Fredagsmys. Eller nåt.

Bild hittad på och lånad från lekohobby.com/godsvagnar

När jag växte upp hade vi fredagsmys. Eller var det kanske rent av lördagsmys. Jag minns inte riktigt vilken dag i veckan men chansen att det var lördagar som gällde är stor då jag är en av dem som är uppvuxen med lördagsgodis och veckopeng. Två kronor. Två och femtio. Och jisses, efter en tid lyckades jag till och med förhandla till mig fem kronor. Att dåvarande bästis visst fick en femma i veckopeng gjorde förstås saken lättare. Nog för att jag befinner mig "mitt i livet" så kan jag inte påstå att jag är direkt lastgammal men alltså, tänkt så mycket man fick för bara några kronor då (ja, visst låter det nu som att jag är just lastgammal). Och smågodis köptes styckvis. Över disk. Mannen i kiosken där jag bodde hade stort tålamod, och var riktigt bra på huvudräkning, när alla vi barn kom med kronor och ören och skulle köpa en påse "blandat".

"En sån, två sånna, en sån och så ett lejonhuvud och, hur mycket har jag kvar? Då vill jag ha två sånna, en röd och en blå och, hur mycket har jag kvar nu? Åh, då tar jag en kanonkula också"

Snusklubban fick vänta till jag hade en 5:a till veckopeng. Och då kunde jag köpa en pytteliten chipspåse också. Hur som helst. Fredags- och/eller lördagsmyset, vilket är barnfamiljer förbehållet, bestod i att att mamma bakat kladdkaka, grädda våfflor eller snott ihop något annat gott som vi fick äta nere i källaren. Framför tv:n! Jominsann. Inga chips hos oss inte. Mamma och pappa drack kaffe och syrran och jag drack saft eller fick dela på en, håll i hatten, 33 centiliters Zingo. Här gällde millimeterrättvisa. Samma sak om vi t ex köpt godis, vilket var pappas uppgift, att gå ut och handla GT och godis. Ibland hade syrran och jag den stora förmånen att följa med för att ev kunna påverka valet av godis för kvällen i fråga. Det kunde vara en påse Brio eller Polly. Väl där hemma igen delades påsens innehåll upp i fyra högar. En till oss var. Med lika många bitar i. Millimeterrättvisa.

Häromdagen åt jag upp en hel påse ostbågar.
Innan lunch.
Ur led är tiden. 

Men vad gör man inte när en fick gotter med posten. En får offra sig ibland. Ostbågarna med prästost (ostpulver av präsost/havarti/gouda) som skymtar till vänster i bild, under de poppade chipsen, var goda men trots all extra ost så måste jag säga att inget slår OLW's ostbågar. Jag ä l s k a r ostbågar! (tror ostbågar är djävulens påfund åt oss med bristande karaktär). Synd och skam (eller tur) att OLW slutat tillverka de små påsarna. 
Men poppade chips? Strunt samma om de innehåller 40% mindre fett än vanliga chips. Tråkiga med bitter eftersmak är mitt betyg. Dessutom begriper jag mig inte riktigt på hur ordet hälsosam ens kan tryckas på en förpackning innehållande chips. Jorå, chipsen är tydligen friterade i "hälsosam solrosolja". Jag ser inget hälsosamt över huvudtaget med varken chips, poppade som opoppade, eller ostbågar.

Trevligt fredagsmys alla familjer!

 ***

En dag som kräver sitt te

Godisskål fylld med tegodispresent från bästaste Pia

I vintras var det iskallt i tornrummet och jag satt, invirad i filt, med halsduk och handledsvärmare. Så i våras när solen vågade sig högre upp över horisonten tog det inte lång tid innan tornrummet förvandlades till en varm och lätt instängd plats att vara på. Periodvis var det som att sitta längs upp i en bastu när någon skopar vatten på de heta stenarna. Eller njae, kanske inte riktigt så hett då, men det känns väldigt tydligt i trappgången hur värmen stiger desto högre upp man kommer. De senaste veckorna har det inte varit någon värme att skryta med men ändå väldigt varmt och nästan lite kvalmigt här inne.

Idag är faktiskt första dagen jag nästan tycker det är lite kallt så jag har mittenfönstret öppet istället för det som är precis framför mig. Skulle ge nästan vad som helst för att få vara hemma och kura med en bra bok. Men det går inte så då är det tur att jag här har nedersta lådan full av te. För idag är sannerligen en seg och ruggig dag som kräver att uppbjuda alla krafter för att ta sig hela vägen igenom med sinnet i behåll. 

Alla Rooibossmaker är att rekommendera. Har inte hittat någon som säljer Nordqvist här hemma. Men så har jag inte heller letat sådär supermycket för jag handlar oftast te hos Indiska Thé & Kaffemagasinet (just nu Rooibos Blåbär & Lingon i koppen bredvid mig) Korsgatan 11 i Göteborg. För tillfället har jag så mycket te hemma att jag troligtvis inte hinner dricka upp allt själv innan en och annan sort tappar smak. Fast om vädret fortsätter såhär skulle jag inte bli förvånad om det snart är dags att fylla på te-förrådet igen.

Trevlig torsdag!

***

Dags att börja dricka kaffe igen tro?

Btw, precis när jag började bläddra i Vagabonds matnummer 2012 så slogs jag av denna annons från Moccamaster. Så himla typiskt att jag slutade med kaffe för 10 veckor sedan. Jag har länge suktat efter en sådan. För ett par år sedan då jag gjorde ännu en av alla praktiker så hade de en moccamaster där som jag bryggde kaffe i till alla som kom på kurs. Aldrig att jag fått så mycket beröm för gott kaffe som då. Jag lämnar äran helt åt Moccamastern.

Kan definitivt föreställa mig en lila ögonsten i mitt kök - ännu hellre i ett större kök än mitt med endast en ca 40 cm arbetsbänk. Som sagt, kanske är det bara en tidsfråga innan kaffet åter är min ständiga följeslagare mitt i livet.


På återseende!

***

SM Unga bagare 2012, del 1

Det är inte varje dag man får förmånen att vandra omkring inne i ett bageri, där allt går på högvarv och då 12 unga bagare slåss om SM-guldet. Idag var dock en sådan dag. Trots att jag var uppe långt före tuppen och stundtals tvivlade på varför jag sagt ja till inbjudan, vände allt så fort jag var på plats. Doften, koncentrationen, en och annan spänd nerv och jag sögs genast in i tävlingskänslan. Med min erfarenhet av coachning i Taekwon-Do fick jag dock hålla tillbaka för att inte börja peppa och skrika hejarop i parti och minut. Tittade mest på deras fantastiska hantverk. Med enkelt och vant handlag tog de sig an deg efter deg. Och så pratade jag med en del jurymedlemmar och sponsorerna.
Och fråga mig inte varför det inte blev några bilder på folket. Kanske för att hantverket stod i fokus och kanske för att jag känner mig otroligt obekväm med att fota människor. Hur som blev det mest på degar och arbetande händer.

Köksmaskiner som heter duga

För 22:e gången i ordningen anordnar Sveriges bagare & konditorer SM för unga bagare. Juryordförande Peter Halldén från Peters' i Falkenberg berättade mer om tävlingen, vilken han själv deltog i för över femton år sedan, och dess ramar. Vem som helst under 23 år kan ansöka. Inga kvaltävlingar hålls men konkurrensen är hård och det är ett gediget arbete som görs för att välja ut finalister. Gesällbrev och bra referenser väger tungt och utvalda ansökande får komma på intervju innan de bestämmer sig och väljer ut finalisterna.

Under fem timmar har idag de tävlande bakat 4 x 15 franskbrödsbullar, 4 x 15 vetebrödsbullar, 4 x 15 wienerbröd, 3-6 matbröd samt ett dekorbröd. Allt efter egna recept. Dock inte med vilka ingredienser som helst. Juryn är noga med bra och rena råvaror och tävlingen tillhandahåller, med hjälp av KåKå och Nord Mills, de flesta grundingredienserna. De tävlande får ta med sig egna smaksättningar och dekorationer som t ex öl, rosenblad, citronmeliss, ananas, passionsfrukt med mera och har alla godkänts innan tävlingen började. Detsamma gäller även särskilda verktyg utöver de vanliga som finns att tillgå i ett större bageri.

Viktigt att lappa sina uppvägda lådor

Till skillnad från alla invägningar som görs t ex inför en boxningsmatch så var det igår kväll uppvägning för de tävlande. Det vill säga att under en timmes tid fick alla väga upp mjöl och övriga torra ingredienser i stora backar. De sparade välbehövlig tid under dagens tävling som fick ett allt högre tempo och läskedrycksburkarna började dyka upp inne på andra halvlek.
Allt eftersom tiden gick började fler och fler kreativa bullar och bröd dyka upp och precis som jag skaffat mig en favorit så överraskade nästa med ännu tjusigare bullar. Jag menar, på hur många sätt kan man egentligen göra en vanlig kanelbulle? Tydligen en hel del olika sätt.

Vackra och innovativa kanelbullar

Jag vet inte om jag skulle vilja vara jury där och försöka avgöra vem som är bäst. Fast med delar av självaste bagarlandslaget som jury tvivlar jag inte på att den rätta vinnaren kommer vinna! Bagarlandslaget som dessutom är bäst i Europa och knep 4:e platsen för några veckor sedan på bagar-VM i Paris. Håkan Johansson, från Albert & Jack's i Stockholm och tillika lagkapten, är mycket noga med mjölet och väljer starkare respektive svagare (= mer eller mindre glutenbildande protein i) beroende på vad för bröd som ska bakas. Inget nytt under solen såklart men för en brödbakarnovis som jag (som inte ens har egen assistent!) finns inte så vansinnigt många sorter att välja mellan. Ta bara en så enkel (trodde jag) sak som att hitta mjöl utan askorbinsyra i. De flesta mjölsorter i vanliga butiker är bland de svagare för att använda samma termer som landslagsbagaren men vetemjöl special är nog att föredra för att komma närmare ett starkare mjöl.

Inget för hemmabagaren

Men vem vann nurå? Det vet vi inte än men klockan 15:00 avgörs det hela inne i Nordstan. Där bakar nu för full resterande medlemmar i bagarlandslaget och juryn gör sina allra sista bedömningar.

Och vems var den borttappade degbiten?

På återseende!

***

Dadelbalsamico

För den intresserade är nagellacket förövrigt
av färgen Metro Chic från O.P.I.

Jag har tidigare skrivit om min upptäckt av dadelbalsamico vilken jag inhandlade på en chokladfestival för cirka två och ett halvt år sedan. Den säljs visst på Olovolja etc i Haga. Men i somras fick jag en annan sort i min hand av en bekant. Trots att det står Crema di balsamico på etiketten är den lite tunnare i konsistensen än den jag köpte på chokladfestivalen och mycket tunnare än den mer välkända varianten i liten plastflaska av större välkänt märke vad gäller oljor och vinäger i Sverige. Det var också den på bilden jag använde i receptet på paprika- och kaprisfräset nyligen. Var den går att få tag på vet jag dessvärre inte men gissar den finns i i de större matbutikskedjornas mer välsorterade butiker.

Och som så många gånger förr när jag föreställer mig göra ett kort och snabbt inlägg sätter hjärnan igång och sprider snabbt tankar åt alla håll och kanter. Därför måste jag genast börja nysta i alla trådarna (och inlägget tog plötsligt två timmar att komma igenom)

För det första; vad är egentligen balsamico- eller balsamvinäger?
Som namnet avslöjar är det såklart vinäger vilket i sig är en slags ättika som tillverkats av vindruvor. Till skillnad från ättika (vilket i princip är jäst alkohol) så lagras den druvmusten på direkten och ättikabakterier tillsätts manuellt i många år innan den är klar. Och eftersom jag inte är någon expert på själva proceduren med kokning i kopparkärl osv hoppar jag här över ett par tillverkningssteg.
Med åren dunstar hur som helst druvmusten i de stora trätunnorna. Med jämna mellanrum hälls den dunstande vätskan över på mindre tunnor och efter minst 12 år, då den äkta Balsamico di Modena är färdig. Till exempel nämns på Wikipedia att slutprodukten av startinnehållet i en 75-literstunna blir 1 liter färdig balsamicovinäger. För att kallas för äkta balsamico ska den ha tillverkats i antingen Modena eller Reggio Emilia i Italien. För fem år sedan var priset på 10 cl äkta balsamicovinäger 700 kr.

Funderingarna har nu då hamnat kring det uppenbara att de sorter vi vanligtvis använder således är falsk balsamicovinäger. Den är tillverkad av vanlig vinäger, sötad med druvmust eller sirap, färgad med brun karamell (sockerkulört) och innehåller kanske någon typ av förtjockningsmedel. Så, dadelbalsamicon på bilden innehåller alltså:

Dadelsirap,
Balsamico di Modena (vinäger, druvsaftkoncentrat, karamell, antioxidantionsmedel (sulfit)),
sockerbetasirap och
brännvinsvinäger.

Jaha ja. Så var det med den balsamicovinägern. Någon äkta vara lär dröja innan jag kan lägga vantarna på sådan. Men tills dess kommer jag gladeligen använda de sötsyrliga falska och billiga ersättningarna.

Eller vänta, hjärnan fortsätter att spinna på (inte konstigt att jag lider av allvarliga sömnstörningar) och hur är det med den vanliga röd- och vitvinsvinägern då? Om nu balsamvinägern, oavsett crema eller ej, i huvudsak består av vinäger är det väl lika så bra att använda just röd- och/eller vitvinsvinäger i maten och själv söta med sirap eller socker av eget val. Och kanske till och med strunta i frånvaron av den djupa bruna färgen vi vant oss vid från de sorter vi hittar i mataffärerna. Jag menar, det är väl lättare, och prismässigt överkomligt, att hitta äkta rödvinsvinäger? Eller?

***

Fest i dagarna tre

*

Eller ja, det kanske är lite att i med fest i dagarna tre, men nu är det i alla fall åter dags för Passion för Mat i Göteborg. Liksom förra året kommer jag ha nöjet att besöka mässan tillsammans med vännen och matbloggardito SMASKENS vilket jag ser mycket fram emot. Som den vegetarian jag är kan jag säga att mässan bjöd på väldigt mycket kött förra året men där fanns en hel del andra godsaker som knäckebröd, ost, marmelader, frukt, lite grönt och en del vin också. Ska bli intressant och se om utbudet ser annorlunda ut i år.


Kanske ses vi där på mässgolvet bland trängeln och värmen från alla matälskare!

***

* bilden är snodd rakt av från Passion för Mat's hemsida.

Passa på under Krogveckorna

Smakfullt på Avalon

Nyligen blev jag bjuden på restaurang. Ja ni läste rätt. B j u d e n på restaurang. Ah, en dejt, tänker ni. Dessvärre, mina kära läsare, har jag levt till ungefär hälften av den vid min födseln förväntade livslängd utan dejter, så det lär aldrig hända. Utan jag som stolt vegetarian fick tillsammans med Plommonet, också hon en stolt vegetarian, det stora nöjet att med tre till i sällskapet äta mat på Avalon. Värre kan man ha det en kulen måndagskväll i Göteborg.

Vi hade alltså smygpremiär* för krogveckan som börjar idag. Krogveckan som egentligen är två krogveckor håller på till den 29 februari. Två veckor då du har möjlighet att äta två rätter för tvåhundrakronor på utvalda restauranger (Göteborg, Malmö, Närke, Dalarna, Uppland, Stockholm, Östergötland m fl.). Det är bara att börja kolla in menyerna och boka bord omedelbums!

Tre sorters vispat smör samt
karnivorernas förförrätter

Så hur var då maten vi åt? Jag var supernöjd och tyckte allt smakade väldigt gott. Även om jag hänt både en och fler gånger genom åren så är jag ingen restaurangbesökare av stora mått och därför ganska så lättflirtad. Bara upplevelsen i sig, miljön och servicen, räcker ju för att jag ska bli imponerad. Men det är klart, som den vegetarian jag är ställer jag kanske högre krav på köket än vanligt för går jag ut så vill jag det ska vara något utöver det vanliga.

Veggisarnas förförrätt

Det hela började som sig bör med en fördrink. Gin, cava och fläderjuice i en angenäm blandning. Så kom brödet och det vispade smöret i tre tappningar. Före förrätten fick vi också en liten aptitretare. Vi veggisar fick en bit ost (av ko-, get- och fårmjölk) samt en klick pepparrotsvisp toppad med en söt rödbetskub, några gurkkulor och ett rågcrisp. Karnivorerna fick små snittar med skaldjur och små patépajer av något slag.

Älgcarpaccio utan älg

Två i sällskapet valde grillad havskräfta med
blomkål, havtorn brynt smör och grönkål

Restaurangen hade i förväg fått reda på att det vart vegetarianer på intågande och måste därför erkänna att jag blev smått förvånad över att förrätten var den på menyn listade älgcarpaccion där man helt enkelt valt bort köttet till våra tallrikar. Kvar var alltså rotselleri, torkade lingon, enbär, hasselnötter, timjan och ja, det smakade naturligtvis riktigt, riktigt gott alltsammans. Kanske bort vi fått några fler rotsakskuber eller ytterligare en vegetarisk ingrediens som skulle passa lika bra ihop med de övriga smakerna som älgköttet. Men, som ett av samtalsämnena under kvällen rörde sig kring, så är det just så många vegetariska alternativ blir på restaurangerna. Hur det kommer sig, hade vi olika teorier om. Vinet till den vegetariska rätten: Malat Grüner Veltliner

Riktigt god svamprisotto

Så var det dags för varmrätten. På Avalons Krogveckanmenyn finns inga vegetariska rätter men på á la carten finns den svamprisotto vi fick. Och vilken risotto sen. En bland det godaste jag ätit, med tre sorters svamp (ostronskivling, tryffel ochskogssvamp), toppad med ugnsbakade cocktailtomater, ruccola och svampskum. De anda valde halstrad torskrygg med äpple och mandelpotatispuré, kungskrabba, krabbskum och pistagenötter. Vill man inte äta fisk finns det även en ryggbiff med bräserad oxkind med pumpa, gurka och chili på menyn.

Halstrad torskrygg

Till detta fick vi nytt vin. Jösses så gott det var! Patric Javillier, Bourgogne Blanc Förmodligen det allra godaste på hela kvällen. Både vad gäller mat och dryck. Vinet är köpt hos Hoff Vinhandel och finns tyvärr inte på Systembolaget. Hur som helst lär jag leta mig igenom Systemets sortiment och se om jag kan hitta något liknande. Som om inte alla sinnen redan fått nog vid det här laget så kom det även in en dessert. Eller ja, det var choklad till kaffet. Avalons hemlagade tryffel; Valrhonachoklad med lakrits. Som den lakritsfan jag är skulle jag gärna sett mer lakritssmak men som vanligt smälter chokladen fint i munnen ändå :)

Som helhet kan jag inget annat än säga att jag är mycket nöjd. Mat, dryck, service, stämning och sällskapet fick bra betyg. Då jag in princip redan smakat det enda vegetariska alternativet som finns på á la carte menyn (svamprisotto) kanske det får bli återbesök över en lunch istället. En vecka då risotton inte är det vegetariska alternativet vill säga.

***

Igår roade jag mig med att kika på alla krogveckanmenyerna (i Göteborg), vilka är speciella menyer som man hittar i rutan till vänster hos respektive restaurang på bokningssidan, t ex som här. Där finns med all sannolikhet massor av gott för er karnivorer att botanisera bland. Dessvärre är det bra mycket mer tunnsått på den vegetariska sida och jag undrar om man måste meddela i förväg (t ex när man bokar bord) att det finns vegetarianer i sällskapet och om det då går att att få ett fullvärdigt vegetariskt alternativ? Det står annars uttalat att det är endast Krogmenyn som gäller (ej restaurangens ordinarie á la carte). Om inte, finns det tyvärr inte mycket för oss vegetarianer att sätta tänderna i under krogveckan. Ett extra plus, trots ännu en svamprisotto, till La Bouffe som faktiskt satt ihop ett vegetariskt alternativ på deras krogveckanmenyn. Även Jalla Jalla har vegetarisk på menyn, både för- och varmrätt och Da Vinci har en vegetarisk varmrätt.

Trots att jag är en vegansk/vegetarisk matbloggare så vet att det finns både fisk- och köttätare bland er läsare så alla ni av dem som har råd att äta ute för 200 kr (plus ett glas vin eller två) - tveka inte! Se till att bestämma er meddetsamma. Ni behöver inte ens ringa runt till restaurangerna och boka utan med några enkla klick bokar ni bord genom Book a table. Det är också där ni hittar alla medverkande restauranger och respektive menyer för Krogveckan.
Av krogveckanmenyerna (i Göteborg) att döma skulle jag nog själv vilja göra ett besök på Bliss Resto.

mmmmm...

Trevlig restaurangrunda!

***

* Ja, jag är köpt!

Kaffe, kaffe, kaffe

Vad vore livet utan kaffe? Inte mycket skulle bli gjort här i världen då inte. Och tydligen är det en så snattningbenägen produkt att butiken nära satt röda klisterlappar på. De går inte heller att pilla bort. Tro mig jag har försökt.

18 år gamla coola kaffemuggar

Själv hade jag hunnit bli över 20 innan jag på allvar började dricka kaffe, trots att jag är uppvuxen med kaffepimplare. Det var helt enkelt för beskt för mig och jag prövade både med socker och mjölk, men det föll mig inte i smaken. Däremot har jag alltid gillat doften av kaffe och inte minst kaffesmak i bakverk och godis. Inte helt otippat var det just i landet over there, i storkedjans hemstad, som jag närmade mig kaffets värld på allvar. Eller ja, det jag då drack är inget jag idag skulle kalla kaffe. Det var nämligen en caffelatte med hasselnötssirap i som sedermera blev min drog under några år. Detta var under tidigt 1990-tal och med mig hem hade jag två coola speciella kaffemuggar. Med tanke på den starka kafékulturen i Göteborg hade jag aldrig kunnat tro det skulle dröja nära 20 år innan storkedjan skulle öppna filial i stan. Men nu har det alltså hänt. För en vecka sedan öppnade Starbucks på Centralen. Än har jag inte varit där men vem vet, en vacker dag har jag kanske råd att fika på stan igen.

Månadens val

Sakta men säkert slutade jag med sirapen, minskade samtidigt mjölkmängden och ökade på kaffestyrkan. En kort period drack jag allt kaffe svart men idag vill jag gärna dricka min espresso med socker i. Annars duger svart kaffe med en skvätt mjölk i alldeles utmärk. Och för att väga upp en av mina laster (=pulverkaffe från stora elaka företaget) så har jag även rättvisemärkt kaffe hemma som jag brygger i press när jag är ledig eller råkar ha sovmorgon. Även storkedjan som nyss öppnat i stan påstår sig sälja rättvisemärkt kaffe. Huruvida det står till med den saken kommer jag förmodligen gräva i vad det lider.

Till dess önskar jag er smaklig fika!

***

kakbokstavslek

Denna dag var tänkt att vara fylld med jobbletande och ansökningsskrivande och träning mitt på dagen och brödbak. Men ack. Den började med det tyngsta huvudet, påminde lite om baksmälla, och sen var det redan eftermiddag. Sitter fortfarande i mjukiskläder, brände lunch/middagen (har jag berättat att jag inte har någon fläkt?) och nä, inspirationen dröjer idag verkar det som.
Den enda ansökan jag fått ihop idag är den på bilden ovan. Vad tror ni? Skulle den inte vara tillräckligt kreativ och "stå ut i mängden"? Känns som det lika gärna kan kvitta nu. Är så urbota trött på att söka jobb och funderar seriöst på att testa den...

(fattas ett G i första ordet och två G i sista)

Om man dessutom sitter med salva alternativt lapp för ögat, kan man ju alltid pyssla med dessa små Bragobokstäver. Vet inte om jag redan ätit upp G:na eller om de helt enkelt inte fanns med i paketet. Det var iaf ovanligt många Å:n och Ä:n. Asken jag köpte är döpt till "Hur funkar allt?" och kanske finns det andra bokstäver i de två andra askarna. Någon som vet?

"Brago Bokstavskex passar utmärkt för dig som tycker om att leka och som inte alltid vill ta livet på dess fulla allvar."

Ja, de funkade bra som tröst efter ögonskrapningen i alla fall och idag till kaffet. Snart dags att ta tag i allvaret igen.


See ya!

Osmakligare kan det inte bli!

Har ni sett på maken!? Detta är så osmakligt att jag höll på att vända direkt. Om jag bara inte var trött, hungrig och bara var tvungen att ha mina morötter skulle jag tagit mig till en annan butik i stan. Första bilden är tagen 30 januari i år och den andra så sent som den 18 mars. Det värsta var att det liksom nästan inte går att komma in i butiken utan att passera här (måste isf gå igenom kassorna in juh) och det syns inte riktigt förrän man är mitt i de automatiska spärrarna :/

Och det är ju inte ens reklam för kött - utan för bröd! Alltså, inte för att jag nu inte äter kött - så himla kinkig är jag inte - men tycker uppstoppade djur är bland det äckligaste jag vet. Jag har inga traumatiska erfarenheter eller så från det och kan på ett sätt tycka det är rätt fascinerande att se och studera riktiga djur på så nära håll som man aldrig ute i naturen skulle ha möjlighet att göra.
Men ändå, detta är verkligen superäckligt! Första gången stod där två renar och så försvann de. Phew. Men strax därefter står en jäkla uppstoppad björn där så och ska "bjuda" på bröd. Jag tappade iaf brödlusten helt efter det. Rös och fick kalla kårar varje gång jag gick in i butiken när de var där. Hoppas verkligen det var sista gången jag ska behöva uppleva ett så motbjudande och taktlösa reklamjippo!

Mer sådanhär reklam i tv!

Ganska ofta funderar jag på vilken galen värld vi lever i. Det finns så mycket orättvisor världen över. Och bara det faktum att jag lever bland de 20 procent rikaste människorna på jorden gör att jag får ångest över att jag önskar mig ett jobb, nya kläder, semester, gå till frissan, äta middag på restaurang, nya träningskläder, nya boxhandskar, blommor och så mycket, mycket mer.
Trots att jag bor här i Sverige, idag, 2008, är det alla ovan saker jag lever utan. Och till skillnad från det allt hippare medvetna valet av avhållsamhet, minskad konsumtion och frivillig enkelhet - vilket för övrigt endast och allenast är de rikas privilegium - är det ändå inte helt självvalt. Visst, jag har valt att inte jobba som förskollärare då jag under min tid på förskolorna blev så sjuk att jag knappt kunde stå upp på morgnarna. Kroppen skrek och värkte. Att jag idag, med ca 120 p (inom IR och MR) till i bagaget, inte får något nytt jobb vet jag inte längre vad det beror på. Som allt annat är det väl mitt fel det med. Jag lyckas helt enkelt inte söka jobb på rätt sätt.

Hur som helst. Skriver ju mestadels om mat här i bloggen så lite matrelaterat är det allt vad som komma skall. Mitt i allt detta filosoferande läste jag denna artikeln idag och letade genast upp denna grymma reklamsnutten från - ja, ni vet ju alla var vi hittar dom. Jag vill bara skrika och slita mig i håret när jag hör vad folk orkar bry sig om. Inte behöver man väl älska allt och alla - men allvarligt - visst finns det större och mycket viktigare saker att bry sig om än det här!



Vad man än tycker om reklam i tv så måste ni väl ändå hålla med om att vi ofta har riktigt mesig och töntig reklam här i Sverige. Och tycka vad man tycka vill om själva majonnäsen och märket men visst är reklamen ovan helt underbar!