Vegomässa i Stockholm

Alla i och kring Stockholm önskar jag en trevlig dag på Vegomässan! Mellan kl 10-18 står portarna på Enskilda Galleriet, Kronobergsgatan 37, öppna och för endast 40 pix kan ni njuta av diverse smakupplevelser, kockar som rockar loss på scenen, testa nya veganglassen och inte minst kan man - åh, vad jag önskar jag kunde vara där idag - ställa frågan hur man bäst bygger myskler på sojaprotein. Stenåldersdieten är ju inget för oss vegetarianer och veganer direkt. Så missa inte föredraget Praktisk näringslära. Bland alla utställare finns också bloggaren Sara från Veganvrak. Glöm inte köpa med er ett ex av hennes senaste veganska matfanzine Grönsakslandet.

Så släng er nu på T-banan mot Fridhemsplan och slå runt era sulor på Vegomässan!

Till alla som kan trolla med knäna!

Det finns så mycket jag vill säga men hittar inte orden. Detta är ju dock ingen dagbok utan snarare en receptbok - till största delen i alla fall. Men det går inte att låta bli att fundera och reflektera över diverse frågor som dyker upp i samband med mat. Ska den vara besprutad eller ekologisk? Kött eller grönsaker? Koldioxidutsläppare eller klimatsmart? Och så kan jag inte låta bli att faktiskt bli lite nedstämd av all glorifiering och upphöjande av den moderna västerländska rika människans medvetna avhållsamhet eller den mer kända beskrivningen frivillig enkelhet. Jo, för jag kan inte på något sätt känna och hålla med om att det skulle vara någon större bedrift med t ex ett Köpstopp under ett år - pröva istället tre år eller mer! I Göteborgs-Posten förra veckan fanns en artikel om köpstoppsbloggaren och en kort intervju med henne p g a boken som kom ut i veckan.

Missförstå mig inte nu. Jag, som så många andra, tittar in hos henne emellanåt och tycker hon lyfter fram en oerhört viktig fråga som allt fler också borde göra. Men att se en klippning hos en frisör som något nödvändigt kan jag absolut inte hålla med om. Eller konststycket att ta med lunch istället för att äta ute på lunchen klingar illa i mina öron. Kanske är det för att jag själv alltid haft lunchlåda med mig då jag aldrig haft pengar, eller jobb heller för den delen, som kräver att jag äter lunch ute varje dag. Och fråga mig inte hur jag ser ut i huvudet då jag inte besökt en frisör på ca 2 1/2 år! Inte särskilt kul när körkortet närmar sig sin sista dag av giltighet...
Skillnaden mellan alla köpstoppare och sådana som jag är att vi inte sparar något på vår avhållsamhet. Den är alltså inte frivillig. Jag vet att jag är långt från ensam om denna situation (är usel på att hitta rätt bland SCB:s all statistik, tabeller och rapporter och kan därför inte ge någon siffra) och vi får mer eller mindre lära oss "trolla med knäna". Judith Levine och hennes bok Not Buying It, är föregångare till flera köpstoppare och lyckades sparade så mycket pengar att hon kunde betala av kontokortsskulder OCH ha mer pengar över vid årets slut. Grymt bra!

Ja, tänk om man kunde tjäna något på att inte fika, gå på bio, klippa sig, äta lunch på stan, gå på afterwork (fast det går ju inte för sig ändå om man inte har ett jobb förstås), träna på gym, inte handla varken vinterskor, vinterjacka, badkläder, underkläder, sockor, jeans eller t-shirts?
Så, jag undrar ändå varför är dessa människor då är så beundransvärda? Jag tycker istället alla ensamma mammor (och pappor), fattiga studenter (obs! utan en massa hjälp från mamma och pappa!), lågavlönade arbetare, som ska klara livet på i runda slängar 10 000 kronor eller mindre i månaden, är värda allt beröm i världen!


Jag önskar jag kunde ge er alla och var en där ute i landet som dagligen kämpar med livet en uppmuntrande present. Jag hejar på er alla och endast ett ord på vägen är vad jag kan erbjuda: Everyday is a good day!
Och också, dagen till ära, bjuder jag er alla fantastiska ni som kan trolla med knäna på hembakade cupcakes. Håll ut, vänner! Vi ska klara det!

Veggietoppen - En grön samlingsplats!

Men jösses! Nu är jag sent ute vill jag säga! Trots att jag har Veggiemind i läsaren och därför håller mig hyfsat uppdaterad har jag missat att lägga in mig själv i Veggietoppen! Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår hur den fungerar men det är en tävling av något slag om vegetariska och veganska bloggare. Tråkigt nog har jag heller ingen "header" att lägga in.
Tycker de flesta har så fint på sina bloggar och jag har ett par bilder jag kan tänka mig ha bakom min titel. Har prövat tidigare men de blir på tok för stort. Det finns dessutom en himlans massa fina typsnitt att använda också men än så länge är min kunskap begränsad till bloggers utbud. Någon därute som kan?

Jag vet inte om man röstar eller om den lilla Veggietoppenloggan som sitter till höger på min bloggsida räknar besökare på min blogg. Klickar ni där kommer ni i alla fall till topplistan.
Så gillar ni min blogg Miss Meisters mat med mera... hoppas jag ni hjälper mig att sprida den så fler klickar sig hit. Tiden går ut redan vid midnatt på söndag. Och är det inte toppen säg, att alla ni som har egna vegan/vegetariska bloggar själva kan registrera er där och delta i Veggietoppen!


Lycka till!

Chokladcupcakes med citrontopping och blåa vallmofrön

Oj, oj! Har visst tappat stinget vad gäller bloggandet. Det finns som vanligt så mycket på lager som jag inte hinner skriva om och lägga ut. Och till det ska också sägas att jag spenderat flera timmar i veckan i telefonen med min usla bredbandsleverantör :( Men nu är helgen i antågande vilket säkert betyder att fler av er lättar på matreglerna och ger plats för lite mer sött och gott. Så här kommer recept på riktigt goda muffinsar eller snarare cupcakes. Skillnaden? Cupcakes är sötare (ingen müsli eller all-bran i dom inte) ofta med topping av det lite krämigare slaget och mer lika små minitårtor än vad en vanlig muffin gör.

Tidigare i våras insåg jag att jag gått upp något så vansinnigt i vikt sedan superformen jag hade i julas. Och så fort tanken på viktminskning infinner sig fungerar jag som raka Motsatsen själv! Jag trycker i mig än mer fett, socker och annat onyttigt än någonsinn och peppar mig själv att "bara en sista gång innan..." Varning! Pröva inte den metoden hemma! Funkar absolut inte!
Hur som helst. Mina vansinnigt goda cupcakes baserade jag på, med viss förändring, ett chokladkakerecept jag redan har. Frostingen gjorde jag efter vad jag annars använder på morotskakan. Och som pricken över i:t sprinklade jag blåa vallmofrön över muffinsarna. Det var faktiskt första gången jag prövade detta konststycke så inget att imponera med direkt. Titta isället in och kolla hur riktiga cupcakes kan se ut! O' Holy Sweet gör också läckra tårtor och andra bakverk. Sockersött gör urläckra och coola kreationer i sugarpaste. Och för en liten amerikansk dos med mycket inspiration, recept och bra hjälp i cupcakebakandet kan ni klicka här. Har ni ännu inte fått nog av dessa små (och stora) konstverk bara måste ni kika in hos Cupcake Artists!


Chokladcupcakes med citrontopping och blåa vallmofrön
ca 15 st

MUFFINSMET:
3 ägg KRAV
2 1/2 dl socker KRAV
100 g smör KRAV
1 dl mjölk KRAV
2 1/2 dl vetemjöl
1 dl kakao KRAV
1/2 tsk vaniljpulver (Ground Organic Vanilla Powder) KRAV
2 tsk bakpulver
1 krm salt
(ev 1 tsk malen anis)

TOPPING:
60 g smör KRAV
5 dl florsocker KRAV
1/2 citron, rivet skal och saften av den
100 g philiadelphiaost

blåa vallmofrön


Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg och socker pösigt. Smält smöret, häll i mjölken och blanda i äggsmeten. Blanda de torra ingredienserna och vänd försiktigt ner i smeten. Jag hade naturligtvis i malen anis i chokladsmeten men den kan såklart uteslutas om man inte gillar den kryddan. Själv tycker jag anis och citron är en riktig hit!
Om du har en muffinsform så sätt pappersformar i den (de står stadigare där) och fyll formarna till 2/3 med smet. Grädda ca 15 min i mitten av ugnen.
Under tiden vispar du ihop toppingen. Börja med att vispar smör, florsocker, rivet citronskal och citronsaft. Rör därefter i osten. Låt muffinsarna svalna ordentlgit innan du dekorerar med toppingen. Strö över blåa vallmofrön till serveringen.


Testa dig och se vilken muffin är du?

Jag är en Müslimuffin!

Du har fortfarande kvar din gamla Fjällräven-ryggsäck från början av 80-talet och du tycker att Ecco sålde sig till kapitalet när de började göra sneakers. När du träffar dina vänner över lite rödtjut talar ni fortfarande om den där gången ni kramade träd i Bohuslän i början av 90-talet. Du äter enbart ekologiska livsmedel och undviker konserveringsmedel, fett och allt som kommer från djurriket. Ska vi vara lite ärliga kan du ibland bli lite torr och tråkig, även om det finns ett och annat russin att leta fram.

Smaklig fika och trevlig helg!

Uppmaning till alla i och i närheten av Uppsala!

Ni alla Uppsalabor och ni som bor i närheten uppmanar jag å det bestämdaste att ta en sväng till Ekocaféet på Drottninggatan 5 i Uppsala idag! Allas vår Ilva har fotoutställning där. Dagen till ära är det vernissage kl 17-19. Utställningen kan ni hinna se, flera gånger om, ända till den 27 september.

Jag som bor allt för många mil därifrån sitter här och suktar och njuter av bilderna här och på hennes fotosida så länge men hoppas snart kunna läsa och se hos er andra bloggare om tillställningen :)


Mycket nöje önskar jag er. Och du Ilva, lycka till!!!!

Arne

Livet har sin gilla gång. Oftast är det dock som det ska men ibland verkar det så orättvist bara. Men vi lever ju inte i evighet fast man kan tycka att somliga borde göra det. Tur är väl ändå att en del lämnar goda spår efter sig... En stor favorit till mig vad gäller jazz finns inte längre men jag kan fortfarande njuta av hans toner :)

Snabbmat på en söndag - gul paprika och aubergine

Då var hösten igång igen med träning och allt vad det innebär. Bland annat går mina söndagar mer eller mindre bort då det först är barn- och ungdomsträning, för vilken jag är instruktör, och direkt efter ett eget träningspass. Är utrustad med ett riktigt uselt matsmältningssystem vilket innebär att jag måste äta ganska så lång tid innan jag ska träna. Oftast nästan så långt att jag börjar bli hungrig när det är dags för själva träningen. För att jag ändå ska orka måste jag alltså äta både frukost och lunch/middag på söndagarna innan träningspassen vilket innebär att jag inte kan sova länge och dra ut på tiden för frukost.

Med andra ord innebär söndagar ingen vila för mig. Söndagar som säkert de flesta förknippar med söndagsmiddag; stek, kokta ärter, sås och potatis med efterrätt och allt existerar alltså inte i min värld. Oftast blir det som vilken veckodag som helst med hackade eller strimlade grönsaker i stekpannan. Nyligen blev resultatet det här:


Gul paprika och aubergine

en gul paprika, strimlad
aubergine, ungefär samma storlek som den hela paprikan, strimlad
en rejäl näve färsk bladspenat
rapsolja KRAV
några nypor bockhornsklöverblad, torkade och krossade
några nypor limeblad, torkade och krossade
en nypa ajwainfrön
valnötsvinäger
en vitlöksklyfta, riven
salt
svartpeppar, nymalen
kokosmjölk KRAV

Stek paprikan själv en stund innan du lägger i den strimlade auberginen. I med kryddorna - ca 1/2-1 tsk vardera av de torkade bladen, ajwainfröna och en riven eller pressad vitlöksklyfta. Låt steka tillsammans och skopa gärna över några matskedar från pasta- eller potatisvattnet. Salta och peppra och häll i en skvätt valnötsvinäger. Vänd allra sist ned den färska bladspenaten och häll över 1-2 msk kokosmjölk. Toppa av det hela med lite färsk hackad koriander. Servera till kokt potatis eller pasta. Funkar lika bra på en söndag som tisdag. Snabbt och enkelt.


Smaklig spis!

Uppdaterad: har bara skrivit om tillvägagångssättet

Fyllda små paprikor

Det är tur att man ibland kan skratta åt sig själv. Vet inte vilken gång i ordningen jag gjort detta misstag. Jag skulle gärna vilja möta och ta ett allvarligt snack med den person som myntade uttrycket att man lär av sina misstag! Jag är själv en flitig användare av detta uttryck men verkar inte på något sätt lära av mina misstag då jag ständigt upprepar dom. Nu är väl just detta misstag lite mer av det triviala slaget - att glömma skriva ner ingredienser, kryddor och annat jag blandar i matlagningen så att jag kan göra ett inlägg med fullständigt recept här - än att gång på gång träffa fega och osnälla killar som inte vågar stå upp för relationen, att ofta förstör för mig själv och min träning genom att äta mycket onyttigta bullar, kakor och choklad, att inte söka tillräckligt många jobb så jag till slut kan få lön... och detta är väl bara toppen på isberget.

Fyllda paprikor är det säkert många av er som gjort. Själv har jag aldrig gjort det men fick tag på några ganska små och söta röda paprikor i affären och var bara tvungen att pröva. Och fast det blev en del bilder då solen faktiskt letade sig igenom lite mellan grenarna i stora träddungen utanför och in i mitt kök, så blev det alltså inget fullständigt recept. Fyllningen var supergod och den var lika god kall dagen efter också. Sorgligt nog minns jag inte riktigt allt jag kokade ihop. Pinsamt nog var det bara 11 dagar sedan jag lagade dessa fyllda paprikor... Jag kokade hirs separat. Fräste riven zucchini och lök i en stekpanna men minns inte vilka kryddor jag använde eller om jag hackade ner någon mer grönsak och stekte med.
Hur som helst, jag tänker så det riktigt knakar här och tror jag fått till det ganska bra.


Fyllda små paprikor med hirs och zucchini

små röda paprikor
hirs KRAV
zucchini
gul lök eller purjolök
vitlök
olivolja KRAV
kokosmjölk KRAV
spiskumminfrön
korianderfrön
torkade bockhornsklöverblad
salt
svartpeppar
ev buljong (att koka hirsen i)
rapsolja KRAV eller annan neutral olja till paprikorna


Att jag inte angivit exakta mått är för att detta var en typisk resthopkok då jag tar den mängden som finns. Till och med hirsen var det sista i paketet (ca 2 dl). Det blev en del över vilket jag lade i plastburk och in i kylen till senare i veckan. Eftersom jag bara fyllde två paprikor fanns det även gott om fyllning kvar som även den gick åt senare under veckan. Det stekta grönsakshacket blev i alla fall ca 1/2 liter vilket jag blandade med lika mängd kokad hirs. Det kan dessutom vara så att jag hade någon mer grönsak i än zucchini och fänkål. Kan bara inte komma på någon nu. Lite bladselleri skulle nog inte skada. Vill ni ha hetare fyllning så krydda t ex med chili och färsk koriander, rökigare så ta chili, chipotle och mesquite eller för en örtigare variant skulle jag välja dragon, timjan och kanske lite oregano.

Koka hirs enligt förpackningen. Tillsätt ev lite buljong i vattnet. Sätt ugnen på dryga 200 grader. Rosta spiskummin- och korianderfröna i torr stekpanna och häll sedan över i en mortel och låt svalna innan du mortlar dem till pulver.
Hacka löken fint. Tvätta och riv zucchinin grovt. Fräs i upphettad olivolja i stekpanna. Riv eller pressa över vitlök (kan uteslutas). Tillsätt kryddorna, smulade torra bockhornsklöverblad (finns bl a i indiska butiker) salta och peppra. Tillsätt lite kokosmjölk på slutet. Beroende på hur mycket grönsakshack du har i stekpannan tillsätter du kokosmjölk med måtta. Det ska inte bli helt löst och simmigt utan bara lite fuktigare än innan. Vänd över grönsakerna i en bunke och blanda med lika mängd kokt hirs. Voilà! Fyllningen är klar.

Tvätta paprikorna. Skär av toppen och rensa ut innehållet. Olja lite lätt botten på en ugnsfast form och gnid även in paprikorna lite lätt med oljan. Fyll paprikorna till bredden och ställ i formen. Sätt över paprikalocket och strö lite flingsalt på toppen. Låt stå i mitten av ugnen ca 30 minuter. Håll koll på paprikorna så de inte blir för svarta på toppen men ändå helt genomvarma och nästan helt mjuka. Två stycken blev en hel middag till mig, men en räcker gott och väl om du väljer att servera den med mer mat som t ex vegburgare, sojakorv eller någon quornfilé och sallad.


Smaklig spis!

Flera korianderälskare

Visst blir man glad när man hittar sina likasinnade där ute i världen. Jag vet att jag inte är ensam om att gilla koriander riktigt ordentligt. Vissa har ju till och med lyckan att ha trädgården full av egenodlad sådan! Kan fortfarande bli irriterad när jag läser recept som allt för ofta poängterar att koriandern kan bytas ut mot bladpersilja. Jag förstår det bara inte. Det är inte för att bladpersilja skulle smaka illa eller så, utan snarare för att det är en helt annan ört och inte på något sätt, förutom kanske lite till utseendet, liknar koriander. Och jo, jag vet att det finns de som inte gillar koriander. Det finns t o m en särskild sida för de som hatar koriander, men då kan man ju laga något annat istället där persilja passar bättre. För inte skulle salsan vara detsamma med bladpersilja istället för koriander!

Kan inte låta bli att bjuda er på en liten fredagsfilm med härliga Manjula som flera gånger bjuder in oss i hennes indiska kök.

Sockerärtor, bladspenat och tomat till nykokta rödbetor

Det är alltid trevligt att surfa runt lite bland världens matbloggare. Ibland önskar jag att det fanns ett par tre-fyra timmar till på dygnet som jag kunde ägna åt enbart bloggande. Tyvärr har det inte blivit mycket bloggande för min del under de senaste månaderna. Främsta anledningen måste jag säga är faktiskt för min dator liksom hänger sig hela tiden. Långa stunder går åt till att bara vänta då datorn bearbetar vad den nu behöver. Denna text t e x har hittills tagit 10 min att skriva. Ska jag dessutom ladda upp bilder tickar klockan iväg och ett inlägg kan ta 1-2 timmar att få ihop. Likadant vad gäller andras bloggar som jag tidigare kunnat besöka utan problem men som nu stoppar upp all verksamhet i datorn. Förmodligen börjar datorn gå mot ålderns höst vilket jag tycker är på tok för tidigt då den bara är tre år gammal! Och ja, jag rensar, defragmenterar och håller på. Och att öppna en pdf-fil tar allt mellan 5-30 minuter. Inget annat funkar tills sidan är helt klar öppnad.

Nog om detta. Jag har en hel del foton och recept att skriva ner här. Vet inte riktigt vart jag ska börja. Kokade rödbetor i början av augusti och gjorde denna enkla grönsaksblanding till. Troligtvis kände jag mig lite höstig och suget efter en lite mustigare gryta lurade nog där inne någonstans. Därav svartavinbärssaften och mesquitekryddan tror jag.



Varma grönskaker till nykokta rödbetor


två salladslökar
en rejäl näve färska sockerärtor
två stora nävar färsk bladspenat
några cocktailtomater
rapsolja KRAV
en vitlöksklyfta
någon msk eller så svartvinbärssaft (koncentrerad) KRAV
knappt en msk vitvinsvinäger
svartpeppar KRAV
flingsalt
några vrid med mesquitekryddkvarnen


Hacka salladslöken och fräs i upphettad olja. Skölj och riv eller skär sockerärtorna i två, tre bitar och lägg i stekpannan med den stekta sallaslöken. Riv eller pressa vitlöken över och tillsätt svartavinbärssaften och vitvinsvinägern. I med bladspenaten och låt den liksom smälta ner i stekpannan. Krydda och kläm över några cocktailtomater. Låt de bli lite ljumma och servera genast. Jag åt detta i hop med kokta färska små rödbetor och en skiva hembakat bondbröd.


Smaklig spis!