Som jag har påpekat tidigare finns det en och annan sak jag saknar vad gäller kött. Det är inte någon speciell del av ett speciellt djur eller så. Kan inte påstå att jag längtar efter en grillad kyckling eller kokt fisk heller för den delen. Däremot saknar jag ibland det där rökiga och salta smakerna. Som till exempel en skiva rökt nötrulle på rågmackan. Kanske lite knaperstekt bacon och ägg en seg söndagsmorgon och ni fattar såklart att salamin var min favorit framför andra korvar.
Jag har prövat en del smaksättare med åren men de faller mig inte riktigt i smaken. Men det finns en liten naggande god sak som jag kommit att älska i köket. Den är på intet sätt i närheten av den typ av rökighet och sälta jag beskrivit ovan utan något helt annat. Mer fyllighet och ja, nästan lite som tjära kanske. Tänker också på hur man beskriver röda vin med druvor som t ex Pinotage och Syrah.
Det är den svarta kardemumman! Jomenvisst. Den är inte alls som den gröna vi är vana att ha i bullar och kakor. En anekdot från över ett decennium tillbaka i tiden:
När jag fyllde 25 bjöd jag på fest till dukat bord, vilket var lite ovanligt då eftersom vi gärna hoppade över den delen och gick direkt på alkoholen ;-) Tyvärr har det väl egentligen inte hänt sedan dess heller. Av olika anledningar. Hur som helst hade jag ett vitt tema då och bjöd på ris, kokt fisk i svampsås som var smaksatt med kardemumma. Ingen hit bland gästerna men jag tycker det var ok. Kanske inte så konstigt heller att jag gillar det indiska köket och dess curry.
Tillbaka till nu.
Den svarta kardemumman är helt fantastisk. Svart kardemumma står ligger som en basgång genom hela rätten. Likt något som sätter tonen men inte tar över hela smakstycket. Den svarta kardemumman håller med andra ord takten och låter de övriga smakerna sticka iväg lite här och där och så kommer man hela tiden tillbaka till basen och nickar ikapp med sitt tuggande.
Tidigare har jag kokat ris, till exempel Kryddigt basmatiris, med en skurna och lätt krossade kapslar. Annars gäller det att ta ur alla små lite kletiga kärnorna, rosta dom i stekpannan och sen mortla. Blanda och rosta gärna tillsammans med bland annat spiskummin, koriander, bockhornsklöver, anis och svartpeppar. Variationerna är många. Det är bara att testa sig fram eller ta vad man känner för i stundens hetta. Jag bara inte för mitt liv kan minns nu, är var i hela fridens namn jag köpte dom! Jag behöver fler nu men vart ska jag ta vägen?
*Ledsen för det extremt ofokuserade bilderna men hade lite trubbel med kameran och knäppte lite på känn bara. Kapslarna är lite större än den gröna kardemumman men mycket skrynkligare.
1 kommentar:
Jag gillar kardemumma skarpt.
Skicka en kommentar