sedan jag var liten har denna form, i grova drag, legat till grund för maten hemma, bambamaten och alla restauranger (företrädesvis dem som serverar lunch) och jag ser ingenting idag som verkar rucka på den ordningen.
Som vegetarian är det självklart att frångå ordningen men kommer på mig själv att då och då falla in i mönstret. Särskilt vad gäller soppa på torsdagar.

Dock inte igår. Då var det söndag och dagen efter ett hejdundrande bröllop jag hade äran att delta i och dagen gick i långsamhetens tecken. Kan inte direkt skryta med någon flott söndagsmiddag för det blev inget annat rotmos.

Rotmos
2 port

2 medelstora morötter
2 medelstora potatisar
lika mycket kålrot som potatis
vatten
salt
svartpeppar
dill 
ev fett av valfritt slag (olja/smör)

Skala och tärna kålroten. Koka i ca 20-30 min. Skala och slanta morötterna och lägg i de kokande kålrotstärningarna efter ca halva tiden. Tvätta och tärna även potatisen och lägg i strax efter morötterna.
Häll av eventuellt resterande vatten och mosa allt med potatisstöten. Krydda och rör ev. i en klick smör på slutet.

Servera omgående med t ex lätt kokta haricots verts, edamame eller vaxbönor.

Smaklig spis!

* * *

Makaronilåda med grönkål och rotsaker

Så var det ju detta med matlådornas ändlösa värld. Jag har haft matsäckar, frukt och lunchlådor med mig så länge jag kan minnas. Det började redan i låg- och mellanstadiet då jag tränade gymnastik. Eftersom jag då bodde på en ö och träningen låg i stan så blev det väldigt långa kvällar och båtresan hem dög utmärkt som kvällsmatsresa. Kanske är det också de långa pendlingsresorna, med både båt och spårvagn, under gymnasiet som gjort att jag snabbt lärde mig ha vatten och frukt med i väskan, oavsett vad jag skulle göra. När jag på senare år började plugga på Pedagogen, som då låg utslängd som på måfå långt ute i ingenstans, var min standardlåda en 2-liters blå BigPack-burk. Men som den vän av Tupperware jag är dröjde det inte länge innan jag var en stolt ägare av mitt första 4-pack av deras rektangulära 4-decilitersburkar. En perfekt storlek för mina lunchlådor.

Att inte bara förvara maten i lådor utan även äta ur dem sitter som i ryggmärgen. Jag ska villigt erkänna att jag inte är särskilt angelägen om att hälla över innehållet på tallrik innan den värms i mikron på de diverse arbetsplatser jag vistats. Även om alla inte håller med, så går finfint att äta ur lådan. Spar ju dessutom både tid och inte minst disk = bra för miljön väl? ;-) Så nu, exakt två månader senare från det jag skrev denna post, får ni ett förslag på bra "lådmat".


Makronilåda med grönkål och rotsaker
4 port

120 g fullkornsmakaroner
200-300 g grönkål
2 stora morötter
1 stor palsternacka
1 bananschalottenlök
olivolja
1/2 stor burk kokosmjölk
flingsalt
svartpeppar
ost

Koka makaronerna. Skölj och riv grönkålen i bitar. Den tjocka och lite trådiga stjälken går t ex att förvälla tillsammans med makaronerna eller spara till annan måltid. Skala och riv morötterna och palsternackorna grovt. Hacka löken. Häll olivolja i botten på en ugnsfast form och täck med grönkålen. Fortsätt sedan att "bygga" lådan med den hackade löken och sen rotsaksrivet. Salta och peppra. Toppa med de kokta makaronerna (vilket naturligtvis går att göra i förväg) och häll över kokosmjölken. Vill du ha ost så är det nu du avslutar med ca 1 dl grovt riven svart hommage.

Grädda i ugnen på ca 200 grader i ca 20 min. Låt svalna och lägg sedan i matlådor.
Eftersom jag uppenbarligen inte har det goda minne jag ibland inbillar mig, t ex att jag ska komma ihåg vad det är jag fryser in och i vilken låda. Haha, vem lurar jag egentligen? För att minimera risken att jag tar med mig en tunn soppa istället för den tänkta bönröra med pasta, så märker jag helt enkelt lådorna med en bit maskeringstejp/frystejp på vilken jag skriver ner innehållet i respektive låda. Inte världens mest innovativa påhitt men som sagt, det hjälper definitivt till att hindra mer eller mindre katastrofala missöden. Jag menar en burk med krossade tomater till lunch är ingen hit. Särskilt inte då det ska tränas på kvällen.
Lådorna ställer jag först in i kylen några timmar innan de åker in i frysen.


Smaklig spis!

***

Bärby självplock - en riktig vinnare!

Oj oj så mycket gott som kan dölja sig i detta annars ganska anspråkslösa område

Idag är det en vecka sedan jag gav mig iväg ut till Säve och Bärby självplock. Jag har svaga minnen av att ha plockat jordgubbar där när jag var liten. Om sanningen ska fram vet jag inte om det var just på Bärby självplock eller ej. Längesedan var det hur som helst. Så nu var det mer än hög tid att jag gjorde nytt besök. Och den här gången handlade det inte om jordgubbar utan grönsaker och rotfrukter en masse!

Vi trotsade de ständigt hotande svarta molnen och plockade grönt för glatta livet

I början av sommaren startade grymma Charlotta och jag en grupp på facebook för matbloggare i Göteborg i syfte att hitta varandra i matbloggsdjungeln för att ordna matbloggspicknickar och andra IRL*-sammankomster. Tack vare just den gruppen, där jag föreslagit en gemensam tur till Bärby, fick jag det stora nöjet att få sällskap med trevliga bloggerskan K som roddar Megane. Hon lyste onekligen upp både resan och plockandet. Molnen tornade upp sig och hängde tunga och svarta omkring oss. Men hör och häpna, solen sken mestadels och vi klarade oss från regn med undantag av en kort skur. Däremot var det väldigt lerigt och en hel del pölar på åkern. Jag skulle definitivt behövt bättre gummistövlar. Men men, man tager vad man haver heter det ju.


Just nu är det säsong för vitkål, spetskål, kålrabbi, kålrot och kanske rödkål. Såg ingen under besöket men skulle definitivt vilja ha ett par huvuden. Och så finns där gul- röd- jätte- och purjolök, diverse salladssorter, pumpor och squash samt bryt-, vax-, skär- och bondbönor, mangold (som dessvärre hade börjat gulna lite för mycket för min smak), bladpersilja och koriander och herre jösses, rödbetor modell större! Jag har aldrig i mitt live sett så stora rödbetor.
Det var alltså lite svårt att hitta de allra minsta godingarna, trots att det fanns gott om rödbetor. Min rödbetsskörd blev något av det större slaget och det gick trots storleken alldeles utmärkt att då dela de större betorna i mindre bitar, koka, skala, skära i skivor och till sist lägga in som vanligt.

Rödbeta à la Humongous

Delskörd

Helskörd

Och när allt var plockat, betalt och packat pustade vi ut en stund innan hemfärd. Fina K bjöd på godsaker från Risenta och en läskande hallon/svartvinbärsMER. Det kanske inte ser så mycket ut för världen där i korgen ovan men det var faktiskt över 10 kg att kånka på under hemresan.
Rödbetorna är delvis inlagda, bondbönorna uppätna, purjolöken blev till magisk soppa, större delen av broccolin är skuren i bitar och ligger i frysen, spetskålen och den röda löken är stekt, broccolibladen förvällda och stekta och ja, det finns faktiskt fortfarande en hel del mat kvar av min skörd att ta vara på.

Välbehövlig påfyllning efter en ansträngande förmiddag

Har du inte varit på självplock tidigare så kan jag varmt rekommendera att göra ett besök. Bärby självplock är öppet alla dagar i veckan; vardagar 10-18 och helgen 10-16. Ta gärna med egen plockkorg/påsar, en kniv kan vara bra att ha att få av kålen/bort blasten med och såklart höga gummistövlar. De går endast att betala kontant. Och jag kan lova att man får mycket mat för pengarna!
I deras butik finns dessutom potatis, en del frukt för säsongen, krondill och inlagd gurka. Den populära Västeråsgurkan är i skrivandets stund under mognad så håll ut, du som är sugen på den.
Vill du veta mer så ring deras telefonsvarare på tel: 031-96 08 20 där ni kan få uppdaterat meddelande efter vad som är aktuellt att plocka. Bussar nr 35 och 37 går från Hjalmar Brantingsplatsen till Bärby Norra ungefär en gång i halvtimman och tar bara 20 minuter!

Och nu är nog sockermajsen klar för skörd
(tog egentligen bild på molnen och "solhålet" som vi befann oss i
men majsfältet sträcker sig som en bred linje tvärsöver bilden)

***

*In Real Life = i verkliga livet