SM unga bagare 2012, del 3 - Och vinnaren är...

Gladast av dem alla - vinnaren Susanna

... Susanna Söderman från Hedemora (With Brød och Kaffe i Tønsberg, Norge). Kanske inte helt otippat var hon den av de tävlande jag faktiskt fotade ansiktet på under morgonens arbetstimmar i bageriet. Och det flera gånger till och med. Det var något visst med henne. Lugn och metodisk och samtidigt väldigt glad och energisk.

Efter fem hårt jobbande timmar i köket på Ester Mosessons gymnasium på Lindholmen fraktades alla bakverk till Nordstan där, mitt på torget, dukades de upp i rad efter rad efter rad efter rad...

Wienerbröd av vinnaren av SM unga bagare samt det vinnande
skådebrödet som skymtar längst upp till vänster i bild.

På andra plats kom Linn Danielsson (Valhallabageriet i Stockholm) som bl a gjorde de fina "brödknopar" jag fick med på bild (se föregående bloggpost) . Linn vann också kategorierna bästa wienerbröd och frukostbröd. Didrik Persson (Yrkeshögskolan för bagare & konditorer i Kristianstad) knep tredjeplatsen. Didrik var den sista jag kollade in precis innan jag lämnade bageriet i förmiddags då han var i färd med att pensla ananasblad och skära passionsfrukt att använda som dekoration på ett gäng wienerbröd. Inte hade jag kunnat ana att jag skulle se så många läckra och vackert dekorerade wienerbröd på en och samma gång.
Karolina Hedlund (Yrkeshögskolan för Bagare & Konditorer i Göteborg) hade av förklarliga själ den största hejarklacken hos sig vann kategorin bästa matbröd.
Susanna Söderman, vinnaren av SM Unga bagare, fick inte bara med sig en vinst utan tre då hon även vann kategorierna bästa vetebröd och bästa skådebröd.

Det svenska bagarlandslaget gjorde bra ifrån sig i VM tidigare i år och nu håller vi tummarna att juniorlandslaget kommer sopa banan i EM fram i november 2012. Ettan, tvåan, trean och fyran från SM Unga bagare, dvs Susanna Söderman, Linn Danielsson, Didrik Persson och Patrik Sundin, utgör alltså Sveriges nuvarande juniorbagarlandslag.

Undrar vart alla goda bakverk tog vägen sen?

***

SM Unga bagare 2012, del 2

Att få vara med bakom kulisserna till Svenska mästerskapen för unga bagare var en otroligt kul och intressant upplevelse. Till en början var allt ganska lugnt och tyst. Alla deltagarna jobbade metodiskt på med sitt. Men allteftersom tiden gick kändes det i luften att något ändrades. Kanske var det nerverna och klockan som för en del verkade ticka på lite väl fort som gjorde det men cola-burkarna började komma fram och det blev mer spring mellan ugnarna och de stora bakborden.

Roligaste maskinen som till synes verkade obegriplig men...

... vips var där trettio små fina degbollar.

Och så var det alla flinka fingrar som formade den ena degklumpen efter den andra till allehanda knutar, snurror och jag vet inte vad. Killen nedan skär saltdegen (för en annan mer känd som trolldeg) på frihand och jag ska erkänna att resultatet var imponerande.

Och vem kunde ana att deglinjalen var redskapet för dagen?

Det gällde att hålla tungan rätt i mun och passa på
sitt fönster i det tuffa ugnsschemat

Och fort snurrade det runt där inne i ugnen

De flesta gräddade wienerbröd penslades med en ljummen blandning
av aprikossylt och vatten

Det var på det hela taget en otroligt inspirationsfyllt besök och där fanns verktyg och maskiner en annan bara kan drömma om.

SM Unga bagare 2012, del 1

Det är inte varje dag man får förmånen att vandra omkring inne i ett bageri, där allt går på högvarv och då 12 unga bagare slåss om SM-guldet. Idag var dock en sådan dag. Trots att jag var uppe långt före tuppen och stundtals tvivlade på varför jag sagt ja till inbjudan, vände allt så fort jag var på plats. Doften, koncentrationen, en och annan spänd nerv och jag sögs genast in i tävlingskänslan. Med min erfarenhet av coachning i Taekwon-Do fick jag dock hålla tillbaka för att inte börja peppa och skrika hejarop i parti och minut. Tittade mest på deras fantastiska hantverk. Med enkelt och vant handlag tog de sig an deg efter deg. Och så pratade jag med en del jurymedlemmar och sponsorerna.
Och fråga mig inte varför det inte blev några bilder på folket. Kanske för att hantverket stod i fokus och kanske för att jag känner mig otroligt obekväm med att fota människor. Hur som blev det mest på degar och arbetande händer.

Köksmaskiner som heter duga

För 22:e gången i ordningen anordnar Sveriges bagare & konditorer SM för unga bagare. Juryordförande Peter Halldén från Peters' i Falkenberg berättade mer om tävlingen, vilken han själv deltog i för över femton år sedan, och dess ramar. Vem som helst under 23 år kan ansöka. Inga kvaltävlingar hålls men konkurrensen är hård och det är ett gediget arbete som görs för att välja ut finalister. Gesällbrev och bra referenser väger tungt och utvalda ansökande får komma på intervju innan de bestämmer sig och väljer ut finalisterna.

Under fem timmar har idag de tävlande bakat 4 x 15 franskbrödsbullar, 4 x 15 vetebrödsbullar, 4 x 15 wienerbröd, 3-6 matbröd samt ett dekorbröd. Allt efter egna recept. Dock inte med vilka ingredienser som helst. Juryn är noga med bra och rena råvaror och tävlingen tillhandahåller, med hjälp av KåKå och Nord Mills, de flesta grundingredienserna. De tävlande får ta med sig egna smaksättningar och dekorationer som t ex öl, rosenblad, citronmeliss, ananas, passionsfrukt med mera och har alla godkänts innan tävlingen började. Detsamma gäller även särskilda verktyg utöver de vanliga som finns att tillgå i ett större bageri.

Viktigt att lappa sina uppvägda lådor

Till skillnad från alla invägningar som görs t ex inför en boxningsmatch så var det igår kväll uppvägning för de tävlande. Det vill säga att under en timmes tid fick alla väga upp mjöl och övriga torra ingredienser i stora backar. De sparade välbehövlig tid under dagens tävling som fick ett allt högre tempo och läskedrycksburkarna började dyka upp inne på andra halvlek.
Allt eftersom tiden gick började fler och fler kreativa bullar och bröd dyka upp och precis som jag skaffat mig en favorit så överraskade nästa med ännu tjusigare bullar. Jag menar, på hur många sätt kan man egentligen göra en vanlig kanelbulle? Tydligen en hel del olika sätt.

Vackra och innovativa kanelbullar

Jag vet inte om jag skulle vilja vara jury där och försöka avgöra vem som är bäst. Fast med delar av självaste bagarlandslaget som jury tvivlar jag inte på att den rätta vinnaren kommer vinna! Bagarlandslaget som dessutom är bäst i Europa och knep 4:e platsen för några veckor sedan på bagar-VM i Paris. Håkan Johansson, från Albert & Jack's i Stockholm och tillika lagkapten, är mycket noga med mjölet och väljer starkare respektive svagare (= mer eller mindre glutenbildande protein i) beroende på vad för bröd som ska bakas. Inget nytt under solen såklart men för en brödbakarnovis som jag (som inte ens har egen assistent!) finns inte så vansinnigt många sorter att välja mellan. Ta bara en så enkel (trodde jag) sak som att hitta mjöl utan askorbinsyra i. De flesta mjölsorter i vanliga butiker är bland de svagare för att använda samma termer som landslagsbagaren men vetemjöl special är nog att föredra för att komma närmare ett starkare mjöl.

Inget för hemmabagaren

Men vem vann nurå? Det vet vi inte än men klockan 15:00 avgörs det hela inne i Nordstan. Där bakar nu för full resterande medlemmar i bagarlandslaget och juryn gör sina allra sista bedömningar.

Och vems var den borttappade degbiten?

På återseende!

***

Vatten i kranen

Det finns en del saker jag är tacksam över i livet och andra saker är mest sorgliga och smärtsamt. Oftast undrar jag varför jag lever överhuvudtaget. Men lever gör jag ju trots allt och det jag är allra mest tacksam över är vårt rena och goda dricksvatten i kranen. Vi kan i princip dricka vattnet ur toalettstolen. Det är därför med stor sorg jag åter igen tvingas inse att svenskar köper galet mycket vatten på flaska. Enligt en artikel i G-P idag (i papperstidningen samt på nätet endast för +kontoinnehavare) har den totala konsumtionen sedan 2006 tydligen minskat. Med hur mycket/lite framgår inte av texten. Vad som är tydligt är däremot att det har skett en förändring vad gäller bubbelvatten och så kallat stilla vatten. Konsumtionen av stilla vatten på flaska har ökat med 88 % de senaste fem åren! Hur sjukt är inte det? Särskilt när buteljerat kranvatten kostar 2000 gånger mer än vattnet som kommer när vi vrider på kranen. Tydligen köper svenskar nära 12 miljoner liter stilla vatten på flaska. På ett år.
Sjukt.

Jag har sagt det förr och säger det igen att det är mer eller mindre korkat att köpa kranvatten tappat på flaska. Den beskärda del av vattenflaskor borde åtminstone gå till de som är i desperat behov av rent vatten! Och det är alltså inte vi i Sverige som har problem med förorenat vatten.


Idag är det internationella världsvattendagen, en årligt återkommande dag sedan 1993 med syfte att lyfta och synliggöra vikten och behovet av rent vatten i världen. Temat för i år är Hållbar vattenanvändning för tryggare matproduktion. Det ni. Det tål att smaka på.
Och som ni vet dricker vi i snitt bara 2-4 liter vatten per dag så uppenbart är att vår vattenförbrukning går åt till så mycket mer. På ett dygn använder vi ca 160 liter vatten per person. I snitt är det fördelat enligt följande:

• 10 liter för dryck och mat
• 30 liter för toalettspolning
• 30 liter för disk
• 20 liter för tvätt
• 60 liter för personlig hygien
• 10 liter för övrig användning

Se här på en snabb och enkel info om mat och vatten
(som jag tyvärr inte lyckats få över i rätt format att passa här i bloggen)

Ta nu ett steg längre bak i produktionskedjan vad gäller vår livscykel. Produktionen av ett kilo biff förbrukar så mycket som 15 000 liter vatten medan det går åt endast 1 500 liter till att få fram 1 kilo vete.
En miljard människor lever med kronisk hunger. Det vill säga 1/7 av jordens befolkning, ca 14 %, främst på grund av torka och bristen på vatten. Världens befolkning nådde nyligen den eminenta summan av 7 miljarder och förväntas stiga med ett par miljarder inom överskådlig framtid. Samtidigt väntas även köttkonsumtionen öka och då inte i relation med befolkningsökningen utan beräknat på antal kilo per person. Den är idag redan hög, 37 kg per person och år (med undantag från mig och alla vegetarianer och veganer dårå) och beräknas öka till 52 kg per person och år.
Maten vi äter förbrukar alltså bra mycket mer vatten än dricksvattnet vi slurpar i oss. Och enligt punkterna ovan mer än så. Dock går ca 70 % av jordens vattenförbrukning åt till jordbruk och djurhållning.




Som om detta inte var tillräckligt ska tilläggas att transporten av 1 liter förpackat vatten lämnar 1000 gånger större koldioxidutsläpp jämfört med samma mängd kranvatten. Dessutom kräver kranvatten inga förpackningar.
Så, kan vi sluta köpa buteljerat kranvatten nu då? Okej?

Minns paniken jag fick när detta sprutade ur mina kranar.

Läs gärna fler och mer utförliga inlägg om vatten, vattenslöseri, tillgången till rent vatten,

***

Paus i livet

Eller lever jag kanske just precis i detta nu livet som det egentligen vore tänkt. Alltså bara för en helg då jag är på vift och besöker vänner. Så pausen nu är snarare en paus från min verklighet. Från mitt liv som livegen tvångsarbetande fas3are. Från livet som liksom i sig själv fastnat med pausknappen inne. Från livet som bara går ut på att hålla näsan ovanför vattenytan.

Just nu njuter jag och låtsas att jag är någon annan med ett annat liv än mitt egna.

***

Blomkål- och getfetamos

Ännu ett ta-vara-på-rester-ihopkok från Miss Meisters kök. Då jag åkte på en rejäl förkylning för några månader sedan var det inte mycket bevänt med matlagningen. En dag bestod min föda t ex av 1 liter glass. Sen blev det semlebullar, frallor, knäckebröd och inte mycket till varken frukt eller grönsaker. Tappar verkligen matlusten när jag är sjuk. Fast när hungern sätter in så måste jag ju äta någonting. Oftast sådant jag slipper tillaga.
Men plötsligt säger sedan kroppen ifrån och liksom kräver grönsaker i olika form. Tur för mig då att jag inte bara hade kokta rödbetor i kylen utan även kokade blomkålsbitar. Tillsammans med en överbliven bit getfeta tog jag mixerstaven och vips hade jag en krämig topping till de kokta rödbetorna.



Blomkål- och getostmos
ca 1 dl

100-150 g kokt blomkål
ca 50 g getfeta
1-2 msk olivolja
färsk pepparrot, finriven
flingsalt
svartpeppar
några skvättar olivolja


Om du inte redan gjort då koka blomkålen. Låt svalna innan du fortsätter med mixen. Fortfarande min bästa vän, näst efter knivarna, i köket är stavmixern så i med blomkålen och olivoljan i tillbringaren för stavmixern. Kör tills all blomkål är mixad. Tillsätt osten och den finrivna pepparroten och kryddor. Har inte angivit mängd för pepparroten är ganska stark och speciell i sin smak så det får vara lite upp till var och en av er att bestämma. Själv gillar jag pepparrot och tror det var runt en matsked eller så.

Mixa tills allt är som ett mos. Kan bli lite stabbigt med osten så var därför extra noggrann med att se till att allt mixas ordentligt. Kanske behövs en skrapa att hjälpa till med det.

Servera på skivade kokta rödbetor. Blomkål- och ostmoset är också gott på brödsnittar, som dipp till morötter och andra skurna råa grönsaker och också till varma rostade rotsaker.

Utan och med blixt och utan att kunna redigera
verkar det stört omöjligt att få till en smakfull bild

Trevlig helg!

***

Grönkål med smak av kokos

Det var ju detta med färsk grönkål. Ingen har väl ändå undgått att den faktiskt går att äta? Jag menar annat än långkålen julbordet? Redan i höstas då Bondens egen Marknad öppnade för säsongen vankades det grönkålsrätter lite varstans i stan. Men nu har det börjat bli svårare att hitta just färsk grönkål. Jag har haft turen att komma över några paket tidigare i år och på grund av det uppenbara avbrottet i Miss Meisters mat så har inga recept publicerats. Just eftersom grönkålen är svårfångad nu känns de recpten inte lika angelägna längre. Men, i helgen (läs den 4 februari!) såg jag till min stora glädje att hyllan på grönsaksavdelningen åter var fylld av grönkål i fyrahundragramsförpackningar. Kanske något för fler butiker att tänka på annat än ICA Supermarket nära mig.

Men det var inte bara jag som frossade i färsk grönkål under januari och februari i år. Även Mia Gahne, som i december förra året fick Gastronomiska Akademiens Guldpenna, sjöng även hon grönkålens lov i G-P. Nu har jag bara ett par påsar förvällda grönkålsblad i frysen men jisses vad sugen jag är på att knapra i mig några färska grönkålsblad ikväll.


Stekt grönkål med smak av kokos
1 port

100 g grönkål
1 schalottenlök
1 näve kokosflingor
1 tsk kokoksolja
3/4 dl kokosmjölk
flingsalt
1 tsk soja
1/2-1 tsk risvinäger
lime & mynta-krydda
rostade sesamfrön


Tvätta grönkålen. Dra bort stammen och riv bladen i bitar. Skala och finhacka en liten schalottenlök. Fräs den i upphettad kokosolja och tillsätt grönkålen och de stora kokosflingorna. Rör i stekpannan då och då. krydda och häll i soja och risvinäger. Låt puttra och häll till sist i kokosmjölken. Stäng av plattan och låt stå nån minut.
Servera med rostade sesamfrön.


Smaklig spis!

***

Lakrits- och citronkakor

Det var inte bara coola snygga nudelpaket jag fick med mig hem på mitt sedan länge efterlängtade Stockholmsbesök i höstas. Närå, jag hann allt med ett besök på Lakritsroten och la vantarna på en burk lakritspulver från Borgeby Kryddgård. Med vad då göra med lakritsen? Förra året gjorde jag till exempel en het lakrits- och citrondressing till hyvlad zucchini. Då med saltlakritsessens men lakritspulvret använder jag främst i kakor och yoghurtdressingar till skuren frukt.


Lakrits- och citronkakor
ca 20 st
50 g smör
3/4 dl solrosolja
1/2 dl rörsocker
1/2 dl brun farin
2 krm flingsalt
rivet skal av en halv citron
1 msk lakritspulver
1 dl dinkelflingor
2 dl vetemjöl


Vispa samman smör, olja och socker. Tillsätt salt, citronzest och lakritspulver. Vispa lite till och rör sedan i dinkelflingorna och till sist mjölet. Det kan eventuellt behövas lite mer än 2 dl vetemjöl för kaksmeten ska bli tillräckligt torr att den går att rulla, men inte så att den blir för smulig.

Trilla ca 20 små kakbullar och lägg på plåt. Tryck till dem lätt med en gaffel så det bildas ränder i kakan. Grädda i mitten av ugnen på 170 grader i ca 10 min.


Smaklig fika!

***

Rostad butternut med svart kardemumma och lime

Nu har butternutten (låter ungefär som på dålig engelska med Göteborgsdialekt) stått i skafferiet alldeles för länge och det fick helt enkelt bli att ta tjuren vid hornen och laga något av den. Eftersom frysen är full av både grönkålssoppa och potatis- och blomkålssoppa var jag tvungen att laga annat än soppa på pumpan vilken jag annars brukar bli väldigt god.

Över fem månader har gått men Plenty är fortfarande min huvudinspiratör när det kommer till matlagning. Jag har boken på nattduksbordet och efter att ha läst den från pärm till pärm så bläddrar jag, titt som tätt, fram och tillbaka i den. Och trots att Yotam Ottolenghi gjort detta som en förrätt beräknad till 4-6 personer så omvandlar jag den istället till 2 huvudrätter. Dessutom är receptet något modifierat nedan då jag la till svart kardemumma istället för enbart vanlig (grön) kardemumma. Och utan tahini hemma så rörde jag i rostade sesamfrön i yoghurten. Inte heller hade jag någon färsk grön chili (vilken kan finstrimlas och toppa rätten med) men väl stark grön chilisås som fick agera chilivikarie.

När det kommer till koriander är jag medveten om den i mitt tycke riktigt mesiga krukodlade koriandern, vilken finns i de flesta välsorterade livsmedelsbutiker, är den enda färska koriandern man kan få tag på. Med mesig menar jag främst att den är så tunn och skör. Nästan så att den mosas och går upp i atomer bara man kniper av ett blad med tummen och pekfingret. I en del asiatiska specialbutiker kan man däremot ha turen att hitta en kraftigare variant av koriander som är mer tacksam att både garnera med och använda i grytor och soppor.


Rostad butternut med svart kardemumma och lime
2-4 port

1 butternut
2 lime
4 msk olivolja
5 kapslar svart kardemumma
2 kapslar grön kardemumma
ca 10-15 kryddpepparkorn
flingsalt

RÖRAN
100 g turkisk yoghurt
1 msk limejuice
het chilisås
2-3 msk rostade sesamfrön
flingsalt
10 g färsk koriander, plockad

Skär bort skalet av de två limefrukterna. Dela dem båda i fyra bitar och skär i så tunna skivor det går. Lägg i skål och salta lite och häll över en matsked olivolja. Ställ åt sidan
Skär bort skalet från butternutpumpan, dela och gröp ur innanmätet. Skär i strimlor/båtar/bitar. Helt enkelt den form du själv önskar. Lägg i långpanna.

Töm kardemummakapslarna och rosta kärnorna lätt tillsammans med kryddpepparkornen. Mortla och blanda kryddorna med 3 matskedar olivolja. Pensla butternutbitarna och salta innan långpannan åker in i ugnen på 210 grader i ca 15 minuter eller tills pumpabitarna är mjuka.

Blanda under tiden till yoghurtröran och plocka koriandern. Kvistarna kan t ex användas till smoothies eller i en råsaftcentrifug.

Låt pumpan svalna lite. Går att servera kall men jag tycker den var god alldeles ljummen. Lägg upp på fat och garnera med yoghurtröran, limebitarna och toppa med korianderbladen.


Smaklig spis!

***

Dadelbalsamico

För den intresserade är nagellacket förövrigt
av färgen Metro Chic från O.P.I.

Jag har tidigare skrivit om min upptäckt av dadelbalsamico vilken jag inhandlade på en chokladfestival för cirka två och ett halvt år sedan. Den säljs visst på Olovolja etc i Haga. Men i somras fick jag en annan sort i min hand av en bekant. Trots att det står Crema di balsamico på etiketten är den lite tunnare i konsistensen än den jag köpte på chokladfestivalen och mycket tunnare än den mer välkända varianten i liten plastflaska av större välkänt märke vad gäller oljor och vinäger i Sverige. Det var också den på bilden jag använde i receptet på paprika- och kaprisfräset nyligen. Var den går att få tag på vet jag dessvärre inte men gissar den finns i i de större matbutikskedjornas mer välsorterade butiker.

Och som så många gånger förr när jag föreställer mig göra ett kort och snabbt inlägg sätter hjärnan igång och sprider snabbt tankar åt alla håll och kanter. Därför måste jag genast börja nysta i alla trådarna (och inlägget tog plötsligt två timmar att komma igenom)

För det första; vad är egentligen balsamico- eller balsamvinäger?
Som namnet avslöjar är det såklart vinäger vilket i sig är en slags ättika som tillverkats av vindruvor. Till skillnad från ättika (vilket i princip är jäst alkohol) så lagras den druvmusten på direkten och ättikabakterier tillsätts manuellt i många år innan den är klar. Och eftersom jag inte är någon expert på själva proceduren med kokning i kopparkärl osv hoppar jag här över ett par tillverkningssteg.
Med åren dunstar hur som helst druvmusten i de stora trätunnorna. Med jämna mellanrum hälls den dunstande vätskan över på mindre tunnor och efter minst 12 år, då den äkta Balsamico di Modena är färdig. Till exempel nämns på Wikipedia att slutprodukten av startinnehållet i en 75-literstunna blir 1 liter färdig balsamicovinäger. För att kallas för äkta balsamico ska den ha tillverkats i antingen Modena eller Reggio Emilia i Italien. För fem år sedan var priset på 10 cl äkta balsamicovinäger 700 kr.

Funderingarna har nu då hamnat kring det uppenbara att de sorter vi vanligtvis använder således är falsk balsamicovinäger. Den är tillverkad av vanlig vinäger, sötad med druvmust eller sirap, färgad med brun karamell (sockerkulört) och innehåller kanske någon typ av förtjockningsmedel. Så, dadelbalsamicon på bilden innehåller alltså:

Dadelsirap,
Balsamico di Modena (vinäger, druvsaftkoncentrat, karamell, antioxidantionsmedel (sulfit)),
sockerbetasirap och
brännvinsvinäger.

Jaha ja. Så var det med den balsamicovinägern. Någon äkta vara lär dröja innan jag kan lägga vantarna på sådan. Men tills dess kommer jag gladeligen använda de sötsyrliga falska och billiga ersättningarna.

Eller vänta, hjärnan fortsätter att spinna på (inte konstigt att jag lider av allvarliga sömnstörningar) och hur är det med den vanliga röd- och vitvinsvinägern då? Om nu balsamvinägern, oavsett crema eller ej, i huvudsak består av vinäger är det väl lika så bra att använda just röd- och/eller vitvinsvinäger i maten och själv söta med sirap eller socker av eget val. Och kanske till och med strunta i frånvaron av den djupa bruna färgen vi vant oss vid från de sorter vi hittar i mataffärerna. Jag menar, det är väl lättare, och prismässigt överkomligt, att hitta äkta rödvinsvinäger? Eller?

***

Urtjusiga nudelförpackningar och en snabblunch

I höstas hittade jag dessa svarta risnudlar på Gröna Boden i Göteborg. Förpackningen är bara så urtjusig. Ja, jag har en lite konstig inställning till detta med mat och dess förpackningar och det är inte första gången jag faller pladask för en förpackningsdesign. När jag vid ett senare tillfälle fick syn på fler av den snygga nudelförpackningen kunde jag helt enkelt inte låta bli att pröva några fler sorter. Vad sägs om pumpa- och ingefärsrisnudlar? Eller sötpotatis- och bovetenudlar? Ja, nyligen skrev jag om dessa nudlar och hade lagat Sticky aubergine som jag åt med just udonnudlarna på brunris. De är de lite klibbiga av sig och trots att jag spolar iskallt vatten direkt efter kokningen så får nudlarna en lite stabbig textur när de värms igen i stekpannan tillsammans med diverse grönsaker. Men jag tycker ändå de är ett gott alternativ till den annars lite för vanliga pastan jag mumsar i mig.


Pumpa- och ingefärsrisnudlar med pak choi och grönkålsstjälkar
2 port

1 bunt Pumkin, ginger and rice noodles (ett paket innehåller 3 buntar)
2-3 små pak choi-knippen
100 g grönkålsstjälkar eller broccoli
1/2 gul paprika
1 bananschalottenlök
olivolja
svartpeppar
japansk soja
ev salt

Förväll bitar av grönkålsstammar/broccoli. Skala och hacka löken. Fräs på medelvärme i olja. Skölj och strimla pak choi och paprika. Tillsätt paprikan i lökfräset och stek en stund innan resten av grönsakerna tillsätts.
Krydda med svartpeppar och häll över ett par tsk japansk soja. Låt puttra ihop någon minut. Smaka av. Salta om inte sojan är tillräckligt salt för din smak eller använd kinesisk soja som är saltare i sig än japansk soja.
Servera med risnudlar och sojasås.


Smaklig spis!

***

Nötmockarulle

Som sagt, jag har ett inte helt okomplicerat förhållande till sötsaker. Det är därför jag med kluvna känslor jag inte kommer delta i det stundande kakkalaset ett gäng sockersöta matbloggare ska samlas kring imorgon. Temat är barndom. Det första som dyker upp är rischoklad. Ni vet det där puffade riset från en liten kommun, cirka 7 mil från Göteborg, choklad och kokosfett(?) i en salig förening. Ett stående inslag på mina kalas när jag var liten. Och radiokakan. Åt ni också radiokaka? Minns inte om mamma använde Mariekex eller Fingermarie. Är det förresten någon skillnad på de två förutom formen? Hur som, kokosfett och choklad verkar vara temat när jag tänker barndomssött. Och maränger. Jitterbugg. Nybakade kanelbullar och ett glas mjölk. Glasyr på pepparkakorna...


Men för att jag inte kan var med fysiskt så kan jag ändå bidra med något sött här i bloggen.
Jag tar tillfället i akt att beta av gamla utkast och hittade ett påbörjat inlägg på en rulltårta bakad i juni 2010. Kanske inte helt och hållet barndom men väl ungdom då denna nötmockarulle och drömtårta är de rulltårtor jag gett mig ikast med då jag började baka på egen hand. Receptet är handskrivet i min gamla receptbok men tror jag hittat det i Sju sorters kakor.
Som ni ser på bilden nedan bakades denna kaka före tiden jag gått och blivit med mandelkvarn så jag hackade och hackade och hackade så gott jag kunde (eller använde hasselnötsmjölet jag köpt på Ekostore) och slängde i några extra gram grovhackade hasselnötter också.


Nötmockarulle

3 ägg
1 1/2 dl socker
100 g hasselnötter (1 1/2 dl hasselnötsmjöl)
1 msk potatismjöl
2 tsk bakpulver

SMÖRKRÄM
100 g smör
1 1/2 dl florsocker
1 msk kakao
3/4 ekologiskt vaniljpulver (från den lilla burken ni vet)
2 tsk kaffepulver
1 äggula

Börja med att rosta nötterna i långpanna i ugnen. Gnugga bort så mycket skal det går. Det finns förresten "färdigskalade" hasselnötter att köpa men annars gör det inget att skalet är kvar ändå. Mal nötterna och blanda med potatismjölet och bakpulver.
Vispa ägg och socker pösigt och vänd sedan ner nöt- och mjölblandningen.
Häll smeten i en bakplåtspappersklädd långpanna (ca 30 x 40 cm) och grädda i ugn, som har 250 grader, i cirka 5 minuter.
Stjälp upp kakan på sockrat papper och dra bort det papper som kakan gräddats på. Låt svalna.

Under tiden kakan svalnar är det dags att fixa smörkrämen. Rör ihop smör och florsocker. Tillsätt kakao, vaniljpulver och kaffepulver och rör till sist i äggulan.

När kakan är kall så bred på fyllningen och rulla ihop den. Lägg sedan rullen i kylen tills det är dags att fika.



Smaklig fika!

***