torsdag 27 maj 2010

Rotselleri- och kålrotsmos


Förra helgen bjöd plötsligt på högsommarvärme och fler än vanligt fick problem under årets heta Göteborgsvarv! Det var enna riktiga 71 597 kämpar som tog sig runt i banorna. Jobbade också under helgen med en uppgift jag fått på min praktik och dra på trissor om handledaren erkände att hon var ärligt imponerad av resultatet. Hon hade nog inga större förväntningar innan när hon såg hur jag samlade på mig en massa fakta, lånade böcker på biblioteket osv. Allt för bara en liten kort intervju och en text på max 300 ord!

Nu i veckan är det iskallt igen och snålblåsten slänger hit och dit med både hår och halsduk och verkar inte vilja ge sig. Så vad passar inte bättre än lite vintermat? Njae, skivad stjälkselleri är väl sval och passande mat nu och ingen direkt vintermat förstås. Full av nyttiga vitaminer, mineraler och fibrer och dessutom lite kalorier. Faktum är att jag lagade och fotade maten i slutet av januari i år och drisslade över den goda dadelbalsamicovinägern jag fick med mig hem från, hör och häpna, chokladfestivalen i höstas. Tycker dock det smakade lika bra härom dagen då raggsockorna åkte på igen liksom tjocktröjan.



Rotselleri- och kålrotsmos
1 port

100-150 g rotselleri
100-150 g kålrot
flingsalt
svartpeppar
olivolja

Skala och skär rotsellerin och kålroten i små bitar. Lägg i kastrull och täck med vatten precis över bitarna. Koka tills bitarna är mjuka. Häll av vattnet men spara vid sidan om du skulle behöva till moset. Mosa med gaffel.
Krydda och skvätt i lite olivolja. Om du tycker moset är för torrt så tillsätt lite av det varma vattnet du kokat rotfrukten i. Rotfruktsmos blir inte alltid lika torrt som potatis och behöver sällan extra vätska. Olivoljan kan räcka.
Servera med några skivade stjälkselleristänger, drisslade med god tjock (dadel)balsamicovinäger.



Smaklig spis!

torsdag 20 maj 2010

Rabarbermaränger


Liksom så många andra får jag inspiration, tips och idéer på maträtter att laga och kakor att baka från lite olika håll; bloggar, kokböcker, tidningar, tvprogram och inte minst från vänner. Ibland kan jag fastna för bara en ingrediens som jag vill använda eller så är det en kaka som jag vill göra men kanske ändra smak på osv. En vän skrev för ett par veckor sedan i sin status på fb att hon längtade efter citronmarängpaj. Det slog mig då att jag aldrig bakat dito paj. Maränger har jag gjort då och då och fick plötsligt sug att testa igen. Nyligen hade jag bakat paj av en skrämd påse frusna rabarber jag hittade långt inne i frysen. Hade sparat saften efter rabarberbitarna som tinat och kramats ur lite.
Letade fram ett recept i Sju sorters kakorFina mandelmaränger med citron i som jag använde som grund. Bytte ut den pressade citronsaften mot rabarberjuicen. Och tyvärr använde jag mitt mandelmjöl (som inte är som riktigt mjöl utan riktigt finfinhackade mandlar) istället för rostade och finstrimlade mandlar. Det var väl ungefär där det gick fel och slutade i en enda stor marängkaka istället för små fluffiga maränger.


Så, jag var ju såklart tvungen att pröva igen. Då tog florsockret slut och en halv dl vanligt strösocker fick toppa av äggvitan. Och de blev såååå fina :-)
När jag en tredje gång skulle pröva, med citronsmak, och enbart florsocker så blev resultatet egentligen allra sämst. De kom att liksom implodera framför mina ögon. Fina och spröda utanpå men alldeles för mjuka inuti. Inte ens lite sega och goda utan nästan för löst på något sätt. Jag hade tagit ut dom för tidigt, satte in igen och gräddade men med risk för att de skulle bli för mörka på utsidan tog jag ut dom. De var kritvita, spröda och fina utanpå och tror dock jag var snål med tiden i alla fall.


Rabarbermaränger
ca 30 st

2 äggvitor KRAV
2,5 dl florsocker KRAV
0,5 dl strösocker KRAV
1 msk pressad rabarberjuice (från färska/frysta rabarber)


Vispa äggvitorna hårt. Sikta i florsockret och fortsätt vispa. Häll i strösockret. Vispa. Droppa i saften från rabarberna medan du vispar. Jag har bara en handelvisp så det underlättar säkert om du istället har en visp med ställning så blir det mindre tungt för handen. Man måste vispa iaf ca 10 min. Kan kännas som en evighet när man står där med elvispen i handen!

När smeten är tjock och liksom lite kletig så är det dags att klicka ut den på en bakplåtspappersklädd bakplåt. Grädda i ugnen ca 40 min på 125 grader. De ska kännas lätta och torra men fortfarande lite mjuka inuti när de är klara.


Konstiga små bubblor tittade fram under gräddningen. Utan någonsomhelst vetenskapligt belägg så antar jag att det är strösockret som åstadkom den effekten. Dessutom trodde jag att jag plötsligt fått två macarons på plåten ;-) Den lite lätt smutsrosa färgen kommer sig från rabarberjuicen.
Till sist ser ni en imploderad citronmaräng.


Smaklig fika/efterrätt/kalas!

tisdag 18 maj 2010

Spenatpastasås med rostad paprika


Spenat är något jag gillat sedan jag var liten. Då jag växte upp var det faktiskt ganska ovanligt för barn att äta t ex stuvad spenat, spenatsoppa osv. I bamba var det t ex en sällsynt ingrediens. Jag älskade potatis, stekt falukorv och stuvad hackad spenat! Och mammas spenatsoppa var tillsammans med jordärtskockpurésoppa den godaste soppan. Så fick jag så lyxigt med kokt ägg i också.
Idag använder jag hellre färsk bladspenat som bas i sallader än t ex isbergssallat och andra sallatssorter. För inte allt så längesedan lagade jag en i min smak supergod spenatsoppa och nu använde jag den idén som bas för en enkel pastasås. Då jag dessutom haft ett par matlagningsgalna helger det senaste hade jag en rostad paprika liggande i kylen som bara skrek på mig att bli använd och uppäten! (jo, det händer faktiskt att min mat ryter till mot mig ibland när den känner sig orättvist behandlad och bortglömd. En del bryr sig inte alls och bara sätter igång att mögla i det tysta). Ja just ja, fänkålen också! Den idén fick jag av Pipopp som pratar på :-)



Spenatpastasås med rostad paprika
1 port

100 g hackad spenat (går bra med frusen)
1/2 gul lök, finhackad
1 vitlöksklyfta
olivolja
1/2 - 1 dl vatten (alt mjölk)
ev 1/3 av gelégrönsaksfonden (vad tusan ska kallas den - "fond du chef"?)
1/2 - 1 rostad paprika
1 tsk fänkålsfrön, rostade och mortlade
örtsalt
svartpeppar


Rosta fänkålsfröna i torr stekpanna och mortla sedan. Finhacka löken och bryn i lite olivolja. Riv eller hacka vitlöken fint och bryn tillsammans med den gula löken. I med spenaten, vattnet och ev lite grönsaksfond. Låt puttra i hop. Salta och peppra. Strimla/hacka den redan rostade paprikan och vänd i på slutet.
Servera med kokt fullkornspasta.


Smaklig spis!

Möglig mat i min kyl!


Nä, det var väl ingen kanonrubrik på ett inlägg förstås. Men det är sant! Jag har t o m fler saker i kylen som möglat! Det hör verkligen inte till vanligheterna för mig. Jag fick t o m slänga ett gäng redan kokta och skalade rödbetor!!! KRAV-märkta dessutom. Åh, jag skäms verkligen nu. Och nä, jag brukar inte vara så himla pjoskig med datummärkningar osv utan använder näsan och tungan till att avgöra om det ska ätas eller slängas. Inte sällan slänger jag bort allt som fått små (och ibland stora) gröna eller vita "öar" istället för att bara skära bort det synligt dåliga. Bara tanken på mögelsporerna får mig att rysa. I alla fall gäller det när det är mat som jag tillagat och sedan bara har i kylen i hop om att hinna äta upp allt och helt enkelt struntat i att frysa in. Att jag aldrig lär mig...
De kokta rödbetorna stod var och en som på en kritvit ö :(

Runt påsk och veckan efter där var jag extremt stressad. Inte för att jag hade mycket att göra utan för att jag väntade på besked. Besked om ett jobb. Dessutom fick jag ett riktigt otrevligt meddelande på min telefonsvarare (från en arbetsgivare där jag sökt jobb, praktik, föreslagit projekt för mm under ca 5 år nu) och fick höra svart på vitt hur okompetent jag är och inte kan få jobb hos dom. Helgen efter påsk liksom tappade jag lusten igen. Och som vanligt tröstäter jag när jag inte mår bra. Oftast är det annat än godis och består snarare i mycket mat, goda ostar, bröd, vin, choklad och kakor. Jag tyckte alltså ovanligt synd om mig själv och handlade en hel del mat.

Tanken var förstås att laga mycket mat och frysa in till lunchlådor. Nu när jag praktiserar är jag ju borta hela långa dagar i veckan vilket är en enorm omställning för mig. Senast jag lagade lunchlådor på löpande band var när jag pluggade, vilket tyvärr är några år sedan nu. Vanligtvis lagar jag alltså nuförtiden mat hemma varje dag och har gjort så i flera år och nu plötsligt måste jag alltså förbereda flera lunchlådor för en vecka. Tränar en del och hinner inte göra så mycket mat på em/kvällar heller nu. Den här gången har jag tydligen slarvat väldigt mycket med just infrysningen. Och då går det som det nu gjort.

Ca 10 månaders matkvitton....

Usch. Jag blir så arg på mig själv. Det är ju inte så att pengar växer på träd och jag har inte råd med någonting annat än mina räkningar för hemmet och mat. Skärpning pågår! Ingen mer bortkastad mat (utan att för den skull få fler kg i kroppen... :/ )! Nu ska här packas mat!

Hur har ni det? Glöms mat bort i kylen? Blir över och sen transformerar sig till något helt oanvändbart?

söndag 16 maj 2010

Mirza Ghasemi - persisk mat



Visst kan man nästan tro det är ett par köttfiléer av någon sort som ligger där. Men näää, det är inget kött ni ser. Såklart ser ni att det är två rostade och skalade auberginer! Jag tyckte bara de såg så förvånansvärt likt ut som kycklingbröst i formen, fast kanske kanin i färg, eller njae, kanin är väl lite rödare förstås men i alla fall. Lite köttlikt var det väl ändå?


Ofta får jag idéer och inspiration från vänner på fb vad jag ska laga för mat. Någon skriver vad de just ätit, tänker laga till helgen eller helt enkelt om de bara är sugna på något speciellt. En dag hade E skrivit att han just lagat Mirza Ghasemi. Jag hade inte den blekaste aning om vad det var för mat och googlade genast! En persisk maträtt. Till synes verkar det inte vara något särskilt med den rätten. Liksom så många gånger jag har kokar ihop saker som inte ser mycket ut för världen, så vet jag bättre och smaken är det sällan något fel på. Här hos Turmeric & Saffron hittade jag ett recept. Det lät hur gott som helst och tur för mig att jag då råkade ha en äggplanta i kylen. Vad gäller ägget vet jag inte riktigt vad man ska göra med. Hittat några olika recept och även tittat på en liten hemmafilm på Youtube och här på Videojug hur rätten lagas. Det verkar vara en smaksak. En del rör i ägget. Andra steker det lite lätt först och blandar sedan i äggplanteröran. Hittade även ett recept där de råa äggen skulle hällas som i små hål i äggplanteröran och absolut inte röra om efter det. Som sagt. Det verkar vara en smaksak.

Doftar som choklad!

Vitlöken får ju en riktigt nötig och god doft (och smak) när man bryner den. Tillsammans med gurkmejan spreds en doft som inte var av denna värld! Det luktade ta mig tusan som choklad i hela köket! Jag lagade först en gång för några veckor sedan och gjorde sedan om den för jag tyckte det blev så gott och perfekt lunchmat att ta med. Tillvägagångssättet är detsamma men ändrade lite bland ingredienserna och mängden. Därav rubriken "andra gången" nedan i receptet.


Mirza Ghasemi
2 port

1 aubergine
3 vitlöksklyftor
1 tsk gurkmeja
2 tomater
rapsolja
svartpeppar
flingsalt
1 ägg


ANDRA GÅNGEN
3-4 port

2 auberginer
7 vitlöksklyftor
1 msk gurkmeja
1 liten gul lök
4 tomater
1/2 dl rapsolja
svartpeppar
salt
150 g kokta kikärter


Rosta auberginen i ugnen (på samma sätt som med paprikor). Tar ca 40 min i runt 200 grader. Tiden varierar lite beroende på storlek. Har du gasspis kan du grilla äggplantan direkt på gaslågan. Det går säkert på en vanlig spisplatta också men jag valde att köra dom i ugnen.
Ta ut och skala/gröp ur aubergineköttet och mosa det med en gaffel.

Skala och hacka vitlök/gula löken fint. Hetta upp rapsolja och bryn löken ett par minuter. Se till att den inte bränner vid. Tillsätt gurkmejan. Vänd i en mosade auberginen. Rör om.
Hacka tomaterna fint och blanda i kastrullen/traktörpannan. Enligt de flesta recept jag hittat ska tomaterna skållas och skalas innan men det momentet hoppar jag över. Hackar däremot ganska smått. Dessutom innehåller flera recept jag hittat även tomatpuré, vilket jag inte har hemma. Om ni å andra sidan har det så släng i ett par matskedar. Salta och peppra efter smak.

Och så var det ägget. Jag kläckte ägget först och vispade det lätt med en gaffel innan jag rörde ner det i äggplanteröran. I en av filmerna jag såg så stekte de ägget lite lätt först, innan de rörde ner det i den aubergineröran. Andra gången hoppade jag faktiskt över ägget och blandade i kokta kikärter istället.
Servera med pitabröd. Tycker det smakade lika bra med en fullkornstortilla.



Smaklig spis!

tisdag 11 maj 2010

Potatissallad med gurka och kapris


För några veckor sedan då Ekostore öppnade för vårmingel kom jag hem med ett fantastiskt gott byte. En olivolja som heter duga. Tyvärr hittar man inte någon information på deras hemsida och inte hade jag någon kamera med mig för att ta bilder. För er som har fb-konto kan förhoppningsvis se bild på kvinnan bakom oljan, där hon berättar för en annan vårminglare om deras odling och tillverkning av olivoljan.

Det är verkligen ingen olja att steka i utan får endast ringlas över en sallad eller över maten precis vid servering. Den går också alldeles utmärkt att doppa bröd i en sådär lagom trött och skön fredagkväll tillsammans med ett gott glas vin, några oliver och annat smått och gott. Eller så kokar ni som jag ett gäng rattepotatisar, hyvlar ner en gurka och hacka lite kapris, blandar ihop med god god olivolja och vips har ni gjort er själva en ljummen potatissallad!

Har letat igenom min egen blogg och kan inte för mitt liv förstå varför jag inte bloggat om denna rätt tidigare. Eller så kan jag bara inte hitta rätt rubrik/titel på den. Trots att regnet strilade utanför och vårkänslan inte riktigt ville infinna sig blev det i alla fall en lite mer vårig kväll med denna potatissallad på valborgskvällen.



Ljummen potatissallad med gurka och kapris
2 port

ca 300 g potatis, Ratte
1/2-1 gurka
ca 10-15 kapris, coctail
ca 1/2 dl olivolja
svartpeppar
ev flingsalt


Tvätta och koka potatisen. Hyvla gurkan med en vanlig osthyvel. Låt rinna av lite. Krama ur mer vatten om du vill. Ett annat alternativ är att dela gurkan på längden och gröpa ur den allra vattnigaste delen i mitten och sen snehyvla halvorna. Hacka kaprisen grovt. Jag använde modell större på kaprisen men det går bra med vilket som. Ta den sort ni har hemma.
När potatisen kokat klart gäller det att vara snabb.
Häll av vattnet och dela potatisen i bitar. Det gör inget om de är stora och små men bara så att det blir en hel del oskalad yta som kommer suga åt sig olivoljan!
Häll över olivolja, blanda i gurkan och kaprisen. Smaka av med svartpeppar och ev flingsalt. Kaprisen är ju salt i sig så var försiktiga med saltet.



Smaklig spis!

måndag 10 maj 2010

da Matteo växer


Idag var en ovanligt trevlig måndag. Solen sken redan när jag vaknade (även om den sen under dagen försvann bakom gråa moln och vinden kylde ner). Först till praktiken och sen, ja sen var det fika med Anne aka Anne's Food och ursöta Titus, som jag fick leka med en stund :-), vilka var på besök i stan. Vi gick till da Matteo på Vallgatan där de har sitt rosteri. Och dra på trissor att vi hade tur när Matts i egen hög person var där och vi fick en guidad tur i deras nyöppnade surdegsbageri da Matteo Panetteria, tvärs över gården från daMatteo Torrefazione. Än så länge är det stängt på måndagar så det var inget bak igång men Matts bjöd oss på Etiopiskt kaffe (gissar att det var Yirgacheffe). Tack Matts!

Och hörrni, har ni sett på världens coolaste kaffebryggare! Jamen det var fyra små porslinsbryggtrattar på en trähylla. Under stod kaffekopparna. Alltså jag blev helt kär i stället! Faktum är att jag fattade tycke för lokalen redan för ett par år sedan, då jag sökte jobb på ett annat kafé som låg där.


da Matteo har hur som helst vuxit ur sitt första lilla rost och här finns nu en i modell större. Så nästa gång du ska handla bröd rekommenderar jag er att ta en sväng till bageriet. Passa också på att ta en kopp bryggkaffe och kanske en ostmacka och bara njuta och suga in atmosfären en stund. Glöm inte heller köpa med dig en påse av ditt favoritkaffe också.

da Matteo Panetteria
Magasinsgatan 17A
öppet 10-18,
tisdag - lördag

För er som ännu inte är övertygade om att det är ett toppenställe kan jag bara locka med detta grymma erbjudande: Let's deal. Det är bara för bra för att missa! Men kom i håg - i skrivandets stund (snart 23:00 på måndag kväll) är det bara 49 timmar kvar av erbjudandet!

Rättvisemärkt blir Fairtrade

Banner från Fairtrade.se

I lördags var det World Fair Trade Day, den internationella dagen för Rättvis handel. I Sverige drog man då igång kampanjen Schyssta bananer. Enligt Fairtrade är bananer en av de mest populära frukterna i världen. Tyvärr är de sociala problemen enormt omfattande i bananbranschen. I Sverige finns idag över 1000 Fairtradeprodukter ute i handeln.


Och ja, jag skulle postat detta redan för två veckor sedan då jag fick information om detta:

Rättvisemärkt byter nu namn till Fairtrade. Inget nytt namn i sig förstås men det gäller alltså för den svenska marknaden. Japp. Nya loggan ser ni ovan. Förslaget om namnbyte godkändes på föreningens årsmöte den 16 april i år och även av bolagsstämman den 21 april 2010. Nu såhär dagarna efter World Fair Trade Day och Rättvisemärkt officiella namnbyte till Fairtrade är det inte längre en hemlighet.
Den gamla webbadressen fungerar visserligen men jag har nu bytt till det rättmätiga namnet i min länklista: www.fairtrade.se Detsamma gäller alla deras mailadresser, om ni nu önskar kontakta någon där. förnamn.efternamn at fairtrade.se
Gamla adresser ska tydligen fortfarande gälla men det är väl lika bra att vänja sig med detsamma vid det nya!



Oups! Nu får det bli till att skaffa nytt skylt material också och byta loggan utanpå dörren min.
Och för er som inte redan är med - här är gruppen på fb och så följer ni väl Fairtrade på Twitter också!

söndag 9 maj 2010

Rotsaker och fänkålspuré


Ja, vad ska man egentligen göra med dessa grönsaker? Det händer såklart att jag mellan varven funderar på varför jag egentligen inte äter djur längre. Det händer inte lika mycket med grönsakerna som med t ex en kyckling som ska tillagas. Ta bara lergrytan som exempel. Jag har lagat till otaliga kycklingar i den, med olika smaker och tillbehör. Så saftiga möra och goda de blev. Försökte för något år sedan få liv i just lergrytan igen. Men alltså, hur kul var det att laga linssoppa i en lergryta? Nä, mest omständigt (ett ord som fö inte finns i firefox rättstavningsprogram) jämfört med i en kastrull på spisplattan. Det går att marinera grönsaker, panera, steka och grilla osv men det blir inte riktigt samma sak som med kött. En sak är säker i alla fall - jag använder betydligt mer kryddor nu än tidigare. Kanske hör det matlagningen till att pröva nya smaker, kombinationer osv och trots att en grönsak i sig har smak så mår de oftast bättre av att piffas upp med diverse örter och kryddor av större dos.
De här ugnsrostade rotsakerna med fänkålspurén blev i alla fall till min söndagsmiddag - för fyra veckor sedan.



Ugnsrostade rotsaker med fänkålspuré
2-3 port

ROTSAKERNA

3 morötter

1 palsternacka
1 majrova
2 jordärtskockor
1/2 gul lök
olivolja
4-5 cm stor bit färsk ingefära, riven
1 pressad lime
1 pressad citron
1 tsk örtsalt
svartpeppar
1-2 tsk oregano (torkad)
1-2 tsk dragon (torkad)


FÄNKÅLSPURÉ

1/2-1 fänkålsstånd

3-4 mandelpotatisar
2,5 dl vatten
ev grönsaksbuljong/fond
salt
peppar
ev kokosnötsmjölk/havregrädde


Skala och skär rotsakerna i tumstora bitar. Lägg i en ugnsfast form och vänd om med olivoljan. Riv ingefäran och blanda i en skål med den pressade limen och citronen samt resten av kryddorna/örterna. Häll kryddblandningen över rotsakerna och vänd runt så allt blir täckt. Sätt in i ugnen på ca 200 grader i nära en timma. Vänd om rotsakerna någon gång under tiden. Blir de brända innan de är tillräckligt mjuka är ugnen kanske lite för varm. Lägg i så fall på en bit folie den sista tiden och sänk graderna.

Ansa och skär fänkålen i små tärningar. Spara gärna blasten och använd till garnering senare. Tvätta potatisen och skär också den i små bitar. Koka tills de är mjuka i precis så lite vatten som behövs. Ha eventuellt i grönsaksbuljong eller grönsaksfond också. Har du för mycket vatten så häll av en del, men se till att spara! Mixa med mixerstav och tillsätt mer vatten om den blir för fast. Om du å andra sidan har för lite vatten kan du tillsätta kokosnötsmjölk eller havregrädde istället för vatten. Smaka av med salt och peppar.


Smaklig spis!

lördag 8 maj 2010

Jesusita Fire och Cinco de Mayo

Early morning, May 5th 2009, corner of Santa Barbara St and E Ortega St

Det var en ovanligt varm och fuktig morgon idag (obs! läs den 5 maj) för ett år sedan. Strax efter åtta på morgonen och det var redan närmare 30 grader ute. Trots att jag på grund av den varma fukten promenerat extremt sakta så var jag genomblöt. Därför stannade jag en stund utanför för att hämta andan lite och gjorde ett tarvligt försök att förbereda mig för dagen.
Andra examensdagen för studenterna i Santa Barbara. Stackars studenterna hann jag för ett ögonblick tänka. Sitta inne hela dagen och skriva tentor. Cest la vie ;-) Passade också på att ta bild på något jag aldrig sett tidigare. Det såg ut som såndär kolsyrerök som vällde fram uppe i bergen. Så fuktigt var det. Som att vi var inne i själva molnen.
Lite visste jag då, och alla studenter och övriga Santa Barbarabor, att det skulle komma att bli dramatisk dag, och också vecka, på många sätt.

Denna tisdag var också en alldeles särskild dag på grund av att det var just den 5 maj. Jorå. Då firade alla mexikanare Cinco de Mayo. Det var fest på torget i stan. Gatorna kantades av försäljningsstånd med bl a kläder i klassiska Zarapeponchos (se exempel här) och en fasligt massa målade ägg! Jag fattade aldrig grejen med äggen men det fanns lock efter lock med färgglada ägg. Inga riktiga ägg utan små plastägg. Det var underhållning på den stora gräsmattan och de hade tävling för unga tjejer som dansade flamenco!
Enligt Wikipedia firas Cinco de Mayo för att Mexico vann mot Frankrike i Slaget i Puebla, 1862. Enligt min mexikanska kompis J är förklaringen en heeelt annan:
There was an english ship transporting mayonaise to Mexico (mayonaise in those days was considered a delicacy and many waited for its arrival with great enthusiasm) Finally the ship arrived in Mexican waters, and just as it was about to enter, it catastrophically sank, destroying all the mayo in it. Since then, this date...has been known as the "Sinko di Mayo" because of all the mayonaise that sank with the ship.
Hur som helst var det fest. Efter en sväng på torget, och en churro senare, var det dags att återgå till arbetet. Planeringsmöte med kollega. På uteservering där vi satt började det blåsa aska på oss. Lite för stora flagor för att komma från cigaretter. Men varifrån kom dom egentligen? Galsolvärmarna eldas ju på just gasol och inte ved... nä, vi förstod ingenting. Vi gick in istället. När det var dags att ge upp för dagen och vi promenerade norrut på State St var röklukten påfallande stark. Det riktigt stack i näsan och det luktade som värsta påskefyren! Eftersom hela stan kokade av festyra var det inget vi då la större vikt vid utan tänkte mest att det var just fest och många grillar på gång. När jag sedan vek av hemåt huset fick jag syn på röken som spred sig från bergen.

Pictures taken from my roof. You can see the strong wind in the trees

Det blev till att slänga sig framför TV:n och datorn och försöka uppdatera sig på vad som egentligen var på gång. Det verkade för stunden inte vara helt och hållet galet. Bränder är heller ingenting ovanligt i denna delen av världen. Visst hör vi t o m på nyheterna här hemma om när det brinner i Kalifornien. Dock gäller det särskilt när det brinner i närmare LA förstås, där kändisarna bor. Ja, det är för övrigt bara de som har råd att bo uppe i bergen. Det är finare, större och flådigare hus ju längre upp man kommer. Under hösten 2008 hade det tydligen brunnit också så min kollega Erling (som i verkligheten heter ngt annat) hade ju varit med förr. Jag försökte få ur honom så mycket info som möjligt om hur de gjorde förra terminen. Det vill säga om de hade någon evakueringsplan, om hur de informerade studenterna osv. Men han ryckte bara på axlarna och brydde sig inte det minsta. Tyckte mest att jag var jobbig och sa att jag inte skulle hetsa upp mig så för detta. Att det förra gången tydligen varit "höstlov" och flera studenter vart bortresta istället för som nu, mitt i slutspurten och deras examensvecka, verkade heller inte spela någon roll för honom. Inte mycket till hjälp där mao. Branden under hösten 2008 fick namnet Tea Fire.
View of the remains after Tea Fire

Dagen efter var himlen vackert blå igen och det verkade som att elden "mojnat". Jamen, vad säger man? Det pyrde liksom bara och känslan av kontroll och trygghet infann sig. Värmen, solen och den blåa himlen kunde ju bara betyda gott. Eller. Kanske hade jag hetsat upp mig i onödan?

Wednesday morning, May 6th 2009. The fire seems to be under control and we out of danger...

Ja, ni ser ju själva. En helt underbar dag och till skillnad från tisdagen var det helt klart i luften och som vi längtat efter denna värme! Under dagen ökade vindstyrkan och innan vi visste ordet av det var Jesusita Fire ett faktum som kom att påverka oss, studenterna mer än vi kunnat ana. Inga skadades men studenterna drabbades såklart av det askmoln som låg över Santa Barbara. Tur i oturen kan man väl säga ändå att det trots allt bara var mest träd och buskar som brann. Inga direkt farliga gaser spred sig. Studenterna bodde på tryggt avstånd från elden men som sagt, röken gick knappt att undvika för någon av oss. Ska erkänna att jag faktiskt började rensa och packa lite lätt för allteftersom branden spred sig blev också det så kallade Mandatory Evacuation area och Warning Evacuation/Advisori area större. Det är alltså själva området där det brinner och områden i närheten där folk bor som måste evakueras samt de områden där invånarna varnas och bör förbereda sig på att en eventuell evakuering kan bli aktuell om branden sprider sig. Som närmast var gränsen till Mandatory Evacuation endast 4 gator bort från där vi bodde och vi befann oss alltså i själva varningsområdet.

In May, the Jesusita Fire burned 8,733 acres, destroyed 80 homes and 1 commercial building, northwest of Mission Canyon and Santa Barbara City, in the Los Padres National Forest and Santa Barbara County.
Här på City of Santa Barbara finns en hel del dokument samlade om branden för den som vill veta mer. Santa Barbara View har också uppmärksammat årsdagen för den så kallade Jesusita Fire.
Jag är lyckligt lottad som faktiskt hann med att gå Tunnel Trail, ända upp till högsta toppen i Santa Barbara, La Cumbre Peak, 1218 meter (3995 ft) upp i himlen. Dessutom hela 2 gånger! Verkar fortfarande inte vara öppen eller i så fall inget vidare tilltalade att gå där som innan branden.

Behöver jag tala om att veckan innan branden var veckan med stort A/H1N1.... Svinsjukan hade nått Kalifornien och kalabaliken fullkomligt bröt ut. Det kunde ju inte bli värre än så tänkte jag då! Studenterna försökte slingra sig och inför den stundande examensveckan hittade de på alla möjliga "utvägar". En student reste t o m hem. (ännu mer om pandemin finns här). Som sagt. Inte kunde jag för mitt liv föreställa mig vilket halvår detta kom att bli.

Only a couple of weeks earlier, we'd all been walking these mountains...

Related Posts with Thumbnails