Risotto med brysselkål

Egentligen skulle dagens post heta Brysselkålsrisotto. Men jag har fastnat i djupa språkliga diken och vet inte om det stavas med eller utan s. Tycker det låter fånigt utan. Fast eftersom det ofta läggs till onödiga s här och var vet jag varken ut eller in, så det fick bli risotto med brysselkål istället.

Why anyone boils sprouts when they could roast or fry them is one of life's great mysteries.
Yotam Ottolenghi

Med inspiration från bäste Yotam lagades det brysselkål. Kan inget annat än hålla med honom, varför koka brysselkål när en kan rosta eller steka dem. Min inställning till brysselkål har definitivt förändrats med åren och kan inte för mitt liv förstå att jag levde nära 35 år utan att ens komma på tanken att göra annat än koka dem.
Då jag befann mig i ett svagt och nostalgiskt tillstånd, på femårsdagen av när jag åter satte fötter på amerikansk mark, så åt jag dessutom ost. Jo, fast jag lovat mig själv att låta bli så kunde jag inte. För en risotto utan ost blir inte riktigt lika god som en med ost. Nu har det gått fyra veckor och inte en enda ostbit har slunkit ner. De går i alla fall åt rätt håll.

Till skillnad från Dolcelatte som Yotam använder hade jag i riven Hommage (hård getost). Tror att Yotams risottorecept är ganska vanligt men jag tog istället rödlök och torkade kryddor i min och inget vin, bara grönsaksbuljong. Dessutom ugnsrostade jag brysselkålen istället för att fritera i olja. 

Brysselkålsrisotto
2 port

1 1/2 dl risottoris (t ex Carnaroli)
1-2 msk olivolja
1 liten/medelstor rödlök
2 vitlöksklyftor
1 citron, zest och saft
1/2-1 tsk timjan, torkad
1/2-1 tsk dragon, torkad
5-7 dl grönsaksbuljong
500 g brysselkål
olivolja
salt
svartpeppar
1 dl riven getost (Hommage)


Skölj och trimma brysselkålen. Ta ut 10-15 st och lägg resten i en ugnsfast form. Ringla över olja, salta och riv eventuellt en vitlöksklyfta över brysselkålen. Rosta i ugnen på 200-225 grader i ca 30 min.
Skala och finhacka rödlöken och vitlöken. Strimla den kvarvarande brysselkålen Hetta upp oljan i en kastrull och fräs först rödlöken mjuk och lätt genomskinlig. Tillsätt vitlöken och rivet citronzest. Rör om och låt fräsa en kort stund och häll sedan i riset, den strimlade brysselkålen och de torkade kryddorna. Låt fräsa ytterligare en stund och tillsätt grönsaksbuljongen. Ta inte allt på en gång om du som jag har lite dålig koll på hur mycket vätska som egentligen går åt. Tycker det ändrar sig lite från gång till gång.
Rör om och låt buljongen koka in. Fortsätt sedan fylla på med buljong och ge risotton omsorg genom att rör om ganska frekvent.
Avsluta med att röra i citronjuicen och den rivna osten. Smaka av med svartpeppar. Salt behövs troligtvis inte då buljongen sannolikt ger tillräcklig sälta till maten.

Har en tur och allt klaffar så är brysselkålen i ugnen färdig samtidigt som risotton på spisen. Dessvärre brukar verkligheten se annorlunda ut än teorin så håll koll på att brysselkålen inte bränner vid allt för mycket (sänk värmen och lägg ev över en bit folie) alt. lägg på locket till kastrullen och håll risotton varm, utan att fastna i kastrullbotten, tills brysselkålen i ugnen är klar.
Servera på direkten.

Smaklig spis! 

* * *

Ännu en yogamåndag

Bild lånad från Flickr, AmandaD_TX's yogaset (kolla in fler positioner där!)

Med undantag från de månader då bästa yogaläraren Caroline (har skrivit om henne tidigare) var utomlands samt några ändringar i sommarschemat har jag nu i ett par år tränat yoga på SATS närapå varenda måndagsmorgon. Redan klockan 7:15 kör vi igång. I praktiken betyder det att jag måste vara på gymmet senast 10 min före klassen startar (för att få ut min biljett) vilket i sin tur innebär att jag går hemifrån 20-40 minuter innan dess, beroende på om jag tar cykeln dit, går eller joggar.
Nyligen ändrades tiden till 7:00 så nu ringer klockan 5:45 varje måndag. Inte konstigt att jag har svårt att sova natten mellan söndag och måndag! Ligger oftast vaken hela natten men ibland händer det. Som inatt. Jag sov hela 4,5 timma! Bara det gjorde att joggingturen gick som en dans och redan 6:40-ish studsade jag in i receptionen på SATS.

För varje måndag har Caroline valt ett särskilt tema, någon del av kropp och sinne, som vi jobbar extra med. Saker/tankar vi ska bli av med eller annat vi istället borde bjuda in i våra liv. Det är obeskrivligt skönt att starta veckan på detta vis. Hade jag haft pengar skulle jag inte tveka en sekund att ta del av Caroline och YogaYum's andra klasser och workshops. Följ Yoga Yum på fb så du själv kan ta del av info om kommande klasser!

Hur mörkt och blött det än är, hur lite jag än sovit (om ens något alls) och hur grinig jag än kan vara en måndagsmorgon, så fortsätter jag sätta klockan på ringning och ger mig ut genom ett till synes folktomt Göteborg. Bara för att jag kan.
För dem som sedan ska vidare till jobb/skola bjuder SATS dessutom på frukost! Det ni. Kan ni förstå vilken bra måndag en kan ha om en tränar där.

Själv joggar/promenerar jag numera hemåt och idag blev det en rackarns god smoothie till frulle. jomenvisst. Sista burken sparad mango jag hade i frysen, från i somras, och bokstavligt talat solsken i en liten ask. Eller ja, nästan i alla fall. Tänk om mango kunde växa och bära frukt här i Sverige ändå.
Jag mixade pakistansk mango, avokado, macapulver, chiafrön och en skvätt mandelmjölk. Bättre start på veckan än så här blir det nog inte.

 Önskar er alla trevlig måndag och en skön sista februarivecka. Snart är mars här, årets första vårmånad, och innan vi vet ordet av det dansar vi runt midsommarstången! 
* * *

Ugnsbakad sötpotatis fylld med grönkål och bönor

Trots att det finns tusen och åter tusen matbloggar är det inte helt lätt att hitta nya som tilltalar en. Nu är jag inte direkt lastgammal men känner mig ändå lite old school när det kommer till just matbloggar. Jag vill gärna se en historia, en levande person bakom, och ett slags bloggengagemang. Inte enbart (o)personlig marknadsföring. Nu är det förvisso en del privata och till en början okända bloggare som på grund av sitt matlagande, och/eller fotograferande, som kommit att jobba med det på heltid. Bloggen har på så sätt varit en plattform för att både utveckla sina intressen/kunskaper och samtidigt nätverka och marknadsföra sina förmågor.
Idag känns det som att allt fler matbloggar startas enbart för det sistnämnda, en envägskanal, och det är få som på riktigt kommunicerar med sina läsare och medbloggare.

Men ibland ramlar jag över bloggar och matsidor jag inte sett tidigare (eller i alla fall inte kommer ihåg), som till exempel i vintras då jag råkade på theKitchn. Dagens mat är sprungen ur detta recept.

Ugnsbakad sötpotatis fylld med grönkål och bönor
2 port

2 sötpotatisar (ganska stora)
200 g grönkål
1 liten rödlök
2 vitlöksklyftor
2 msk rapsolja 
1/2 tsk chiliflingor
1-2 tsk ajwin och dragon, torkad
200-250 g vita bönor (kokta)
1 pressad citron (+ rivet zest)
salt
svartpeppar

Är grönkålen frusen så ta fram i tid så den hinner tina.
Tvätta sötpotatisarna och pricka dem med hjälp av en gaffel. Lägg på plåt och baka i ugnen på 200 grader i 45-60 min.

När det är ca 20 minuter kvar innan sötpotatisen är klar är det dags att börja med grönkålsfyllningen. Skala och strimla rödlöken. Finhacka vitlöken. Fräs löken i upphettad olja, på medelvärme i någon minut. Tillsätt den nu tinade grönkålen, grovhackad, och fräs tillsammans med löken. Blanda i rivet citronzest, torkade örtkryddor och tillsätt de kokta bönorna.
Är grönkålen färsk så tillsätt den sist och lägg då på ett lock och låt ånga/koka i ca 5 min, tills kålen är mjuk. Rör om då och då.
Avsluta med pressad citron, salt och svartpeppar.

Ta ut sötpotatisen ur ugnen och lägg upp på tallrik. Skär ett snitt på längden och "öppna" upp sötpotatisen. Lägg i grönkålsblandningen och servera omgående.
Om du som jag äter ensam (och egentligen bara en sötpotatis) går det bra att spara hälften av grönkål- och bönblandningen till senare tillfälle. Smakar utmärkt tillsammans med fullkornspasta.
Smaklig spis!

Trevlig helg!

* * *

Grön måndag

I femton år har mina kostval blivit ifrågasatta. Oavsett det handlar om att inte äta djur (typisk kommentar på det: men fisk* då?) eller avstå från ägg och mejeriprodukter. Till skillnad från vad en skulle kunna tro, att de skulle ge med sig med åren och min vegetariska kost skulle vara lika vanlig och accepterad som animaliskt, är det snarare tvärtom.
Är mer ifrågasatt än någonsin tidigare.
I tidningar, på TV, i div. sociala medier och inte minst bland mina medbloggare så lobbas det stenhårt för kött, mejeriprodukter och allt fler fullkomligt rasar över köttfria alternativ.

Ledsen i ögat blir jag över det. 

 

* * *

*fisk är ett djur sist jag kollade i facit.

Bilden är för övrigt nerladdad från fb där den nyligen fladdrade förbi i flödet.

Groddar och polenta

Snabbt och enkelt mellanmål:
Dagen-efter-polenta och bockhornsklövergroddar.

Premiär för mina bockhornsklövergroddar! Förvånansvärt milda i smaken och en annan har fått mersmak. Här ska definitivt groddas mer framöver. Fast först ska jag nog odla skott istället. De är mildare i smaken än groddar, som ju drar åt det beska hållet (även om just dessa var ovanligt milda för att vara groddar), och fina att toppa varma grönsaksröror och soppor med. Eller som här, på resterna av polenta som fått ligga på ett fat i kylen över natten.

Världspremiär för mina groddade bockhornsklöverfrö.

För tricket med groddar är att blanda dem med andra grönsaker. Som i en sallad, inte i varsin hög på tallriken. Företrädesvis med morötter, paprika och andra grönsaker och rotfrukter som går åt det söta hållet. Det tar lite udden av beskan. Dessutom gäller det att äta upp groddarna omgående då de blir allt beskare för varje dag som går.
Mungbönor verkar vara den absolut vanligaste bönan att grodda (och att köpa). I Miss Meisters skafferi råkar det nu finnas "moths", vilka tillhör samma släkte som mungbönor och adzukibönor (har ingen aning om vad de kan tänkas heta på svenska, andra namn är t ex matki och dew beans), så de får bli mina försöksbönor att grodda.

Trots att polenta fått sig ett uppsving på senare år har jag väldigt lite erfarenhet av att både äta och laga polenta och har svårt att både beräkna portioner eller få ett jämt resultat. Recepten skiljer sig åt och jag använder alltid mer vatten/buljong än angivet. Garanterat får jag också över och då smetar jag ut den på en tallrik och låter stelna. På det blir det alltså en "ny" rätt dagen efter.

Hur gör ni andra lägenhetsinnehavare, utan balkong eller särskilt stora och odlarvänliga fönsterplatser, när det kommer till hemodling?

* * *

Sjögräsnudlar*

Sjögräsnudlar. Jag säger bara sjögräsnudlar. Totalt smaklösa (och närapå näringslösa) men jisses vilken kul konsistens! Testat? Om inte så gör omgående! Jag var helt oförberedd på krispigheten, trodde de skulle vara mer som glasnudlar, och de gjorde sig riktigt bra tillsammans med stekta mororts- och selleristavar smaksatt med färskriven ingefära, lime, chili, soja och färsk koriander. Japp. Fast i boxen och körde asiatiskt all in. 

Det var någon gång i höstas sjögräsnudlarna liksom ropade efter mig från hyllan i butiken, en produkt jag aldrig tidigare sett eller i alla fall inte lagt någon större vikt vid. Efter snabb googling förstår jag nu varför. Sjögräsnudlar har helt klart flest träffar tillsammans med en populär diet jag tar kraftigt avstånd ifrån.

Så blev det äntligen dags att öppna påsen och ta ett första smakprov. Intressant. Nudlarna är färdiga i påsen och ska bara sköljas i vatten innan de äts. De har nästan något plastigt över sig. Kunde inte urskilja någon smak alls men som sagt, konsistensen var överraskande god och jag kommer definitivt äta sjögräsnudlar igen. Påminner faktisk en aning i konsistens om den goda (men dyra) sjökorallen.
Funderar nu på alternativa grönsaks- och smakkombinationer att äta tillsammans me dessa roliga nudlar.

Någon annan som testat? Vad tycker du om dem?

* * *

*Sjögräsnudlarna är gjorda av vatten, tång, aloe vera och natriumalginat. 
Näringsinnehållet är i princip lika med noll eller vad sägs om hela 6 kcal/100 g. Två ynka gram kolhydrater men hela tre gram protein per hundra gram sjögräsnudlag. 
Enligt förpackningen innehåller sjögräsnudlarna höga halter av kalcium, kalium, job, magnesium och järn. Dock inga angivna mängder.

Pannkakor med hampamjöl

Hampakärnor har jag sedan länge använt i müsli, gröt, smoothie med mer. Både hel och mald i mortel. För första gången har jag nu lagt vantarna på en påse färdigmalet hampamjöl.
Gott och fullt av protein och fibrer. Dessvärre, som med så många andra ingredienser, ger detta mjöl en något grådassig färg och pannkakorna blir inte så gyllene som med vetemjöl utan går mer åt beige. Men vad gör väl det. Gråheten trollas enkelt bort med tärnad kiwi, apelsin och röda hallon.

Nu gjorde jag dessa pannkakor för ett par veckor sedan då jag hade smör hemma, efter bullbak inför kommande semlesäsong, plus att jag använde både mjölk och ägg så det är knappast veganvänligt. Dock går det bra att byta ut mjölken mot t ex sojamjölk, mandelmjölk el dyl och steka i olja istället för smör. Ägg däremot har jag inte testat utan. Kanske bäst att blanda i en tesked bakpulver, eller två, i mjölet, men inget jag rekommenderar. Hellre skulle jag baka scones eller annat som inte kräver äggets funktion och konsistens.
Pannkakorna blir finfina som efterrätt eller riktigt godisgott lördagsfika.

Pannkakor med hampamjöl
ca 4-5 små pannkakor

1/2 dl hampamjöl
1/2 dl boveteflingor
1 dl vetemjöl
1 ägg
1 1/2 dl mjölk
ett par nypor salt
smör till gräddning
färsk frukt i massor, till servering

Blanda mjölsorterna och saltet. Kläck ägget och vispa med mjölken. Rör sedan ner mjölblandningen i äggmjölken. Låt svälla en stund innan stekningen börjar. Blir smeten alldeles för tjock så rör i lite mer mjölk. En skvätt i taget.
Grädda på medlevärme i liten stekpanna och servera med massor av färsk frukt och bär. För extra lördagsgodisgott så är det bara att plocka fram glassen ur frysen också.

Smaklig fika!

* * *

Fredagsdipp(s)en

 Efter att en parasit vuxit sig obehagligt stor inuti mig, nära 15 cm lång, hade jag en lång tid efteråt svårt att äta grönsaker och levde mest på flasksmoothies och knäckebröd. Sedan dess har jag varit närpå besatt av att minutiöst skölja och rensa grönsaker. Kort efter att jag kom hem från USA råkade jag på en larv/mask av något slag i en knippe stjälkselleri (eller bladselleri?). Ska erkänna att jag knappast enst tittat åt stjälksellerin efter det.

upptäckt 14 september 2009

Men så plötsligt händer det. Förra veckan köpte jag mig ett stånd ekologisk stjälkselleri. Har nästan glömt hur gott jag tycker det är att knapra i mig den rå. Än godare med kryddig avokadoröra till och kvällsmaten är komplett.
Vore jag av det muskulösa slaget skulle jag nu skoja till det och att säga det först ska "dippas" på gymmet innan det dippas i avokadoröran. Men det är så vansinnigt tung och jobbig övning (barrpress alltså) så jag kör ett pass vanlig bodypump istället. Japp, för har en annat för sig under den sedvanliga lördagsträningen får en passa på att träna på vilodagen.

Avokadoröra
1 port

1 avokado
flingsalt (ev med chili)
1/2 pressad citron
1 msk saltrostade sesamfrön
1 tsk dragondijon
1 tsk granatäppelsirap
en nypa dragon, torkad
ett par vrid med svartpepparkvarnen

Mosa avokadon med gaffeln. Blanda i övriga ingredienser. Smaka av och tillsätt ev mer salt, mer dragon eller mer sirap för att balansera syran från citronen.
Tvätta och skär grönsakerna i ganska långa bitar/stavar.
Klart.

 

Trevlig helg!

* * *

Soppatorsk

Undra om Mr Bocuse fått soppatorsk någon gång?

Torsdag och soppdags tänker ni nu men det verkar inte bättre än att Miss Meisters kök råkat ut för soppatorsk. Då snackar vi varken värmande vintersoppa och definitivt inte fisk. Snarare händer inte mycket innovativt på den vegetariska matfronten. Efter de senaste månadernas datorstrul, internetbrist och extremt mycket fokus på uppdatering av ansökningsbrev, cv och allt som har med jobbsökandet att göra så har jag inte mycket ro över att experimentera i köket.

Fast hur skulle det se ut om alla var som Paul Bocuse

Fast äter gör jag. Oftast blir det fullkornspasta, ett gäng bönor och en stor hög grönsakshack. Mycket frukt också (ett äpple om dagen håller doktorn borta!) och faktiskt har jag haft en lång och närapå obruten period av tur med avokador. Skrattade högt i helgen då jag såg en sketch i ett nytt humorprogram om hur jakten på den perfekta avokadon kan te sig i butiken. Att gå så långt som till handgemäng hoppas jag i och för sig aldrig händer på riktigt.

På tal om torsdag och soppor. Jag är imponerad av alla som orkar gör veckomatsedlar! Minns från grundskolan att bamba hade veckomatsedlar. Lunchrestauranger brukar väl också ha en typ av veckomatsedel. Fast jag aldrig orkar planera och bestämma långt i förväg vad jag ska äta så finns ändå en medvetenhet om veckans olika "matdagar", som i grova drag är:

Måndag:  KorvTisdag: Fisk
Onsdag: Färs
Torsdag: Soppa
Fredag: Kött
Lördag: Fisk/kött
Söndag: Söndagsstek

Inte helt otippat ingen dagordning för mig som vego att hålla mig till. Ska tilläggas det var ett misstag jag gjorde då jag ändrade min kost. Det att jag försökte härma djurbaserad mat.
Blä. 
Jag är evigt tacksam att jag kan laga mat, inte skyr freestajlandet, och fixar tilltalande mat till mig själv - utan låtsaskött och att desperat hänga fast vid köttätarens normer om vad mat är och hur mat ska tillagas.
Gött liksom att tänka utan för lådan.

något bland det vidrigaste jag sett i matväg

* * *

Groddar som gror

Det händer grejer med mina bockhornsklöverfrö som börjat få små "svansar". De har också flyttat ut ur garderoben och bor numera i diskstället. Kanske är det bara jag eller så har människan det så att säga medfött men jag har alltid fascinerats av detta att så och följa frön som gror och växer. Visst är det något speciellt med att vattna och pyssla om frön och följa med hur de med full livskraft spricker och liksom vecklar ut sig till gröna skönheter.

Jag har fortfarande kvar en av mina favoritböcker som liten, Linneas årsbok (Andersson och Björk, Prisma, 1982) ur vilken jag nog gjort precis allt Linnea gör i den. Förutom maskroskransar, lönnlövkronor, tändsticksaskbyråer och pressade växter så gjorde jag t. ex. min egna "trädgård". Det vill säga att jag på en liten bricka sådde frön i rader och sektioner med små gångar emellan så det skulle se ut lite som ett minigrönsaksland. Minns också hur vi odlade krasse på läskpapper.
Läskpapper förresten, är det någon som använder det idag? Minns inte var vi fick tag på sådant papper ens.

Det där med att odla, pyssla och titta på naturen (titel på ännu en favoritbok; Maja tittar på naturen  av Andersson och Svedberg, Rabén & Sjögren, 1983) har tack och lov inte försvunnit med åldern. Minns ni mina mangokärnor? De tog sig till slut.
Dessvärre har jag problem med tripsar, vilka trots ihärdigt sköljande och diskmedelstvättande förstör närapå varenda växt jag har. De gav sig på de nya bladen på den finaste av de två mangoplantorna. Har inte hjärta att slänga den för växten i sig lever ju och jag gissar det kommer växa fram fler blad fram i vår. I och för sig lär plantan bli precis som avokado, lång, gänglig och inte riktigt göra sig i mitt torra och dunkla inomhusklimat.

I år har jag flera små odlingsprojekt på gång men hittills verkar det gå trögt. Tror jag kan ha det lite för kallt här inne. Har ju ingen sval källare att använda mig av så det bådar i och för sig gott för mitt absolut första övervintra-perlargon-och-plantera-sticklingar-projekt.

* * *