World Water Day 2014

Av alla internationella uppmärksamma-en-speciell-sak-dagar är idag, den 22 mars, en dag att lägga på minnet. Idag är det nämligen Världsvattendagen. I år ligger fokus på det ömsesidiga beroendet mellan vatten och energi. Cirka åtta procent av världens energiförbrukning går åt till att pumpa, behandla och transportera vatten. Vatten behövs i sin tur för att generera energi. Mer ingående fakta, dokument och källor finns här. 

Jag börjar nästan bli trött på att upprepa dessa siffror men naturligtvis handlar World Water Day även om det faktum att 36 procent av jordens befolkning, det vill säga ca 2,5 miljard individer lever utan tillgång till sanitet. Nära 1 miljard människor saknar rent vatten. Tusen och åter tusen barn dör varje dag av diarré och andra sjukdomar direkt kopplade till brist på rent vatten.
Har skrivit om vatten, vikten av vatten, konsekvenser av brist på rent vatten och sanitet osv tidigare i bloggen. Fler inlägg finns bl a under taggen vatten

Trodde det var en bild men det är en pdf så klicka här (WaterAidSveriges Newdesksida) så hittar du 10 anledningar till att älska din toalett!

Det faktum att storföretag och multinationella bolag lobbar för att t ex bygga dammar och lägga beslag på jordens få vattenresurser, knappt 3 % av jordens vatten är sötvatten, gör mig närapå galen. I somras började jag jobba på en längre artikel (aka rapport/avhandling) om just detta med flaskvatten, dammbygge, Nestlé och andra MNC:s som roffar åt sig vatten. Samtidigt som de höjer rösten om att vattenresurserna håller på att sina och mer eller mindre kräver att vår vattenförbrukning måste minska, fortsätter de själva att torka ut jorden. Fokus på besparing lägger dessa MNC:s naturligtvis på dem som redan har minst eller t o m ingen tillgång till rent vatten. Att en flaska vatten i Accra kostar tre gånger så mycket som i New York är helt sjukt.
Det ser mörkt ut nu men om ett under sker och jag skulle råka finna skatten vid regnbågens slut ska jag inte göra annat än att undersöka, läsa och skriva om världens (sneda!) vattenfördelning.

Vill du veta mer? Här är några länkar att börja med så varsågod, det är bara att klicka iväg dig ut på en informationstur om vattenläget i världen!

UN Water på Twitter och Facebook
UN World Water Day på Twitter och Facebook
Water Aid Sverige på Twitter och Facebook

* * *

Grön måndag

I femton år har mina kostval blivit ifrågasatta. Oavsett det handlar om att inte äta djur (typisk kommentar på det: men fisk* då?) eller avstå från ägg och mejeriprodukter. Till skillnad från vad en skulle kunna tro, att de skulle ge med sig med åren och min vegetariska kost skulle vara lika vanlig och accepterad som animaliskt, är det snarare tvärtom.
Är mer ifrågasatt än någonsin tidigare.
I tidningar, på TV, i div. sociala medier och inte minst bland mina medbloggare så lobbas det stenhårt för kött, mejeriprodukter och allt fler fullkomligt rasar över köttfria alternativ.

Ledsen i ögat blir jag över det. 

 

* * *

*fisk är ett djur sist jag kollade i facit.

Bilden är för övrigt nerladdad från fb där den nyligen fladdrade förbi i flödet.

Rättvist eller ej, det kan en fråga sig.

Produktbilderna är från Fairtrade Sverige

Det finns egentligen inga ursäkter för den lågintensiva aktiviteten här i bloggen. Jag äter helt enkelt för tråkigt nu, ur ett matbloggsperspektiv vill säga. Favoriter i repris, knaprar i mig ett par morötter medan fullkornspastan kokar, äter kall olivtofu, breder ett lager hemmagjord hummus på knäckebrödet eller fräser svartkål/grönkål i olja och vitlök. Roligare än så blir det inte. Hur mycket jag än älskar hösten blir det heller inga någotsånär hyfsade matbilder, amatör som jag är. Kameran min verkar dessutom vara på dåligt humör. Den fungerar inte alls som jag är van vid och alla bilder blir så mörka. Med blixt blir det å andra sidan inte sällan väldigt fula bilder.

Inte heller har jag bloggat om varken årets Fairtrade Challenge eller ens FN-dagen.
Jo, jag skäms, som den Rättvisemärktambassadör jag trots allt är. Miss Meister's mat hade i sin barndom bl. a. en stor logga med just Fairtrade (dåvarande Rättvisemärkt) i högerspalten. Så dök diskussioner upp bland matbloggarna om spridning, antal läsare, huruvida en ville ha reklam eller ej på sin blogg, helt enkelt hur bloggen skulle bli så attraktiv som möjligt och så att säga öka trafiken till bloggen. Tydligen var min lila bakgrund inte särskilt "läsvänlig". Ändrade naturligtvis genast till vit. Vill ju inte skrämma bort folk vid blotta anblicken. Åren gick och jag plockade även bort loggorna. Inte för att jag slutat vara för rättvisa och ett hållbart samhälle, utan för att världen är mer komplicerad än så.
Hur mycket jag än förespråkar rättvis handel kan jag t ex inte förlika mig med den ohyggligt stora vattenmängd som går åt till rosfarmarna i flera länder i Afrika. Det bara måste finnas bättre, smartare och mer hållbara idéer än att faktiskt slösa bort dyrbart vatten på rättvisemärkta blommor.
Det är så svårt att välja och göra det som på minsta möjliga sätt skadar andra människor och miljön. Den enes bröd den andres död.

Så här i efterhand förstår jag snacket då hade mer att göra med matbloggare som vill sälja något med sin blogg, oavsett det är sina matlagningskonster, recept, bilder, texter eller andra tjänster, allt vilket komplicerar interagerandet i matbloggsfären. Amatörer, aspiranter och professionella blandas på samma arena, samma "topplistor", med helt olika villkor och agendor. Skrev om det tidigare i år att ca 60 % av bloggarna privata. Resten är professionella företagsbloggar, egenföretagare och andra som på ett eller annat sätt tjänar pengar på sin blogg. Att det dessutom handlade av en annat typ av reklam än den jag då hade. På senare år har matbloggar nämligen fått en allt större roll i reklamsammanhang och marknadsföring av matprodukter och allehanda köksprylar. Inte helt lätt att sondera matbloggsterrängen.
Vem skriver vad i vilket syfte och med vilka resurser.

Miss Meister's mat är ingen blogg av rang, får sällan eller aldrig gratiserbjudande, inbjudningar, böcker osv men ibland händer det. Förra året kom t ex ett paket med posten, innehållande en chokladkaka och en portionspåse kaffe av märket Eguale. I följebrevet förklarar Sackeus' (företaget bakom varumärket Eguale) VD Jens Baagoe att Eguale, trots sitt 10-årsjubileum, är små på marknaden och tydligen få som känner till, och fortsätter "vi vill att du ska upptäcka oss. Och i ärlighetens namn så har vi också en liten förhoppning om att du kan hjälpa fler att upptäcka oss". 
Det hela blev på sätt och vis lätt ironiskt för min del. Just för att jag bl. a. jobbat för dem flera gånger. Jag har stått ute och demat deras choklad, bjudit på deras kaffe och muffins och t.o.m. bloggat om dem tidigare. Har vid ett par tillfällen även suttit i möte med representanter får Sackeus inför diverse aktiviteter kring Fairtrade.

Aldrig att jag hymlat om att jag är Fairtradeambassadör, för mänskliga rättigheter och ökad jämlikhet på jorden. Jag har ägnat (slösat bort?) otaliga år av mitt liv på utbildning (+dyra studiemedel) och engagemang för att på riktigt kunna göra skillnad för dem som har det allra sämst. Ändå är mina ord av fjäderlätt vikt. Det känns det inte sällan som att jag existerar i ett vakuum. Även om jag är allt annat än fullärd så räknas aldrig de erfarenheter och kunskaper som jag faktiskt har. Varken professionellt eller privat.
Det är en märklig känsla.

Nu dags att kontemplera över livet med en kopp kaffe. Fairtrade såklart. Förresten vet väl ni alla tedrickare där ute att Eguale även har Fairtrade-märkt te i sitt sortiment.

Önskar er alla en rättvis helg!

***

1002

Det ena leder till det andra, som leder till det tredje, som i sin tur leder till det fjärde och så där håller det på. Ett ständigt återkommande tema för både mig och Miss Meister's mat. Dessvärre har mina tankekedjor allt som ofta sådan hiskelig fart att jag på intet vis hinner med att följa upp dem rent praktiskt. Det är nämligen inte min mening att börja rubricera varje bloggpost med siffror.
Men.
Det bara bubblar upp fler reflektioner som jag gärna vill reda ut.

Otal gånger har jag genom åren nämligen funderat över bloggens vara eller icke vara. Så passera åren obarmhärtigt förbi i alla fall och här är jag. Still standing, som man säger.
Precis som bion avslöjar är detta en matblogg fylld med enbart vegomat. Trots att jag själv inte är någon fullfjädrad vegan är maten mestadels helt vegan. Men att enbart spotta ut recept varje dag var aldrig tanken med bloggen. Det finns oändligt av det redan. Recept alltså.
Hur mycket jag än hänger här på nätet, företrädesvis bland andra matbloggar och matbloggare, så är min främsta matinspiration fortfarande kokboken. Eller snarare kokböckerna. Det är dem jag bläddrar i och låter mig lockas. Det är i dem jag letar efter grundrecept till en sås, till marmelad, till koktider och så vidare. Sen modifierar jag, mixar och byter ut ingredienser, tillsätter nya smaker och så vidare.

För mig är mat så mycket mer än bara råvaror och övriga ingredienser som enligt ett visst mönster (recept) sätts ihop för att således bilda den för dagen inmundigade måltiden.
Så oändligt mycket mer.

När jag nu då, till mitt tusende inlägg, fick frågan av Ann-Louise; Vilket är ditt favoritinlägg undrar jag?:) startade naturligtvis än fler tankekedjor och det är så galet mycket jag skulle vilja hinna med att skriva och berätta om genom Miss Meister's mat.

Vilken bra fråga, Ann-Louise! Tusen tack!

Fast, hur är det ens möjligt att välja bland tusen poster? Och gäller frågan om vilken mat jag lagat som jag tycker är allra bäst om? Eller är det rent stilistiskt vilket inlägg jag gillar mest? Eller, ja vad. Inatt tog jag mig en ordentlig funderare och har kommit fram till att det inte är en alldeles lätt fråga att svara på.

Som jag skrivit tidigare år är jag varken professionell kock, receptmakare, matskribent eller bagare, ens med ambitioner att heller så bli (trots att jag en gång för många år sedan sökte in på bagare- och konditorutbildning, fast det var nog bara ett desperat sätt att komma ifrån min dåvarande sjuka arbetsplats). Jag är helt enkelt bara en privatperson som gillar att stå vid köksbänken och där, så mycket det går, från grunden förbereda och laga mat.

Märkligt nog, kan tyckas för en matblogg, är det mitt inlägg om mat och mänskliga rättigheter som jag gillar allra mest i Miss Meister's mat. Tätt följt av alla inlägg jag skrivit om vatten och konsekvenser av vattenbristen i världen, mitt första längre och forskande inlägg om bananer och faktiskt detta om (o)pastöriserad apelsinjuice. 
Med andra ord inga inlägg med recept.

Rostad paprika goes O'keeffe

Det är omöjligt att välja ut min absoluta favoriträtt. Så fort jag tänker på en grej så dyker någonting annat upp. Dock är jag särskilt nöjd med mitt första bidrag till Paper Chef  då jag är ovan att använda engelskan i skrift och faktiskt fick ihop ett inlägg till slut (kan dock ha att göra med att jag vann den omgången) vilket ledde till flera engelska inlägg. Och till sist, om jag ska välja ut en grej som hänt under tiden jag bloggat så är det detta med att själv rosta paprika! Jo, det är nog "ingrediensen" - rostad paprika - över alla som verkligen förändrat både smak och utseende för mina annars rätt så vanliga och intetsägande matlagning. Och upptäckten av svart kardemumma.

Och här slutar jag. För nu måste jag äta mat innan jag trillar av stolen av hunger.

Vilket är förresten ditt favoritinlägg?

***

Ris, ris, ris och åter ris.

Vitt ris, rött ris, råris, fullkornsris, basmatiris, jasminris, carnaroliris, avorioris, arborioris och nu även svart thairis är de rissorter jag kan komma på som ingår i min ris-referenslista. Under min uppväxt åt jag en hel del ris. Då var det väl mest vanliga vita långkorniga polerade riset tills vi upptäckte det klibbiga och goda jasminriset. Och så blev det "fult" med ris. Ja ni vet, kolhydratstinn mat som pasta och potatis ratades å det bestämdaste så råriset och fullkornsriset gjorde entré på bred front.
Det var inte förrän i vuxen ålder jag lärde mig att det fanns särskilt så kallat risottoris. Ha, jag som alltid lagat risotto på vanligt ris. Tji fick jag.
Inte nog med det. En dag i affären, långt före matbloggarnas tid, kom en stressad kostymkille förbi bland hyllorna. Frustrerat pustade över att inte hitta risottoriset. I min enfald föreslog jag påsen jag själv hade i handen, minns ej om det var avorioris eller arborioris, och han fnös föraktfullt och sa att han skulle ha riktigt risottoris. Bah.
Om han hittade något riktigt risottoris eller ej förtäljer inte historien. Själv använder jag idag nästan enbart carnaroliris till risotto. Ja. Nä. Aldrig blir en riktigt klok på den oändliga mängd olika råvaror som finns. Tänk så enkelt allt skulle vara om vi helt enkelt hade hållit oss till potatis och rotsaker som vi överlevt på i Sverige genom alla tider...

Nä, skämt å sido. Jag älskar att få möjlighet att pröva och smaka annorlunda råvaror. Dock blir det allt mer komplicerat att förhålla mig till desto mer kunskap jag skaffar mig om odlingsförhållanden, miljö och klimat och allt som påverkar både naturen och människorna på hela jordklotet. När jag för en tid sedan strosade runt i en butik jag inte besöker så ofta fastnade jag för Kung Markattas påse med svart thairis. Kunde inte riktigt släppa tanken på det och ja, det ångrade jag inte det minsta.

Det svarta thairiset är ett klibbigt och sött ris som ofta används med frukt till efterrätter. Jag stekte å andra sidan grönsaker till, kryddat med ingefära, och åt som lunch.
Och för en som också älskar lila så mycket som jag kan det nästan ses som en bonus att min kastrull nu är alldeles lila inuti!

Svart thairis med grönsaker och kokosmjölk
2 port

1 dl svart thairis
1 schalottenlök
1 lillfingerstor bit färsk ingefära
2 tomater
ca 1 dm av en zucchini
rapsolja (kokosolja lr jordnötsolja)
flingsalt
paprikakrydda
koriander, malen
en stor näve färsk koriander
1 dl havregrädde eller kokosmjölk

Koka riset enligt förpackningen. Skala och finhacka schalottenlöken och fräs mjuk i olja. Tärna tomaterna fint och strimla zucchinibiten. Fräs dem tillsammans med löken. Skala och riv den färska ingefäran och bBlanda i grönsakshacket. Stek på medelvärme.
Krydda med salt, paprika och koriander. Tillsätt havregrädden alt kokosmjölken och låt puttra någon minut.
Grovhacka den färska koriandern och blanda i grönsakerna i stekpannan på slutet, precis innan servering.

Lägg riset i botten av en skål/djup tallrik och häll över de stekta grönsakerna.
Toppa med färsk koriander. 

Trevlig helg!

***

Grönkålspesto

Säkert är det många som slänger bort stammen från grönkålen, som kan vara lite torr och trådig. Eller broccolistammen. Eller fullt dugliga bitar av morötter, paprika och ja vad det nu kan vara i frukt- och grönsaksväg. Jag skäms å era vägnar.
Tvi vale för hur mycket mat som slängs här i världen. I rapporten Global food - Waste not, want not, står att läsa  det är så mycket som 30-50 % av all matproduktion som aldrig blir uppäten. Samtidigt läser jag i GP att några professorer tycker växtförädling är livsviktigt på grund av en beräknad växande befolkning på vår jord. Jag kan inte låta bli att förundras över det påstående och tänker att vi i alla fall borde börja med att ta hand om och utnyttja det som redan finns. Eller? Ekvationen går annars inte ihop. Producera mer - så vi kan slänga än mer? Eller vad?

Mer om Taste the Waste hittar ni här.

Så koka era grönkålsstammar som om de vore broccoli, gör Grönkålsmos av dem eller så mixa till en:

Grönkålspesto

kokta grönkålsstammar
färsk koriander
lime
olivolja
flingsalt

Beroende på vikten grönkålsstammar så varierar övriga ingredienser. Börja med att ansa och skär grönkålsstammarna i bitar. Koka i vatten tills de är mjuka. Häll av vattnet och låt grönkålen ånga av en kort stund. Lägg sedan i mixer och tillsätt till en början 1/2 pressad lime, någon matsked olivolja och en näve färsk koriander. Mixa. Salta. Mixa lite till. Är det för torrt så tillsätt mer lime. Mixa. Smaka. Mer olivolja. Mixa. Smaka och se om peston nått önskvärd konsistensen.
Ät på en skiva surdegsbröd eller med spagetti och tomatsås. Och för icke-veganer funkar grönkålspesto till både buffalomozzarella och getfeta.

Smaklig spis!


Trots allt är det främst vi här i Europa och de så kallade utvecklade länderna och post-industriella samhällen som slänger bort mest av fullt duglig mat. Vill du veta mer om hur du kan göra för att slänga bort mindre mat så ta en titt på sidan Konsumentföreningen Sthlm gjort om just detta ämne.

***

Hur går det ihop?

Trots att samhällsvetenskap alltid varit mitt starkaste ämne i skolan var jag dessvärre så dum att jag inte förstod var göra av kunskapen och halkade således över på annat. Jag ångrar inte mina erfarenheter men tycker det är oerhört sorgligt att jag slösat bort mer än halva mitt liv på annat. För det där annat har aldrig rotat sig. Aldrig lett någonvart. Jag har inget att "falla tillbaka på", ingen yrkestitel, ingen gedigen erfarenhet/kunskap om något särskilt område. Bara lite bra på att fixa lite här och lite där. När jag för över tio år sedan hittade tillbaka till samhällsvetenskapen och satte mig själv på universitetet igen gjorde jag det med intentionen att på allvar arbeta med vad jag anser är intressant och bland det viktigaste man kan ägna sig åt. Men nu är det ju kört. Jag har halkat efter livet över 20 år. Svårt att varken ta igen eller ens komma ikapp.
Hur som helst är mänskliga rättigheter numera som ett filter i allt jag tar mig för, till och med matbloggandet.

På Svenska FN-förbundet hemsida står att läsa:

De mänskliga rättigheterna täcker in många delar av en människas liv. De syftar till att alla människor ska få möjlighet att leva ett drägligt liv och inkluderar regler om människors möjlighet att överleva, inbegripet föda och husrum, om människors rätt till sina innersta tankar och trosuppfattningar, om skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, om rätt till utbildning, yttrandefrihet och att delta i landets styrelse.

Den 10 december 2013 är det 65 år sedan FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 lyder som följer: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Längre ner i förklaringen, under artikel 25.1 står det att: Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. Nästan tjugo år efter den allmänna förklaringen kom till stånd upprättades två konventioner; FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR) samt FN:s konvention om ekonomiska, social och kulturella rättigheter (CESCR). I den sistnämnda konventionen finns fler artiklar om rätten till "adekvat livsstandard" vilket således inkluderar mat, kläder, bostad och and to the continuous improvement of living conditions.

Ibland får jag intrycket av att ingen bryr sig men faktum är att så många människor världen över kämpar för att utsatta, mindre bemedlade, sjuka och hemlösa ska få ett drägligare liv. Inte minst dem själva. För att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Mitt huvud är i princip ockuperat, dag och natt, av världens orättvisa strukturer och jag vill så innerligt hitta en bra ventil för mig att hantera och kanalisera allt som snurrar därinne.
Så hur går det ihop? Att en del människor gör tvärtom? Som väljer att ha det sämre än nödvändigt. Det för mig absolut obegripligt. Som självmant väljer att utnyttja systemet. Som väljer att leva på och vara beroende av andras givmildhet och välvilja.

Totalt obegripligt.


XXX

Rent vatten åt alla

Det var ju detta med rent vatten. Ingen har väl missat att Musikhjälpen pågått hela veckan och temat för året är rätt till rent vatten. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker fokusera på vegetariska recept, helst smakfulla och inspirerande, och tilltalande bilder men återkommer ständigt till frågor om matproduktion och tillgång till mat världen över och inte minst vad smutsigt vatten ställer till med för miljoner människor på jorden. Åtta miljarder människor saknar idag tillgång till rent vatten. Varje dag dör 4500 barn under fem år på grund av smutsigt vatten och brist på toaletter. Ni som följt min blogg har råkat på mina vatteninlägg flera gånger och för att friska upp minnet för er, och för alla som inte sett dem tidigare, så har jag länkat till en del av dem nedan.
Musikhjälpen slutar först imorgon söndag så om ni inte redan gjort det så önska en låt, t ex genom sms till sms till 72 999 med belopp 50, 100 eller 200 + din låtönskning (låt, artist och ev motivering), starta en bössa, lägg bud på aktionerna, skänk pengar på vilket sätt du än kan. Och kom igen nu, förra året samlade Musikhjälpen in över 18 miljoner, tillsammans kan vi slå det rekordet. Utan rent vatten dör vi!

***

Och vad hände med resolutionen om rätten till vatten och sanitet egentligen? En resolution (64/292) Sverige avstod att rösta för i FN:s Generalförsamling 28 juli 2010. Men senare samma år, 30 september, antog FN:s råd för mänskliga rättigheter resolution 15/9 om rätten till rent dricksvatten och sanitet, vilken Sverige då röstade för. För dig som vill sätta dig in riktigt ordentligt om vad rätten till vatten verkligen innebär kan jag rekommendera detta faktablad (pdf) från UN, UN Human Rights, UN Habitat och WHO sammanställt. För övrigt hittar du här även diverse rapporter och fakta om FN:s arbete med det internationella årtiondet för rent vatten som pågår för fullt.

Nedan följer utdrag och länkar till mina tidigare inlägg om vatten

Tillgång till rent vatten - en mänsklig rättighet

"Mer än någonting annat behöver vi rent vatten för vår överlevnad. Vi behöver rent vatten att dricka. Vi behöver vatten till både hushåll och hygien och inte minst krävs det även vatten till våra grödor så att de växer för att sen kunna skördas och bli till vår föda . Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har vi alla var och en rätt till liv. Men, rätten till vatten är inte specificerad i någon deklaration eller konvention. För att kringgå det står det såhär i artikel 11 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna"

Värme törst och vattenflaskor

"En halvliter buteljerat vatten i butiken kostar omkring 16 kronor. Det innebär att flaskvattnet är mer än 2000 gånger dyrare än vad det kommunala vattnet i kranen kostar. /.../

Bristen på rent vatten och fungerande sanitet dödar oss människor. Bara i Europa saknar en miljon rent dricksvatten och 120 miljoner saknar sanitära faciliteter. Enligt WHO är står vattenburna sjukdomar som leder till döden för 6 % av jordens hela "sjukdomsbörda". Nära två miljoner människor dör varje år av diarré eller diarrérelaterade sjukdomar. Av dessa är ca 90% barn under fem år. Drygt en miljon människor, vilket även här utgörs till ca 90 % av barn under fem år, dör varje år av malaria. Allt orsakat av bristen på rent vatten."

Använd ditt eget kranvatten
Mitt första inlägg 2007 om att dricka kranvattnet istället för att köpa dyrt flaskvatten.

Dyra droppar
Om filmen Tapped. Trots att jorden består till 70 % av vatten är det endast 3 % som är drickbart. Och av de 3 % säljs många droppar väldigt dyrt. Ja, det handlar om buteljerat vatten. När den där brunsliskiga läskeblasken ni vet, säljs och distribueras i världens alla hörn borde istället vatten.

Middag med (P!nk?) och Earth Water i LA
Om en kväll i LA, funderingar och fullt med länkar till bland annat Childinfo, en sida av UNICEF, där siffror och statistik finns vad gäller vatten och sanitet i världen och mycket mer.

Mera vatten

"Kan ni tänka er att det finns fler människor på jorden har tillgång till en mobiltelefon än en toalett. Jag har skrivit det förut och skriver igen, varje 20:e sekund dör ett barn på grund av bristen på rent vatten. Diarré dödar fler barn under 5 år än AIDS, malaria och mässlingen tillsammans."

Tack alla som på ett eller annat sätt bidrar till att ge fler människor tillgång till rent vatten och sanitet!

***

World Food day - Världshungerdagen

Bild lånad av FAO Nordic

Idag den 16 oktober är det Världshungerdagen. Det kan tyckas vara en märklig översättning av World Food Day. Men anledningen till att FAO en gång för trettiotre år sedan införde denna dag var för att uppmärksamma just hunger, livsmedelsförsörjning och fattigdom i världen samt vad vi kan göra för att minska hungern för de nära 1 miljard människor som varje kväll lägger sig hungriga. Eller hunger? Vem har inte gått hungrig någon gång. Undernäring är nog ett mer rättvist beskrivande ord till vad det egentligen handlar om. En av åtta lever med kronisk hunger och undernäring världen över.

Det talas om nollvisionen vad gäller antal döda och skadade i trafiken på våra vägar, nollvision vad gäller rasism (syftar i första hand på TV4.as kampanj Nollrasism vilken handlar om människors lika värde, mångfald, tolerans och motverkan av främlingsfientlighet och rasism), börsföretag arbetar med nollvisioner för klimatpåverkan och Länsstyrelsen i Skåne vill införa nollvision mot byggande på åkermark. Till och med det välkända matvarumärket Findus arbetar för en nollvision av tillsatser i sina produkter.
Kanske är begreppet nollvision uttjatat sedan länge men varför inte införa nollvision mot hunger, svält och kronisk undernäring? Rätten till mat är ju trots allt en mänsklig rättighet.

Tänk om vi levde i en värld där:

- alla har tillgång till näringsrik mat hela året om
- ingen undernäring hos gravida och barn under 5 år
- enbart hållbara matsystem finns
- möjligheten till småskaligt jordbruk finns
- matsvinn, både av livsmedelsindustrin och privatpersoner, inte fanns

Förslagen och möjliga åtgärder för att minska världshungern går inte helt överraskande i kooperativets tecken. År 2012 är ju som bekant FN:s internationella år för kooperation. Det är många galenheter och extrema orättvisor i världen som man kan tycka och tänka mycket kring men inget berör mig så djupt som att miljoner och åter miljoner människor inte har varken rent vatten och tillräckligt med mat för dagen. Känner mig så äckligt maktlös. Och i kooperationens anda är det inte heller en ensam människa som kan åstadkomma förändring. Det kan vi endast göra tillsammans.

För den som är intresserad och förstår sig på matprisindex av allehanda slag föreslår jag du tar dig en titt bland texter och tabeller hos FAO:s World Food Situation. I förmiddags annordnades även ett seminarium tillsammans av LRF, Kooperation utan Gränser, FAO, Sida, Naturskyddsföreningen och SIANI m fl med temat Jordbrukskooperation - en lösning för att uppnå en värld utan hunger. Jag hoppas få tag på en summering/dokumentation av det vid ett senare tillfälle.

***

Mera vatten

Trots att barns rättigheter är mitt fokus, och har varit sedan jag för snart femton år sedan fick FN:s barnkonvention i min hand (egentligen startade det långt innan dess, fast det förstod jag inte då när örfilarna fortfarande sved på kinderna), så kan jag inte släppa vattnet. Det må se ut som det gör i världen med orättvisor, krig, förödelse och utnyttjandet av människor som inte verkar ha några som helst gränser men ta mig tusan, utan vatten överlever vi inte på något som helst sätt. Smutsigt vatten och brist på sanitet dödar dessutom fler människor i sjukdomar än vad som faller offer för krigets vapen.

Kan ni tänka er att det finns fler människor på jorden har tillgång till en mobiltelefon än en toalett. Jag har skrivit det förut och skriver igen, varje 20:e sekund dör ett barn på grund av bristen på rent vatten. Diarré dödar fler barn under 5 år än AIDS, malaria och mässlingen tillsammans. Mer fakta om bad bristen på vatten ställer till det för oss människor går att läsa här på Water.org.

Jag fullkomligt älskar att bada, simma och hade jag bara kunnat hålla andan längre skulle jag inte ha någonting emot att spendera mer tid under vattenytan än över. Lite ironiskt dock med tanke på att min främsta uppgift nu för tiden är att hålla huvudet över vattenytan. Jag älskar att bada badkar, duscha och bara låta vattenstrålarna träffa huden i ett aldrig sinande flöde...
I perioder har jag tävling med mig själv. Den går till så att jag kortar ner min duschtid något så kolossalt. Det får bara ta ngr få minuter att tvätta både kropp och hår och naturligtvis stänger jag tex av vattnet medan jag tvättar håret. Efter ett visst antal superkorta duschar får jag ta mig ett härligt bad. Ibland glömmer jag av tävlingen och låter mig förföras av det underbart strilande vattnet på min rygg.
Mitt badkar är förhållandevis litet och vet inte riktigt hur många liter det rymmer. Tanken är dock hissnande att miljontals människor inte ens har tillgång till hälften den mängd vatten mitt lilla badkar rymmer. Och inte medräknat det vatten jag kokat te och kaffe av. Vattnet jag diskat i. Vattnet jag flera gånger spolat ner i avloppet. Vattnet jag tvättat händerna med. Vattnet jag borstat tänderna och sköljt munnen med. Vattnet jag tvättat kläderna i.


Det är en faslig lyx vi lever i med rent färskt och drickbart vatten - till och med i våra toaletter! Nu är det verkligen dags att börja tävla med mig själv igen.

Här finns fler inlägg jag skrivit om vatten och vikten av ha tillgång till rent vatten och sanitet.

***

Dyra droppar - Tapped

Bild hämtad från Charity:water - Banners

Denna gången missade jag inte dokumentären Dyra droppar eller Tapped som filmens originaltiteln lyder. I höstas visades den på svt (flera gånger och jag lyckades missa alla) och då skrev jag detta inlägg. Nu finns dokumentären på svtplay ända fram till och med den 12 februari. Filmen är från 2009 och redan då skrev jag ett kort inlägg om filmen. Frågor som diskuteras i filmen handlar om de stora läskeblaskbolagen som lägger beslag på vattnet uti de amerikanska delstaterna, buteljerar det och säljer, till stor del titulerat som "källvatten" fast det i själva verket är samma vatten som finns i kranen. Läskeblaskbolagen hävdar genom sin reklam att deras vatten är rent och till och med hälsosamt och menar indirekt att kranvattnet är otjänligt.
Till skillnad från kranvattnet som ständigt kontrolleras av US Food and Drug Administration (FDA) görs inga kontroller av vattnet som säljs på flaskor och stora plastdunkar. Återvinningen av plastflaskorna är långt ifrån så hög som man skulle kunna önska. Miljöfrågor angående tillverkningen av själva PET-flaskorna diskuteras och jag skulle vilja påpeka att det handlar ju inte bara om vatten utan också all oändlig läskeblask som buteljeras och säljs i både enportionsförpackningar och familjeförpackningar.

Hela 70 procent av jordens yta är täckt av vatten men bara 3 (tre) procent är drickbart vatten. Avsaknad av rent dricksvatten och brister vad gäller grundläggande sanitära förhållanden påverkar över 2.5 miljarder människor i världen.
Alltså, var 20:e sekund dör ett barn på grund av vattenburna sjukdomar - det är ett av resultaten av orent vatten och usla sanitära förhållanden.

Så, innan jag låter detta bli en lång uppsats om vatten, om nödvändigheten av rent vatten för vår överlevnad, tänker jag sluta. Jag kan bara önska och be om att alla du som läser detta tänker efter före, tänker en extra gång, och en gång till nästa gång du står med en flaska vatten (eller läskeblask) i handen. Är de verkligen något du behöver för stunden? Finns det någon möjlighet att släcka törsten på annat sätt?

Se Dyra droppar här!

***

Internationella dagen för mänskliga rättigheter, Nobeldagen och djurrättsdagen

(Fuskar med bilden som är från den 7 dec eftersom 10:an brann upp innan jag hann fota :/)

Idag, den 10 december finns alla anledning att fira. Hela långa dagen till och med. Och det bästa med idag är att det finns något för alla :) Till att börja med är det internationella dagen för mänskliga rättigheter. Det var idag för 62 år sedan, 1948, som FN:s generalförsamling signerade FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dock finns en hel del bekymmer med hur de mänskliga rättigheterna ständigt kränks världen över. Till och med i rika och duktiga Sverige. Det i sig skulle kräva en hel uppsats. Till exempel finns det nu 925 miljoner människor som svälter. Ett skrämmande antal svältande människor som de senaste 20 åren har ökat med dryga 100 miljoner. En önskan jag har idag är att Sverige ska skriva under det tilläggsprotokoll till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna - ESK-konventionen som ger medborgare möjlighet att få sin kränkning av ESK-rättigheter prövad i domstol (mer om arbetet med protokollet). Ett sådant tilläggsprotokoll finns redan för kränkningar av de medborgerliga och politiska rättigheterna. Läs mer om det på FIAN Sverige. Rätten till mat är en mänsklig rättighet som förvägras allt för många i vår värld. Fortfarande saknas allt för många länder som jag hoppas snarast möjligast ska sälla sig till skaran av de länder som signerat protokollet.

Bilden lånad från UN News & Media Photo

***

Det som de allra flesta säkert förknippar med den 10 december är väl ändå Nobeldagen och den stora banketten. Gamle Alfred Nobel gick visst och dog den 10 december och i över 100 år har Nobelstiftelsen delat ut diverse nobelpriser på hans dödsdag. Tydligen finns det en hel del människor som under kvällens tv-sända nobelmiddag själva sitter uppklädda och äter festmat på finporslinet framför tv:n. Jag tillhör inte dom men för all del kan det vara kul att ha koll på maten som serveras. Dock använder jag mig av detta fantastiska index istället. Inte kan man väl komma ihåg allt som serverats genom åren heller. 1901 såg menyn ut såhär:

MENU
Hors d´œuvre
Suprême de barbue à la normande
Filet de bœuf à l´impériale
Gelinottes rôties, salade d´Estrée
Succès Grand Hôtel, pâtisserie

VINS
Niersteiner 1897
Château Abbé Gorsse 1881
Champagne Crème de Bouzy
Doux et Extra Dry
Xerez

För alla er som är intresserade av årets meny - se till att klicka här klockan 19:00 ikväll! Och kan ni inte vänta till dess så hör här när chefskocken berättar hela menyn för Sara, stackars reportern som försöker fixa en cliff hanger till senare nyhetssändningar ;)

Bilden lånad från Nobelprize.org

Kanske mindre känt för de flesta är att det idag också är internationella djurrättsdagen. Djurens rätt lobbar för att få till stånd en FN-resolution om djurens rättigheter.


Så, idag finns alltså inga som helst skäl till att inte fira! Unna dig en fika på stan. En extra kaka till kaffet. Kanske öppna en flaska vin ikväll och skåla för världen. Skriv på en lista, gå med i en rättighetsorganisation, gör din röst hörd och sist men inte minst - ät vegetariskt till festmiddagen ikväll!

Skål!

vegan, vegetarian, lakto-ovo-vegetarian och "riktiga rätter"

Men allvarligt? Jag blir tokig! Läste i höstas (eller snarare för ett par år sedan då jag visst påbörjade denna post - 13 september 2008!) ett längre reportage i Västsveriges största morgontidning som fick mig att resa ragg. Artikeln var förvisso intressant och vad som fick mig att gå i taket den dagen var inte den stora feta rubriken Helena är vegetarian utan snarare påståendet längre ner i faktarutan, som klargör att Helenas favoritmat är fisk och skaldjur!!!! Men då är man väl ändå inte en vegetarian om man äter djur som dödats innan man stoppar det i munnen? Fiskar är väl djur? Skaldjur? Bara namnet i sig talar sitt tydliga språk.
Kanske var det kommentaren "Kul när vegetariska rätter blir just en riktig rätt" vilken jag läste nyligen (närmare bestämt i april 2010) som nu fick fart på mig att fortsätta skriva på denna post. Vadå riktig rätt? Vem bestämmer vad en riktig rätt är? Är det en köttbit, sås och potatis? Och hur är det med en så enkel sak som spagetti och köttfärssås? Är det ingen riktig rätt om man istället för köttfärs använder enbart grönsaker till såsen? Äh, så fjantigt. Visst, jag lagar inte Canard a l'Orange, biff bourgogne eller havets wallenbergare men visst kan jag ugnsbaka, koka och marinera, steka vegetter, plättar och rårakor och mycket mycket mer med bara grönsaker.

Så, apropå att det var vegetariska världsdagen den 1 oktober, känner jag att jag bara måste få ur mig denna text och dela med mig.
En vegetarian är en person som inte äter kött. Vare sig det är nöt, gris, fågel, fisk, skaldjur eller någon typ av kött alls. Skälen kan vara många. Till exempel av etiska, religiösa, miljö- eller hälsomässiga skäl. Däremot äter de flesta vegetarianer produkter som härleds från djur som t ex mjölk, ost, ägg, honung och till och med gelatin. Det vill säga en lakto-ovo-vegetarian. Lakto kommer från latinets lac/lacte som betyder mjölk och innefattar därav även smör, grädde, ost och alla produkter som tillverkas av mjölk. Ovo/ovum kommer också det från latin och betyder ägg. Fullfjädrade veganer däremot äter inget djurrelaterat överhuvudtaget. Inte ens honung.

Själv äter jag oftare veganmat än lakto-ovo-vegetariskt. Under långa perioder har jag ätit helt och hållet vegan men kan inte riktigt ta till mig veganmaten till fullo. Dels har det att göra med palmoljan som jag tidigare skrivit om. Enligt Greenpeace menar man på att dagens efterfrågan på palmolja har lett till att det skövlats stora regnskogsområden i b la Sydostasien. Redan nu, innan man börjar använda palmolja som drivmedel, är tillverkningen av palmolja en av de främsta orsakerna till den permanenta förlusten av regnskogar. Vid avverkningen av skogen släpps det ut mängder av koldioxid vilket i sin tur bidrar till ökad växthuseffekt.
Som den människorättsförespråkare jag är måste jag därför säga att jag känner mig kluven till många veganska matalternativ.

Kanske har det även med hälsoaspekten att göra? Svårt att äta mager veganmat tycker jag. Eller egentligen inte. Det är väl mest när det kommer till ersättning och alla tarvliga försök till att äta mat som l i k n a r kött (mer om det lär komma här framöver) som innehållsdeklarationerna blir mer och mer komplicerade. Och jag som älskar att baka höll under en period på att baka enbart veganskt men alltså, nä. Där går gränsen. Jag köpte t ex ett paket med äggersättning men har aldrig kommit mig för att öppna det ens. Enligt innehållsdeklarationen verkar det dock inte vara några konstiga ingredienser; potatisstärkelse, tapiokamjöl, vegetabiliska bindemedel metylcellulosa, kalciumkarbonat, citronsyra. Men varför koka ihop den blandningen istället för ägg?

Det blir bara frukt och grönsaker kvar då till slut. Likt frukterianerna nästan. Som tur är är jag inte glutenallergiker så kanske är det dags för mig att lära mig laga seitan. Dessutom är veganska alternativ till t ex ost och pastej hiskeligt dyra. Men vad gör väl egentligen det, när äpplena kostar 24:95 kr/kg? (jorå, det var en nyhet då, för snart 2 år sedan när jag började detta inlägg och de svenska äpplen som börjat komma till affärerna. Tyvärr är priset fortfarande lika rykande aktuellt).

Klar är ändå att jag allt mer inkluderar ägg (är dock lite av en äggperiodare) smör i min kost. Äter fortfarande sojayoghurt och bara någon gång då och då köper jag en liten ask keso och dricker helst mitt kaffe med en liten skvätt mellanmjölk i. I stort består dock min kost av frukt, grönsaker, rotsaker och så potatis, ris och pasta av olika slag.
Jag kan bara önska att fler vågar ge sig på att tillaga grönsaker mer än bara skära upp till en sallad. Att fler vågar ge sig på alla fantastiska rotsaker som just nu fyller hyllorna i butikerna, i saluhallarna, i stånden på torgen och inte minst hos Bondens egen marknad.

Obegripligt att Sverige inte röstade för rätten till vatten

Som jag skrev igår är jag förvånad över att Sverige avstod från att rösta för FN:s resolution om rätten till vatten. Efter ett par timmar här framför datorn idag förstår jag att det inte bara är jag som undrar och ifrågasätter det handlandet. "Herregud, det är orimligt att Sverige inte röstade för resolutionen" säger Jan Eliasson, fd utrikesminister, fd ordförande i FN:s generalförsamling och nyligen tillsatt millenniemålsambassadör. Det står att läsa i GP:s pappersupplaga liksom miljöminister Andreas Carlgrens uttalande som förklarar varför vi inte röstade för resolutionen - "vad vi vänder oss emot är själva principen, att man formulerar det som en mänsklig rättighet...om man börjar formulera sådana rättigheter som människor har, då ska det också ha en full juridisk verkan".

Lite tekniskt om internationella åtaganden i svensk rätt
Som de flesta deklarationer, konventioner och resolutioner är de inte lika tvingande som lagar. Fast det beror dock på hur respektive stat valt att göra när det ratificerar (som handlar om att göra avtalet gällande och är steget efter signeringen av avtalet) internationella avtal och fördrag. En del stater har bestämt att en ratificerad internationell överenskommelse ska gälla som lag, dvs inkorporering, men så fungerar det inte alltid här. Vanligare är att Sverige anser sig redan ha en lagstiftning som överensstämmer med bestämmelserna i de internationella avtalen. I annat fall kan även så kallad transformering tillämpas vilket innebär att texten tas in svensk författning eller att överenskommelsen omarbetas till svensk lag. Vi kan dessutom välja att inte införliva internationella åtaganden och istället tillämpa principen fördragskonform tolkning i våra domsolar. Det innebär att all nationell lagstiftning ska tolkas i ljuset av internationella deklarationer, konventioner och andra avtal. På detta följer också en rad olika kontrollmekanismer som t ex domstolar, justitiekanslern, ombudsmän och flera tillsynsmyndigheter som har till uppgift att se till att lagar och förordningar följs.

Liksom Jan Eliasson säger i artikeln, är resolutionen om rätten till vatten såklart en politisk markering som FN:s generalförsamling gjort för att påskynda millenniemålen och arbetet med att få fram "säkert, rent, tillgängligt vatten till överkomligt pris och sanitära anläggningar till alla". Det är också så att de inom de flesta internationella åtagande ligger ett ansvar och en skyldighet hos de rika länderna att hjälpa de fattiga länderna om ländernas egna resurser inte räcker till. Nu väntar vi med spänning på nuvarande utrikesministerns svar i riksdagen till den skriftliga förfrågan han fått.

Tillgång till rent vatten - en mänsklig rättighet

Snacka om panik när jag en kulen novemberdag för snart tre år sedan bara hade detta vatten i kranarna.

Jag är långtifrån en matnörd, ingen dietist, kostvetare eller på något sätt livsmedelsutbildad. Däremot har jag ett genuint intresse för mat och hälsa. Inte för att jag på något sätt är en bra förebild av hälsosam kost då jag tenderar att ständigt äta för mycket av allt. Oavsett vad för typ av mat blir det till slut onyttigt i större mängd. Jag har svårt för alla möjliga olika dieter och kostråd som vi matas med hela tiden. Ät mindre fett, mindre socker, ät endast fett, ät inga kolhydrater och så vidare. Äh, jag blir mest irriterad.

Vi behöver kolhydrater lika väl som protein, fett, vitaminer och mineraler som tillsammans utgör den energi som krävs för maskineriet att gå runt. Nu råkar jag dock vara av slaget att jag föredrar goda smaker och roliga överraskningar av maten snarare än att bara se det som något nödvändigt ont vi behöver för att leva. Mer om det en annan gång. För just nu tänker jag på rätten till liv.

Kranarna stod på fullt ös ett bra tag innan det var rent (eller iaf genomskinligt) igen

Mer än någonting annat behöver vi rent vatten för vår överlevnad. Vi behöver rent vatten att dricka. Vi behöver vatten till både hushåll och hygien och inte minst krävs det även vatten till våra grödor så att de växer för att sen kunna skördas och bli till vår föda . Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har vi alla var och en rätt till liv. Men, rätten till vatten är inte specificerad i någon deklaration eller konvention. För att kringgå det står det såhär i artikel 11 i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna:

1. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder, och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att denna rätt förverkligas och erkänner att internationellt samarbete på frivillig grund är av väsentlig betydelse i detta sammanhang.

2. Konventionsstaterna erkänner den grundläggande rätten för var och en att vara tryggad mot hunger och skall var för sig och genom internationellt samarbete vidta nödvändiga åtgärder, innefattande utformning av särskilda program, i följande syften:

a) Att förbättra metoderna för produktion, lagring och distribution av livsmedel genom att till fullo dra fördel av teknologiska och vetenskapliga rön genom att sprida kunskap om de näringsfysiologiska principerna och genom att utveckla eller förändra metoderna i jordbruket för att uppnå att naturresurserna används och tillvaratas på bästa sätt.

b) Att säkerställa en rättvis fördelning av världens livsmedelstillgångar i förhållande till behoven med beaktande av både de livsmedelsimporterande och de livsmedelsexporterande ländernas problem.

Alltså. Rätten till vatten är bokstavligen inte uttryckt och det ligger nu ett förslag inom FN om en resolution om just rätten till vatten. Intressant är att det främst är länder i nord som motsätter sig förslaget.* Bristen på tillgång till vatten och sanitet är en stor anledning till fattigdom, svält och sjukdomar. Som jag skrivit tidigare är ett av Milleniemålen att halvera andelen människor utan tillgång till rent vatten och sanitet innan år 2015. Vi befinner oss nu mitt i det så kallade årtiondet för "Water for life" vars huvudsakliga uppgift är att lyfta fram, marknadsföra och främja de insatser som görs i linje med vatten och vattenrelaterade frågor fram till 2015. Det händer en del på vattenfronten men det går trögt och att uppnå millenniemålet redan om fem år tvivlar i alla fall jag på att det gör.


* Och idag, torsdag (började jobba på detta inlägg för fyra dagar sedan) möts jag av nyheten att 122 länder i FN:s generalförsamling igår röstat för resolutionen om rätten till vatten och sanitet. Trots att det inte är en bindande resolution är det ändå ett steg i rätt riktning. Ett steg på vägen att öka tillgången till vatten för de nära 2 miljarder som idag är utan, samt för de nära 3 miljarder som inte har rinnande vatten inom en kilometer från sina hem.
Det blev inga nejröster men hela 41 stater, främst i nord, avhöll sig från att rösta. Förvånande tycker jag att man däribland hittar Sverige. Övriga länder är bland andra Österrike, Israel, Holland, Storbritannien, Luxemburg, Australien, Japan och Canada. Även några länder i syd som t ex Etiopien, Kenya, Botswana och Tobago avstod också från att lägga sin röst för eller emot den nya resolutionen.


Här hittar ni fler poster jag har skrivit mer om vatten, vattenslöseri, tillgången till rent vatten och så lite om Tapped the Movie.

Mat och mänskliga rättigheter

Kanske är steget långt mellan mat och internationell ekonomisk politik. Mellan mat och mänskliga rättigheter. Eller så är det inte det. Det kanske i själva verket är det allra kortaste steget. Mat är väl det allra mest vardagliga och enkla steget du har mellan dig själv och alla andra ute i världen. Jag förstår om det kanske inte är det första ni tänker på när ni går in genom dörrarna i dagligvarubutikerna. Särskilt inte de med extremt låga priser.

Ekonomi och mat hör i alla högsta grad ihop, men kanske tänker vi inte alltid riktigt på samma sätt där. Jag har aldrig varit någon bra reashoppare och går sällan igång på röda lappar. Dessvärre har jag en ekonomi som kanske kräver att jag borde ägna mig åt extrapriser, kupongklippande (för det vet vi ju alla att det bara leder till merköp! Hur många har ni inte köpt något enbart för att det fanns en kupong? Något ni inte ens skulle handlat alls annars?) och lågprisjagande men det går bara inte. Jag har någon slags tvärtemotmekanism i mig. Kanske är det bara så att jag helt enkelt inte vågar göra "fel", och är på tok för hårt präglad av min uppväxt, för då kommer någon och skäller på mig, slår mig och säger att det är "d i t t fel" att det ser ut som det gör i världen!

Jag kan omöjligt ensam rädda världens från allt dess lidanden. Så mycket förstånd har jag. Men jag kan i alla fall försöka dra mitt strå till stacken. Jag kan bidra med det jag kan och samtidigt se till att inte fortsätta att upprätthålla de strukturer i samhället, i världen, som hela tiden jobbar för att det ska vara ojämnt, orättvist och att det ska finnas ett "vi" och ett "dom" i världen. Strukturer som ser till att det alltid finns människor som utnyttjas och och på något sätt konsumeras så att andra människor kan leva riktigt gott och i ett överflöd av allting.


På Compare Stuff kan man få fram roliga grafer utifrån analyser på ord som du själv väljer att fylla i. Du kan välja tidsperiod också och ändra hej vilt. Jag hittade sidan för ett par år sedan genom K som själv valt att döpa sin blogg till just den perfekta kombinationen Mat och politik. Här följer ett par exempel på hur mat och mänskliga rättigheter kan se ut i tre olika tidsperspektiv.

Först en bild av mat och mänskliga rättigheter genom åren (från 2004 fram till idag, 2010)

Så här ser det ut under de senaste sex månaderna...

...och så här verkar korrelationen mellan mat och mänskliga rättigheter tett sig den senaste veckan:

Mat har med åren alltså blivit ett allt mer hett ämne - och det märker vi ju inte minst här bland matbloggarna såklart. Det står värre till med mänskliga rättigheter. De senaste sex månaderna verkar å andra sidan alldeles ypperligt gynnsamma för det faktum att mat och mänskliga rättigheter absolut går hand i hand. Min personliga tolkning för den senaste veckan är dock att helgen närmat sig och då börjar folk på allvar fundera vad de ska ha för mat. Kanske är det fest, kalas eller något alldeles särskilt man vill sätta fingrarna i som det under veckan finns för lite tid för. Ja, vem vet. Graferna ovan säger egentligen ingenting om några orsakssamband utan baserar sig helt enkelt på vad vi skriver i våra bloggar och övriga nätbaserade textkällor.


Säkert är det fler som känner till och har uppmärksammat förhållandet mellan våra billiga kläder och alla sweatshops. Vi känner till att det på många sweatshops i Asien förkommer barnarbete. Att det är orimliga arbetstider. Att det är förbjudet att gå med i fackföreningar. Exemplen är många. För er som inte redan vet kan ni läsa mer om detta här och här och här och här och inte minst här på SwedWatch som arbetar fram rapporter som vi på ett eller annat sätt kan ta del av genom debattartiklar, tv-program och så vidare.

Sveriges Radio P1 har sedan en tid tillbaka sänt en serie program om mat. Den billiga maten. Vi köper mat som aldrig förr, mat som också blir billigare och billigare. Matens pris* går att ladda ner eller lyssna på igen. Har ni inte tid att lyssna så kika in en stund på deras hemsida där det finns information, filmklipp och länkar av olika slag till de 5 avsnitten i serien.

Tidigare har jag själv skrivit om t ex filmen Food Inc. som är ett ypperligt exempel på det Matens pris tar upp i sina program. Andra exempel är om Chokladens mörka sida, Bananer, Bananas!*, bananer, kaffe och rättvisemärkt och till sist ett längre inlägg om bananer (som då handlade det om Chiquita istället för Dole som nu blivit ett med svenska folket efter Fredrik Gerttens Bananas!*)
Det finns ingen ände på texter, rapporter, debattinlägg, artiklar, filmer osv som finns i ämnet. Det är bara att ta för sig! För mig är det därför en gåta varför vi i rika Sverige inte lägger mer tid, engagemang och pengar på vår mat. Mat som vi alla behöver för att överleva, vilket fö är en mänsklig rättighet, oavsett var på jorden vi bor. Ekvationen går inte ihop för mig att så många väljer att blunda och strunta i något som faktiskt inte kräver sådär vansinnigt mycket kraft till att förändra.

Så, alla ni som inte redan bidrar, börja idag! Förändra din inköpslista, din butik, ditt val av varor, tillverkare och ursprung. Se en film. Läs en rapport. Ta till dig ett litet hörn av världens smutsiga matindustri.

Alla bäckar små leder som bekant till en hel å!

*Edit: Matens pris finns nu även som bok - Matens pris: boken som matindustrin inte vill att du ska läsa.