Vackraste bönan i stan - Borlotti

Färska, okokta borlottibönor är nog de vackraste bönor av alla bönor. Påminner om den lika vackra auberginen. Sorgligt nog försvinner all den vackra marmoreringen när man kokar bönorna, oavsett de är färska eller torkade, och de antar en lätt grisrosa och rätt så tillintetsägande färg. Som tur är smakar bönan hundra gånger godare än vad den ser ut. Hittills har jag bara blötlagt torkade borlottibönor och kokat men för några veckor sedan hittade jag färska bönskidor!

Kanske säger det mer om min oförmåga till rörlighet och begränsningen till Göteborg jag har men jag kan inte minnas att jag tidigare stött på dem färska, här hemma. De är bara sådana jag sett på bilder, tagna utomlands. I tidningar. I kokböcker. Från bloggare ute i världen vars bilder vittnar om matmarknader en annan bara kan drömma om. Från andras semesterbilder. Det kan också hända att jag sett men att de varit så hutlöst dyra att jag lämnat dem därhän.

Nu köpte jag mig iaf en näve. Gick hem. Beundrade skidorna. Öppnade dem och beundrade de absolut underbart lätt blanka färska bönorna inuti. Plockade ur dem och beundrade dem lite till innan allt det magiskt vackra bokstavligt talat var bortkokat.
Vad gillar du själv för bönor? 

Gjorde en enkel pastasås av: 

cocktailtomater i olika färger

schalottenlök

olivolja

färsk dragon från odlingslotten samt 

salt och svartpeppar

Bladade sedan i de kokta bönorna med tomaterna, alldeles på slutet. Serverade med inget märkvärdigare än fullkornsspagetti.

Smaklig spis!

***

En påse lördagsgodis och två kakrecept

Här kommer bokstavligt talat en påse lördagsgodis. Fast egentligen var det inte lördag då jag gav bort påsen utan en helt vanlig veckodag. Minns inte längre vilken av de fem men däremot minns jag det var 2010 och dagen då jag mötte Anne för första gången irl. In real life. I verkliga livet (trodde för övrigt aldrig jag skulle komma att använda mig av detta språkliga gissel irl men det var innan jag skaffade mig vänner och bekanta nätledes om uttrycket tillåter). Och hennes första son T som var ett år då och nu hunnit bli storebror och allt. Kakorna fick agera färdmat åt dem när de reste hem igen.

Grunden är den samma; smör, solrosolja, socker och mjöl, och jag har gjort otaliga varianter på småkakor av den. Har bytt ut en del av mjölet mot havregryn/dinkelflingor. Testat med andra mjölsorter, olika typer av socker, smaksatt med kakao, lakrits, citron, anis och en gång gjorde jag till och med småkakor med curry och banan. Har också gjort med mindre socker i och ja, variationerna är oändliga.
Receptet är också enkelt att halvera eller dubbla så nedan kommer två olika varianter på vardera halva av grundreceptet.

Småkakor med hasselnöt och dinkel
15-20 st

50 g smör, KRAV
1/2 dl solrosolja
3/4 socker, KRAV
1 liten nypa salt
1/2 tsk Bourbon vaniljpulver, KRAV
1 dl hasselnötsmjöl, eko
1/2 dl dinkelflingor, KRAV
ca 1-2 dl mjöl (tills det blir en "rullbar" smet)

Blanda smör, olja och socker. Vispa tills det blir lite vitare i färg och nästan fluffigt. Blanda kryddningen med hasselnötsmjölet och dinkelflingorna och rör i smörsmeten. Blanda till sist i mjölet. Inte allt på en gång. Här kan mängden variera en del från gång till gång. Smeten ska bli rullbar men inte alls för torr. Man blir alltså lite kladdig om fingrarna men inte helt nersmetade. Efter hundratals, säkert tusentals, rullade små kakbollar lär man sig "känna" smeten.
Lägg på bakplåtspappersklädd plåt och grädda mitt i ugnen på 180 grader i ca 10 min. Låt svalan på galler.


Småkakor med dinkel och kokos
15-20 st

50 g smör, KRAV
1/2 dl solrosolja
3/4 socker, KRAV
1/2 tsk vaniljpulver, eko
1 dl dinkelflingor, KRAV
1/2 dl riven kokos, eko
ev 1/2-1 tsk lakritspulver
ca 2-3 dl vetemjöl (tills det blir en "rullbar" smet)

Blanda smör, olja, socker och vaniljpulvret. Rör sedan ner dinkelflingor och riven kokos. Vill du smaksätta med lakritspulver så blanda det först med 1 dl av vetemjölet och sen i smörsmeten.
Rör i vetemjöl tills smeten blir lagom fast till att rulla bollar. Den ska absolut inte vara så fast som en smördeg eller så utan fortfarande väldigt mjuk och formbar. Bara den inte är för kladdig.
Rulla ungefär matskedsstor smet till en boll och lägg på bakplåtspappersklädd plåt.
Grädda mitt i ugen på 180 grader i ca 10-15 min. Lite varierande beroende på ugn.
Låt svalan på galler.

Smaklig fika!

***

*Ursprung: Påbörjad 4 november 2011

Grön paus mitt i livet

Den pakistanska mangon är slut här hemma men bjuder ändå på en grön och skön paus mitt i livet. Det är dessutom inte riktigt tid för färsk grönkål men hade förmånen att få tag på en liten knippa under midsommarveckan vilken jag använde i ett par smoothies. Har du inte grönkål kan du istället mixa i bladspenat, mangold eller kanske svartkål (som förmodligen är lika svår att hitta som grönkålen nu men håll ut, snart är det skördetid så det står härliga till. 

Smoothie - Grön paus

1 port

1 avokado

1 liten pakistansk mango

1 stor näve grönkål

några blad basilika

några fler blad koriander

1 tsk macapulver

rooiboste till lagom konsistens

Mixa allt i mixer eller med stavmixer. Tillsätt lite vätska i taget tills du får önskad konsistens. Själv gillar jag lite tjockare smoothie vilket avokadon är ett utmärkt bidrag till. Beroende på ingredienser och/eller mängden vätska så blir det alltså ibland en tjockare och ibland en tunnare smoothie. Du avgör själv hur du vill ha den.

Smaklig spis!

***

Hur beter vi oss egentligen i mataffären?

Bild lånad av Sveriges Radio Dalarna, Scanpix.
Kassakön - ett ställe där djungelns lag gäller.

Övertygad om att jag knappast är ensam om att ha pustat och stönat längst kassakön i mataffären har jag ändå ett par invändningar till detta i mitt tycke ofog så många ägnar sig åt. För hur beter vi oss egentligen i mataffären? Eller snarare framme vid slutet av besöket och den beryktade kassakön?
Jag har vänner och bekanta som arbetar i kassan och att höra deras historier om hur folk beter sig gör mig ledsen. Fy, så otrevliga människor kan med att vara. Det är inte utan att jag därför log när jag i veckan läste denna notis om hur en kassör på Sainsbury's i London vägrade serva en kund som var upptagen att tala i mobiltelefonen medan hon handlade.

Frustrationen har minskat radikalt på senare år och jag dristar mig till påståendet att jag faktiskt besitter långt högre kassakötålamod än många andra medköare. Eller så är det nog snarare så att jag hittat bra sätt att hantera de inte sällan långa kassaköerna utan att demonstrativt himla med ögonen, stöna högt, knuffa med kundvagn/korg/barnvagn på framförvarande person och så vidare. Jag passar på att andas, träna tålamod och uthållighet, filosoferar över livet och inte minst fundera ut eventuella matkombinationer att laga när jag kommer hem.
Och vips är det min tur.
Däremot har jag oerhört svårt att riktigt hantera bakomvarande personer som slänger upp sina varor, gärna innan jag gjort dito, och som är så otåliga att de inte ens ger mig fysisk plats att stå vid kassan och betala. En del står till och med och trycker mot kroppen/ryggsäcken och vägrar backa.

Tagga ner!

Med anledning av notisen (länken ovan, ej blildlänk) publicerade The Guardian en kommentar med en slags etikettlista om hur man bör bete sig i mataffären. Kul. Men när ämnet nu är på tapeten kan jag ändå sakna ett par mer väsentliga saker som t ex det där med att bokstavligt talat rulla kund- och/eller barnvagn i personen framför dig i kön - utan minsta reflektion/ursäkt. Personligen avskyr jag folk som sticker ner sina kladdiga fingrar i div nöt- och/eller godisburkar och smaskar på. Så ohyfsat. För att inte tala om de nya små dragkorgarna vilka inte sällan dras och placeras så de blockerar gångarna. Ja, det är bara en tidsfråga innan någon kommer snubbla och bryta benen p.g.a. dem. Sanna mina ord. Och ja, visst är det riktigt nonchalant att prata i mobilen när du ska betala. Hur svårt kan det vara att faktiskt ägna personen i kassan din uppmärksamhet. Det är ingen maskin som sitter där!

Klippt från The Guardian's kommentar: 

1. A trip to the supermarket is an out-of-body consumer experience, best attacked alone and with your brain on standby. That's why it's OK to ignore people you know or, if need be, to hide from them. This is actually a courtesy, so don't be offended when someone does it to you.
2. If you must chat with a neighbour or acquaintance, keep it brief and don't stop moving forward. If you're standing still, you're in the way.

3. It's fine to accept a free sample of some horrible new cordial, or a bit of cheese on a stick, but bear in mind that the person handing them out does not value your opinion. He's just there to stop you taking too many.

4. It's important to say "Thank you," when the person ahead of you in the queue places a divider on the belt between your shopping and hers, but eye contact is by no means mandatory. You're shopping, not speed-dating.

5. There is nothing arch in the way the robotic female voice at the self-checkout bay keeps saying: "Approval needed." She doesn't care how much wine you're buying, so don't talk back.

6. Occasionally an exotic or unfamiliar item will confuse a new checkout employee. You may choose to see this as an opportunity to indulge in some quiet middle-class self-loathing, but the person behind you – me – is in a hurry. Under the circumstances it's OK to say: "It's fennel."

7. No matter how many times you've been asked it, it is not acceptable to answer the question with the words: "No I do not have a fucking Nectar card."

Hur beter du dig i mataffären och kassakön? 

***

Från Chia Pet till chiapudding

Häromdagen då jag jobbade med inlägget om te och Bircher-müslin (ja, "jobbade med", för det tar sin lilla tid att skapa inlägg. Särskilt då jag aldrig kommer ihåg det rätta namnet och måste fundera ett tag, googla runt, för att till slut hitta svar) blev jag naturligtvis sugen på att göra den müslin igen. Men jag har inga ingredienser till den hemma annat än äpple. Så då gjorde jag istället en annan grej som jag varit lite nyfiken på sedan jag kikat runt bland Hovkonditorns alla fina och lockande puddingar och annat hon gjort med chiafrön. Ja, chia är ju som alltid på tapeten men numer i en annan form och definitivt mer smakfull än den jag främst förknippar ch-ch-ch-chia med.


Trots att jag dagligen äter linfrön, oavsett det är i gröten eller på sojayoghurten, är det sällan jag byter ut mot psyllium- eller chiafrön. Alla vilka i okrossad form är en typ av naturligt bulkmedel och får så att säga ett växtslem omkring sig i kontakt med vätska. Att jag hållit mig ifrån så länge att göra chiapudding har kanske att göra med minnet från tiden då jag jobbade på ett äldreboendesom. En av de boende blandade varje dag det där speciella pulvret i juicen och drack hen inte upp tillräckligt fort blev det en enda stor geleklump i glaset. Hua.

Men jag är inte den som är den att testa för mig nya saker och nu var tiden kommen. Jag gjorde slag i saken och blandade mig en variant på Hovkonditorns chiapudding med banan och jordnötssmör. Redan på kvällen visste jag att min frukost skulle bli något utöver det vanliga. Det blev så gott! Galet mycket godare än den till synes bruna och tråkiga sörjan i skålen.

Chiapudding med banan
1 port

1 banan
1 tsk tahini
2 msk chiafrön
1/2 tsk agavesirap
1 liten nypa salt
1,5 dl hasselnötsmjölk

Mosa bananen med gaffeln och rör ut tahini ordentligt. Rör i agavesirap, en uns salt och blanda sen ut allt med hasselnötsmjölk. Låt stå i kylen över natten och ät till frukost. Toppa ev med blåbär, hallon, bitar av en nektarin eller annan god färsk frukt/bär av egen smak.
I efterhand kan jag konstatera att agavesirap förmodligen inte behövdes då både hasselnötsmjölk och banan är rätt så sött. Måste pröva med kokosmjölk också! Och med andra frukter och bär.

Smaklig spis!

***

Ris, ris, ris och åter ris.

Vitt ris, rött ris, råris, fullkornsris, basmatiris, jasminris, carnaroliris, avorioris, arborioris och nu även svart thairis är de rissorter jag kan komma på som ingår i min ris-referenslista. Under min uppväxt åt jag en hel del ris. Då var det väl mest vanliga vita långkorniga polerade riset tills vi upptäckte det klibbiga och goda jasminriset. Och så blev det "fult" med ris. Ja ni vet, kolhydratstinn mat som pasta och potatis ratades å det bestämdaste så råriset och fullkornsriset gjorde entré på bred front.
Det var inte förrän i vuxen ålder jag lärde mig att det fanns särskilt så kallat risottoris. Ha, jag som alltid lagat risotto på vanligt ris. Tji fick jag.
Inte nog med det. En dag i affären, långt före matbloggarnas tid, kom en stressad kostymkille förbi bland hyllorna. Frustrerat pustade över att inte hitta risottoriset. I min enfald föreslog jag påsen jag själv hade i handen, minns ej om det var avorioris eller arborioris, och han fnös föraktfullt och sa att han skulle ha riktigt risottoris. Bah.
Om han hittade något riktigt risottoris eller ej förtäljer inte historien. Själv använder jag idag nästan enbart carnaroliris till risotto. Ja. Nä. Aldrig blir en riktigt klok på den oändliga mängd olika råvaror som finns. Tänk så enkelt allt skulle vara om vi helt enkelt hade hållit oss till potatis och rotsaker som vi överlevt på i Sverige genom alla tider...

Nä, skämt å sido. Jag älskar att få möjlighet att pröva och smaka annorlunda råvaror. Dock blir det allt mer komplicerat att förhålla mig till desto mer kunskap jag skaffar mig om odlingsförhållanden, miljö och klimat och allt som påverkar både naturen och människorna på hela jordklotet. När jag för en tid sedan strosade runt i en butik jag inte besöker så ofta fastnade jag för Kung Markattas påse med svart thairis. Kunde inte riktigt släppa tanken på det och ja, det ångrade jag inte det minsta.

Det svarta thairiset är ett klibbigt och sött ris som ofta används med frukt till efterrätter. Jag stekte å andra sidan grönsaker till, kryddat med ingefära, och åt som lunch.
Och för en som också älskar lila så mycket som jag kan det nästan ses som en bonus att min kastrull nu är alldeles lila inuti!

Svart thairis med grönsaker och kokosmjölk
2 port

1 dl svart thairis
1 schalottenlök
1 lillfingerstor bit färsk ingefära
2 tomater
ca 1 dm av en zucchini
rapsolja (kokosolja lr jordnötsolja)
flingsalt
paprikakrydda
koriander, malen
en stor näve färsk koriander
1 dl havregrädde eller kokosmjölk

Koka riset enligt förpackningen. Skala och finhacka schalottenlöken och fräs mjuk i olja. Tärna tomaterna fint och strimla zucchinibiten. Fräs dem tillsammans med löken. Skala och riv den färska ingefäran och bBlanda i grönsakshacket. Stek på medelvärme.
Krydda med salt, paprika och koriander. Tillsätt havregrädden alt kokosmjölken och låt puttra någon minut.
Grovhacka den färska koriandern och blanda i grönsakerna i stekpannan på slutet, precis innan servering.

Lägg riset i botten av en skål/djup tallrik och häll över de stekta grönsakerna.
Toppa med färsk koriander. 

Trevlig helg!

***

Ekologiskt presenttips

Förresten, på tal om Ekostore så fick jag ett presentkort dit tidigare i våras då jag fyllde år. Det var en riktigt toppenpresent tycker jag. Förmodligen även bästa tänkbara butik att lägga pengar på. Så har ni kommande födelsedagar och andra bemärkelsedagar vilka kräver presenter är det ett riktigt bra tips. Emottages mycket tacksamt. I alla fall från en sån som jag som gillar mat.
Bor ni på annan ort än Göteborg (Ekostore finns bara i Göteborg) så finns det säkert liknande butiker där ni bor.

***

Tunna rödbetsskivor och getfeta

Nu börjar årets första skörd av rödbetor dyka upp. En del så små och oförskämt dyra att jag faktiskt lämnat kvar dem i butikshyllan men förra veckan hittade jag ett par riktigt fina ekologiska rödbetor på Ekostore, som inte längre har någon egen hemsida men väl en egen fb-sida. Vanligtvis brukar jag äta säsongens färska rödbetor kokta och servera med enbart smör och salt. Eftersom jag inte har smör hemma så blev det en annan säsongspremiär i år. En slags vegetarisk carpaccio. Dock kunde jag inte stå emot ostsuget längre än två veckor så ett paket av Zetas Getfeta åkte med hem i matkassen en dag.

Tunna rödbetsskivor och getfeta
1 port

2 medelstora ekologiska rödbetor
ca 50 g getfeta
olivolja, ekologisk
flingsalt

Skala och hyvla rödbetorna med hjälp av en osthyvel. Koka rödbetsskivorna ett par minuter. De behöver inte bli alldeles genomkokta utan låt dem ha rätt så mycket tuggmotstånd kvar. Häll av vattnet och låt rödbetsskivorna rinna av i  ett durkslag. Lägg upp på fat och varva rödbetsskivor, flinsalt, smulad getfeta och olivolja omvartannat.

Smaklig spis!

***

Te, iste och rooibos

Torkan i våras är som bortglömd. Värmen likaså och här regnar det med jämna mellanrum. Det blåser som tusan medan det ena mörka molnet efter det andra tornar upp sig på himlen. Iste är väl inte riktigt det en längtar efter att svalka sig med nu, utan kurar snarare i soffan med raggsockor på och kupar händerna om stora varma tekoppen. Hur som helst så funkar te i alla väder.

Det känns som evigheter sedan Som om det vore ett annat liv. Tiden då jag sov över hos syrran. Hon som flyttat till stan långt före mig. Vår favoritsysselsättning var att åka till stora mataffärer och handla. Sen lagade vi mat i hennes stora kök och drack kannor med iste. Eller ja, laga mat är kanske att ta i för vi vispade bara Liptons färdiga iste-mix med vatten och ställde i kylen. Jag har skrivit om detta tidigare men vi värmde också Findus frusna potatiskroketter i ugnen/stekte i stekpanna och vispade vi ihop Blå Bands bearnaisesås. Jåsåatte. Det var då det.

Fast vi var egentligen rätt om oss och kring oss i köket ändå. Vi bakade bröd och bullar, gjorde kryddsmör till den stekta lövbiffen, skar grönsaker och rev morötter till salladen, testade för oss nya maträtter som nasi goreng och annan asieninspirerad mat. Och så gjorde syrran müsli på "ursprungligt vis" som hon lärt sig då hon bodde och jobbade i Schweiz. Bircher-Benner muesli. Tänk så före vår tid vi var ändå ;) Utan att veta om det. Raw food så det stod härliga till.
Och inte visste vad gojibär, incabär, chiafrön och macca var. Inte heller pratades det om antioxidanter, fria radikaler eller supermat men det räckte gott och väl med rivet äpple, hackade nötter och russin i. Varianter på Birchermüsli finns här och här och här.

Ja just ja, det var ju det med iste. För en som jag, som trots allt inte är särskilt förtjust i saft och allt för söta drycker, finns det ändå en grej man kan göra med te.

Fyll så många tesilar du har med rooibos och stoppa i en kanna med vatten. 
Låt dra. 
Länge. 
Gärna i kylen under natten. 

Svårare än så är det inte. Gott och svalkande.
Rooibos med smak av Smultron & fläder passar bra för ändamålet och är en av mina favoriter. Dock är Kalabria för närvarande etta på min te-lista tätt följt av Blåbär & lingon. 
Vill man gå vidare att göra "riktigt" iste är det såklart bara att tillsätta socker och citron. Teerna finns för övrigt hos Indiska Thé & Kaffemagasinet.
Nu använder jag även detta te till mina smoothies som variation till hasselnötsmjölk, sojayoghurt och till de frukterna/grönsakerna jag använder som behöver mer vätska än andra. 

 

Skål!

***

Vitkål- och makaronilåda

På något vänster sitter det i resten av dagen, det hur en vaknar på morgonen. Blev abrupt väckt, mitt i en dröm (visserligen en mycket märklig sådan där det pågick nån tävling i att kasta lakritsstavar, vilka mest liknade ungefär meterlånga polkagrisstänger i papper) som jag aldrig fick veta slutet på men allra mest störande var att jag hade planerat sovmorgon till idag. Eftersom jag varit uppe med tuppen i princip varje dag de senaste veckorna. Men icke sa Nicke.
Efter en halvstirrig natt och då jag äntligen kommit till ro (som vanligt efter 5-tiden på morgonen) så ringde det i porten - till grannen! Klockan var 07:21. På det hela taget inte många timmars sömn alltså. Sen var det ett herrans liv i trappuppgången, ut och in genom porten och min sovmorgon var som bortblåst.
Segheten som följer är mycket olustig och jag fastnar lätt i meningslösa sysslor.

Hur som helst är dagen snart till ända och jag hoppas morgondagen blir energirikare. Och hur seg en än är måste en ju äta så enkel, snabb och rätt så brun måndagsmat passar alldeles utmärkt. Att det dessutom blev en portion över är liksom bonus. Den får åka ner i en burk och in i frysen.

Vitkål- och makaronilåda
2 port

400 g vitkål, färsk, ekologisk
1 liten gul lök
rapsolja, KRAV
100 g fullkornsmakaroner (okokt vikt), ekologiska
1 tsk fänkålsfrön, ekologiska
salt
vitpeppar, ekologisk
1 1/2-2 dl kokosmjölk, KRAV (alt. havregrädde/sojagrädde)
(för icke vegan - blanda i riven pecorino)

Koka fullkornspastan. Strimla under tiden vitkålen och löken. Stek på medelvärme tills allt är mjukt. Krydda med salt, peppar och fänkålsfrön. Rosta gärna fänkålsfröna i torr stekpanna först. Häll av vattnet från makaronerna och blanda med vitkålen i traktörpannan.
Häll en skvätt olivolja i botten av en ugnsfast form och fördela vitkålsblandningen däri.
Häll över kokosmjölken (alt havregräddesojagrädde) och grädda mitt i ugnen på 200 grader i ca 10 min eller tills den fått lite färg på toppen.
För en icke-vegan-variant går det bra att blanda i lite riven ost också, förslagsvis en god och salt pecorino, innan lådan åker in i ugen.

Smaklig spis!

***