Perspektiv

"När folk blir rädda försvinner solidariteten"*

Här har jag gått helt upp i fet majonnäs när svälten breder ut sig i världen. Jag behöver definitivt inte återinföra majonnäs i mitt liv. Snarare tvärtom.
Jag tröstar mig med fett och sötsaker liksom andra dricker alkohol, röker på eller vilken destruktiv handling det nu kan vara, när jag inte mår bra. Trots att jag är så medveten om det är det så fruktansvärt svårt att låta bli. Det finns något så uppgivande i det. Som att inget spelar någon roll längre. Någonstans långt där inne vet jag att det finns någon mening. Det har bara blivit så förtvivlat svårt att finna den.
Och inte slutar människor hungra för att jag slutar äta. Inte blir det fred på jorden för att jag låter bli att kriga. Vet ni förresten att 90 % av alla dödsoffer i krig är civila. Hälften av dem är barn. Det kan jämföras med t ex andra världskriget då siffran för civila dödsoffer var 65 %.
I klartext betyder detta att det idag dör fler barn i krig än vad det gör soldater.

"Om man är väldigt stark måste man vara väldigt snäll"

Det finns ingen rättvisa på något sätt. Eller gör det? Förra veckan lyssnade jag på Fredrik Gertten, ni vet han som gjorde filmen om bananer, gift och sjuka bananodlare, som var sommarvärd i Sommar i P1. Rubriken för hans program lyder som följer:
Imorgon brakar helvetet löst. Inte kunde vi då ana till vilka rubriker och efterföljande tid Norge skulle gå till mötes det kommande dygnet.
I samband med filmpremiären av BANANAS* blev Fredrik Gertten själv stämd av bananjätten Dole. En historia inte helt olik den om David och Goliat. Fredrik är alltså en journalist och dokumentärfilmare som rest jorden runt och träffat många många människor och dess livsöden. Han sa så många bra saker och jag blev än en gång påmind om varför jag valt den väg jag själv vandrar.

"Fega bekväma människor finns i alla länder. En del talar svenska"

Vad var det egentligen som fick mig söka mig till samhälls- och rättvisefrågor. Jag var ju satt att läsa tyska och jobba på kontor, trots att jag då när det begav sig ville bli frisör. Skulle kunna blivit en rekorderlig ekonom då jag spenderade min gymnasietid till det. Men av outgrundlig anledning började jag arbeta inom äldreomsorgen när jag var klar gymnasieekonom. Det är inte utan att jag idag sitter här och funderar på hur det kunde bli så fel. Men jag hatar orättvisor.

Kanske är det så att vara utsatt och utanför redan som liten sätter spår. Får en att fundera. Olika är våra sätt att hantera det. Olika är våra vägar att vandra i livet. Mitt liv är fyllt av oändlig sorg över och saknad av genuin kärlek och omtanke. Det är kantat av ilska mot dem som slagit, mobbat och stött ut mig. Säkert bär vi alla på mer eller mindre tråkiga erfarenheter. Några mer, andra mindre. Några är drabbade av enstaka händelser och andra av långvariga svårigheter.
Saken är ändå den att det finns få saker i världen som provocerar mig så mycket som, liksom Fredrik Gertten säger, det fega, oärliga och orättvisa. Av egoister som bara sätter sitt eget först, som glömmer att de också är en del av en större gemenskap.
Jag upprörs också över människors frossande i nyheter om diverse naturkatastrofer (som de en månad senare redan glömt) och plötsliga händelser och som sen inte ens lyfter på ögonbrynet för människohandel (världens 3:e största organiserade brottslighet efter narkotika och vapen), barnsoldater, hunger, barnadödlighet, hedersmod, korruption, barnarbete och så oändligt många fler oegentligheter och strukturella orättvisor världen över som gynnar de redan rika. Ett strukturellt utnyttjande och marginaliserande av stora delar av befolkningen, som faktiskt går att göra någonting åt.

"segern var så jävla funfuckingtastic"

Ja, Fredrik Gertten vann över Dole som tillbakavisades på alla punkter. Som om detta inte var nog lyssnade jag, som ofta, på Ring P1 idag (28/7) och Täppas fick verkligen slita. Själv skriver han i sin blogg om sommarsorgen och faktiskt om dagens program:

"Religiösa fundamentalister lever i den här världen men har sin lojalitet någon annanstans. Massmördaren i Norge lydde sin egen Gud och hade inga känslor för dem han avrättade. En man i dagens program menade att de riktigt konservativa i USA , t.ex. Tea Party-rörelsen, struntar i, eller t.o.m. gläds åt, om ekonomin faller samman. Det påskyndar Guds Rikes ankomst och de som är bundis med den Guden klarar sitt eget skinn."

Va? Skulle ni vilja sitta som programledare med sådana talare? För alla som gnäller på Täppas - kom ihåg att han faktisk följer sin arbetsgivares avtal att som programledare "aktivt arbeta MOT diskriminering och vara FÖR jämställdhet." All heder åt Täppas som vågar säga ifrån!

"Everything is ever changing - and this too is no exception"
anonym

Jag avslutar detta viktiga inlägg med en hemlis. Trots att det just nu behövs pengar till mat och medicin, så är det långt ifrån genom bara ekonomiska tillgångar som det går att på sikt förändra och förbättra för utsatta människor i vår värld.
Det är faktiskt våra attityder och fördomar, den ständiga exkluderingen och utnyttjande av människor och natur, det är egoism och tron på den osynliga handen som är det avgörande faktum att miljontals människor världen över lider, svälter, torteras och dör i tysthet.
Om vi med ena handen ger pengar och med den andra fortsätter att bidra till upprätthållandet av utnyttjandet av människor, håller avståndet till oliktänkande och marginaliserar grupper, till och med hela stater, så kommer ingen förändring att ske. Oavsett hur mycket pengar vi ger.

Jag kan inte rädda världen. Inte ensam. Det måste vi göra tillsammans. Visa civilkurage. Säga ifrån när någon beter sig illa eller är elak. Låta bli att skratta åt det där sexistiska skämtet kollegan drog på förmiddagsfikan. Läs en bok du inte tänkt och få nya perspektiv på världen. Ta dig en ordentlig funderare på vilken del du själv har i upprätthållandet av andras utsatthet. Sannolikheten att du kan förändra det förhållandet är stor.

***

Läs mer om:

Child Trafficking - varav nära 80% handlar om sexuellt utnyttjande
Child soldiers
Barnsoldater
Ishmael Bea - A Long Way Go
"Land grabbing"
UNICEF:s faktasida om hur barn påverkas av krig, arbete, diskriminering, hemlöshet och mycket, mycket mer. Klicka er fram längst menyn till vänster på den sidan för bra och tydlig information.
Unicef ger dessuom ut den årlig sammanställningen The State of the World's Children. Lite avancerad men mycket intressant fakta om läget för barnen i världen. Rädda Barnen ger i sin tur varje år ut den liknande rapporten The State of the World's Mothers. Båda är mycket faktaspäckade och fulla av siffror för den som gillar det.

Och så kan jag inte sluta tjata om Vikten av rent vatten för vår överlevnad!

Ja, var inte detta sommarläsning nog för er alla så hör av er. Jag har många fler tips att ge. Det finns en hel uppsjö av böcker, rapporter, filmer och organisationer världen över att förkovra sig genom. Det globala kasinot (K. Hermele) Business as unusual (A. Roddick), Att skydda eller skövla? och Krig om vattnet (V. Shiva), En liten bok om ondska, A. Heberlein, Såld (O. Kalemi) Bomull (G. Ander), filmerna BANANAS*, Tapped och The Corporation (finns t o m att se på Youtube!).
Så till syvende och sist, matbloggen till trots, så uppmanar jag er att se Food Inc. I början av 2010 skrev jag om filmen men hade själv inte ännu sett den. Nu har jag. Två gånger.



* Citaten till höger i kursiv stil är från Fredrik Gertten och hans sommarprat i radion.

Framgångar i bananflugejakten

Just som rötmånaden (himmelriket för bananflugor) härjar som värst är det jag som nu tagit kommandot i köket. Jag har inget minne av att jag haft så många bananflugor hemmavid någon annanstans än i min nuvarande lägenhet. Och inte heller förrän på senare år. Beprövade knep är många för att fånga de små liven. Tidigare i år verkade inget fungera och ´varje gång jag gick ut i köket blev jag attackerad av en enorm bananflugearmé. Inte ens det säkra kortet med en skvätt rödvin och diskmedel hjälpte.
Men nu mina vänner, nu ska ni få receptet på den allra bästa bananflugefällan:

Balsamico - några matskedar
Vatten - någon matsked
Yes - någon droppe eller två
Liten påse
Plastklämma - förslagsvis från
Konsumentföreningen Väst

Blanda vätskorna i liten skål och ställ på diskbänken. Släng alla matrester, skal, äppelskrottar, kärnor med mera i den lilla plastpåsen och slut den med hjälp av klämman. Se till att hålla diskhon och slasken ren och utan matrester. Häll gärna ut det kokande vattnet också i vasken. Inom loppet av två dygn hade över 40 små rackare samlats i skålen.

Jag bytte alltså ut det annars fungerande rödvinet mot balsamicovinäger (så blev jag av med den flaskan som ändå bara stått i skafferiet i över två år) och vips trillar de i. Och såklart handlar det om soporna också. Inte för att jag inte tömde ofta tidigare men det blev ett sådant slöseri med påsarna (önskar vi hade kompostering här). Det tar några dagar för mig att jobba upp en full soppåse. När jag har köpt hem frukt får de ligga i kylen, vilket jag egentligen inte gillar då kalla frukter är så smaklösa, eller så får de ligga kvar i påsen i fruktkorgen. Så när alla grogrunder är säkrade gäller det alltså att bjuda dem på något gott. De små rackarna kan gå på vatten så glöm för allt i världen inte diskmedlet!



Lycka till!

***

Min majonnäs med stavmixer

Det är inte helt lätt att knäppa bilder mitt i natten

När jag väl fått något i skallen kan jag inte riktigt släppa det innan jag förstått, prövat, gjort klart eller vad det nu kan vara det för stunden handlar om. Sedan förra veckan har jag varit inne på majonnässpåret. Jag vet inte riktigt varför men det kan vara Annika och hennes goda grillmat, burgare och såklart bearnaisesåsen, som inspirerat mig. Jag slutade äta både majonnäs och bearnaise i samma veva som jag slutade med kött. Ja, särskilt bearnaise som i alla fall jag förknippar med just gott grillat kött. Eller som på min gamla favoritkebab från Nordstans kebab & grill. Den var fest den :)

Igår blev helt uppslukad av denna video och av att själv mixa majo på endast 1 minut. Oh my! Let me tell you - jag tror inte jag kommer vispa för hand mer - ever! Den blev så himla bra. Precis den konsistens jag var ute efter. Och det kan inte bli enklare. Det enda som tog tid var att vänta på att ägget (och senapen) skulle bli rumstempererat. Med lite bättre planering (som att t ex ta fram ägget innan man sticker iväg på träning) kommer mixningen gå i ett enda huj.


Majonnäs på 1 minut


1 ägg, eko
1 tsk honungsdijon
1 nypa flingsalt
3/4 tsk vitvinsvinäger
1 pressad citronklyfta
2 dl kallpressad rapsolja, eko


Se till att alla ingredienser är rumstempererade och lägg i mixerburken.
Håll mixern still de första sekunderna. När det börjar bli vitt som liksom växer upp så vicka lite lätt på stavmixern och se till att blanda i all olja.
Voilà! Din majo är klar!


Nu har jag för tillfället bara en vitvinsvinäger med smak av valnöt som är lite speciell och ger ganska mycket smak. Nästa gång ska jag testa att göra utan den och bara använda citron. Eventuellt så tar jag i lite rödvinsvinäger. Den kallpressade rapsoljan är också ganska smakrik, till skillnad mot exempelvis vanlig rapsolja, solrosolja eller annan neutral olja. För den som promt vill använda olivolja fick jag tipset att röra i lite på slutet.
Vill ni veta mer om emulsion - det som händer mellan vattnet i ägget och vinägern ihop med oljans fettmolekyler - som gör det omöjliga möjligt kan ni klicka er vidare hit och hit.


Lycka till med majonnäsen!

***

Wow liksom! Missa inte...

...majonnäs på 60 sek! Det ni! Igår skrev jag om min rinniga majonnäs och vips fick jag flera tips. Ett av dem kom från Anne som ledde mig till denna för mig helt nya blogg. Jag föll pladask! Och som av en händelse har Pille nästan på dagen (då jag vispade till min) postat en underbar liten film om hur man får till just majonnäs - på 60 sekunder. Då kvinnan bakom bloggen är från Estland är receptet i den korta filmen således på estländska. Men hey, det är inga som helst svårigheter att klura ut ingredienserna. Om så skulle vara fallet så skriver Pille på engelska i bloggen och ni hittar receptet här.




Nu väntar jag bara på att ägget mitt ska bli rumsvarmt!

***

Majonnäs, eller?

Majonnäs, eller?

Såser är något jag sällan lagar. Jag minns början av min att-laga-mat-själv-karriär som innehöll en del Blå Band-såser. Min storasyster flyttade till stan före mig och ibland när jag sov över hos henne slog vi på stort. Då stekte vi lövbiff, värmde potatiskroketter i ugnen och vispade till bearnaisesås - från en påse. Ja, ja, vi har alla varit där. Inget jag är särskilt stolt över idag. Då skulle jag i så fall ha ha kokat potatisen, mosat, rullat till kroketter och friterat dem samt vispat och vispat min egen bearnaisesås. Tusan, jag skulle väl ha gödt en kossa för att det skulle vara duktigt nog för en matbloggare. Eller i alla fall slaktat en eller köpt hem halva baken av en.

Sa jag att jag pimplade Coca-Cola då också? Det är ett under att jag fortfarande lever efter alla de halvfabrikat och artificiella livsmedelsliknande saker jag ätit och druckit i mina dagar. Efter ett år, och plus 11 kilo, i Florida var det dags att ta en ordentlig titt på maten. Det är idag nära tjugo år sedan jag bodde i Florida och redan då tyckte jag det rimmade illa med "fettfritt" smör som bara ångade bort i stekpannan. Eller alla lock med decaf diet coke (what's the point?) mamman i familjen sörplade i sig. Skummjölken i kylen, vattenmelonen och jordgubbarna, den skinnfria kycklingen... och ändå var de alla stora som hus!
(Att jag gick upp berodde däremot på alla swirls, Baskin-Robbins-bägare, de nybakade varma chocolate chip cookies man kunde köpa i de stora köpcentren, alla bagles med cream cheese, Bugles, gallons av Tropicana juice, alla otaliga godsaker från Pepperidge Farm och så oändligt mycket mer!).
Jag menar, vad innehåller fettfritt smör? Härdat fett (margarin), natrium, gelatin och stärkelse? Knappast fettfritt och heller inte ens i närheten av smör.

Så, hur var det nu med majonnäsen? Blev det någon eller ej? Förra året, med inspiration av Smaskens och Pytte, kastade jag mig in i projektet egen aioli. I veckan gav jag mig åter igen på denna majonnäsbaserade goja. På bilden ovan ser ni hur gul och fin men också så mycket bubblor den har och så tunn den är. Såser, dressingar och diverse gojor är som sagt något jag sällan gör och när det väl händer blir de ofta pannkaka av allt.
Eller? Är jag "burkmajonnässkadad" tro? Ska den inte vara sådär tjock och nästan krämig i konsistensen? Smaken är ju trots allt ganska god, om än lite för frän i mitt tycke, men konsistensen gjorde att den helt tappade mitt intresse. Jag dippade en näve sockerärtor i den innan den åkte ut i vasken.
Smaken blev ganska ok ändå men det är den tjocka krämiga konsistensen jag är ute efter när det kommer till majonnäs.

Majonnäs


1 äggula
1 1/2 tsk vitvinsvinäger (med smak av valnöt)
1/2 tsk dijonsenap
1/2 tsk salt
1 vitlöksklyfta
1/2 citron, zest och juice
75 ml neutral olja



Jag gjorde något för första gången och använde en mixer istället för att vispa för hand. Det finns säkert en hel vetenskap om det är bra eller ej men så blev det i alla fall denna gången.
Blanda alla ingredienser, förutom oljan, i en mixer och kör igång. Häll sedan sakta i oljan. Helst under tiden mixern är igång. Det kan såklart vara mer eller mindre svårt beroende på vilken slags mixer man använder. Jag har lagt vantarna på en äldre modell av en stavmixer (som inte är någon stavmixer) som har som ett litet lock med ett pytte hål i. Tyvärr kan man inte hälla samtidigt som mixern är igång men det lilla hålet låter ändå oljan ta lite tid på sig ner i resten av blandningen. Nu ska man alltså mixa och hälla i olja tills majonnäsen tjocknar. Jag tror jag hade i en hel dl, trots att receptet endast anger 3/4 dl och den tjocknade aldrig. Jag mixade och mixade och körde på. Den ville aldrig tjockna riktigt.

Är det såhär det blir för att man väljer bort förtjockningsmedel, gelatin, halv- och helfabrikat, artificiell smaksättning och vill laga allt från grunden?

Hur lyckas ni med majonnäsen?

***

Mina tankar går till Norge

Igår skrev jag om hungersnöd och svält på Afrikas horn. Det gör mig uppriktigt förbannad och samtidigt så uppgiven då jag, bara av att leva i ett av världens rikaste länder, bidrar till orättvisor i världen.

Vid kvart över tre igår sprack min glashylla i kylskåpet i flera bitar och jag ställde mig frågan om inget någon gång bara kan få vara bra. Ljudet var så högt och skarpt att det ringde länge i öronen efteråt. Nästan exakt på minuten exploderar sedan en bomb i centrala Oslo. Läskigt. Fort ut på fb och checka med vänner och bekanta i Norge. Hittills alla ok. Sen, som om bomben inte var nog rullas något ännu ogripbart upp framför ögonen. På nätet, i radion och på tv. En 32-årig norrman har skjutit vilt omkring sig på AUF's ungdomsläger på ön Utøya utanför Oslo. I skrivandets stund är dödstalet över 80 och förmodligen väntas stiga under dagen.


Mina tankar går till Norge, alla drabbade och berörda på nära håll.

***

Kan inget någon gång bara få vara bra?

Det går troll i mitt liv. Som om att det är bestämt så på högre ort. Som om att absolut inget bra och trevligt får hända mig utan att jag sedan drabbas av flera gånger värre och tråkigare saker. I förra veckan t ex träffade jag inte bara en utan två vänner från Stockholm som var här på besök. Fika i solen med den ena och middag i regnet med den andra. Så fick jag helt oväntat ett paket med posten som gjorde mig tårögd av tacksamhet och så fick jag en fillifjonka (ja, inte ens cykelkillen hade bättre namn på grejen) till bakskärmen på cykeln helt gratis av cykelkillen i butiken. Det kan tyckas låta som en helt vanlig vecka för vem som helst så därför tillägger jag att så många bra och trevliga saker inom loppet av en vecka existerar knappt i mitt liv. I alla fall är de oerhört sällsynt.

Så i helgen tog oron en järngrepp om mig och jag varken sover eller äter som jag ska. Det känns som att jag äts upp inifrån av blodtörstiga parasiter.
Jag blir såklart utskälld av sur mobilreparatör (som gjort sönder min mobil under reparationen, den mobil som jag förmodligen får se mig om i stjärnorna efter eller i alla fall aldrig mer kunna använda) som tycker jag är helt störd, står "strandad" mitt i natten och regnet på Ytterby station (hatar Västtrafik och dess inkompetenta chaufförer), kan inte få hjälp med försäkringen för min skada, får ytterligare två nej på sökta jobb, har en inte helt oproblematiskt situation med familjen varpå nya otroligt störande och ledsamma uppgifter dykt upp och som att fukten inte bubblat och svällt upp tillräckligt här hemma tappade jag en skål i kylskåpet nyss då jag höll på att torka ut alla bananflugelik där inne. Jag brukar bli ganska ledsen när muggar och skålar går sönder men just idag önskar jag att så varit fallet, istället för att själva glashyllan i kylen skulle spricka!

Nä, nu är det jag och Gamla-Bettan* som hänger här hemma i ett regnigt sommargöteborg. Sol och salta bad blir det väl först igen nästa år kan jag tro. Och när jag har en glashylla i kylen igen, en respektabel mobil, råd att resa på semester eller ens resa med Västtrafik, kan ställa till med stort kalas, kan köpa fina och respektabla kläder, och får ordning på trassliga håret kan vi alla sia om i stjärnorna.

Gamla-Bettan

Men vad fan gör det när miljoner och åter miljoner människor svälter? Jag önskar jag kunde hjälpa på något sätt. Att människor som dessa(Somali's al-shabaab) kan se sig själva i spegeln på morgonen är för mig ett av livets största mysterier...

Jag vet att världen inte svälter mindre om jag slutar äta (kommer dock göra ett ärligt försök att dra ner på iaf hälften av allt jag proppar i mig!) men jag kan inte låta bli att le åt historien jag läste i G-P idag. Jag förstår trots allt restaurangägaren som inte ville ge dessert åt gästerna som inte ätit upp maten.



* Jag brukar kalla allt som fortfarande fungerar finfint, trots många år på nacken, för Gamla-Bettan

***

Ugnsbakad aubergine med vitlök och dragon

Mer inspiration av Yotam Ottolenghi fick jag av den här korta film där han ugnsbakar auberginer. Jag hoppade över såsen han blandar till men det smakade bra tillsammans med en klick turkisk yoghurt också. Dessutom stoppar jag ju vitlöken i auberginen istället för i såsen. Ottolenghi använder timjan och jag råkar ha en nästintill vildvuxen dragon i min odlingslott så därför blir det dragon i mitt recept.


Ugnsbakad aubergine med vitlök, dragon och granatäpple
2 port

1 aubergine
2-4 vitlöksklyftor
ganska mycket olivolja
havssalt
rikligt med färsk dragon

Sätt ugnen på 200 grader. Tvätta och dela auberginen på längden i halvor. Skär kryss genom aubergineköttet, liksom på pumpan till soppan, och lägg med skinnsidan nedåt i en ugnsfast form. Häll över rikligt med olivolja. Riv 2-4 vitlöksklyftor och gnid in dem i auberginen. Tryck ner rivet mellan springorna. Salta och strö över färsk grovhackad dragon. Peta gärna ner även salt och dragon mellan springorna i auberginen.
Ta ett glas vin under auberginen bakas i ugnen, ca 40 minuter.
Garnera med granatäppelkärnor och servera med turkisk yoghurt. För en hel middag är det gott tillsammans med exempelvis enkel och ljummen sallad på färskpotatis och kapris som du hinner koka och blanda ihop under tiden auberginen står i ugnen.


Smaklig spis!

***

Världens godaste smakkombo

Förmodligen den allra godaste smakkombinationen som finns

Måndag. Jag hatar måndagar. Eller egentligen inte. Trots att jag varit utan arbete så galet länge är det svårt att skaka loss känslan. Känslan och stressen av att vara på en bestämd plats en bestämd tid. Klockan har bara hunnit bli ett och hela jag är som ett gurglande monster. Fjärilarna i magen är inte av den vackra sorten. Paniken kryper allt närmare och vill krypa ur mitt skal. Känner mig alldeles trasig. Precis såhär är det när det obehagliga som ska hända ännu inte har hänt. Frågan är bara vad det ska vara denna gången? Nytt inbrott? Trafikolycka? Datorkrasch? Eller så blir det strul med mobilen. Jag kommer nog aldrig mer få se den. Och allt bara kostar mer och mer pengar. Pengar som jag inte har. Jag som äntligen blivit av med den förhöjda månadsavgiften...

Eller beror allt på mardrömmen? Varför komma ihåg en så obehaglig och svart dröm? Så jäkla onödigt. Hade svårt att somna igår och när jag äntligen somnat så vaknade jag med ett ryck, knappt en timma senare, av dunder och brak. Så var det knäpp tyst. Hjärtat gick på högvarv. Upp och vanka. Tända lampan och lösa lite korsord. Sen somnade jag igen. Då kom drömmen. Drömmen om att jag under tiden jag sov hade inbrott i lägenheten. När jag i drömmen vaknade stod fönstret i köket öppet och ALLT i lägenheten var borta. Ut på gården och äckliga grannen (ja, samma person i drömmen som faktiskt finns i verkligheten) med hans skumma kompisar var såklart där. Jag var övertygad om att de var de skyldiga. Oj vad jag skrek och gapade på grannen. Ville sparka och slåss men som ni alla vet finns en hel del fysiska begränsningar under sömnen, och tur är väl det, så det går ju varken att skrika eller slåss.

Hjärtat pumpar fortfarande för allt vad det är värt.


Tillbaka till översta bilden. Det ser inte särskilt mycket ut för världen. Nästan som en skål med hackat gräs eller så men jo, jag dristar mig till att påstå det är den absolut godaste smakblandningen i hela världen! Godast ihop med ett gäng kalla kikärter. Jag har bloggat om denna fantastiskt enkla och supergoda blandning tidigare. Då hade jag visst riven ingefära i också men alltså, this is to die for!


Världens godaste smaksättning av kikärter

1-2 vitlöksklyftor
1/2 pressad citron och rivet skal av den halvan
ungefär lika mycket olivolja som citronjuice
flingsalt
2-3 tsk hackad koriander

Blanda alltsammans i en skål och smaksätt 100-200 g kokta kikärter. Lika gott ljumen med nykokta kikärter som med kalla. Funkar ihop med kokt fullkornspasta också.


Smaklig spis!

***

Saffransrisotto och stekt zucchini

Trots att jag faktiskt köpte ett paket med pastaskruvar förra veckan så håller jag fortfarande på med Operation utrensning. Därav det kanske lite okonventionella valet att laga risotto mitt i sommaren. Och inte nog med det, att även krydda med saffran, annars en av våra största "julkryddor", får er säkert tro jag helt tappat greppet. Faktum är att jag nyligen blev tipsad av den här mannen* och jag har ett svagt minne av att jag bläddrat förbi några av hans recept här tidigare. Receptet på friterade saffranskrutonger och grillad zucchini står alltså som inspiration för min lördagsmiddag.


Saffransrisotto och stekt zucchini
2 port

1 zucchini (ca 400g)
4 vitlöksklyftor
flingsalt
olivolja
en liten fänkål hackad färsk dragon
ev 1/2 citron

1 1/2-2 dl risottoris (Carnaroli)
3 schalottenlökar
0,5 g saffran
5-6 dl vatten
1/2-1 tsk grönsaksbuljong
svartpeppar
flingsalt
ev 1 morot (ca 100 g)


Tvätta och skiva zucchinin i ganska tunna skivor, max en halv centimeter. Häll rikligt med olivolja på ett fat och riv över vitlökslyftorna. Sprid ut zucchiniskivorna och salta lite lätt. Gillar du citron kan du pressa över juicen från en halv citron också men det går bra att hoppa över. Låt marinera medan risotton förbereds.

Finhacka löken och fräs olivolja tills den är genomskinlig. Tillsätt riset och fräs en kort stund. Rör ut saffran i 2 dl vatten och häll sedan över den frästa löken och riset. Rör om. Tillsätt mer vatten allt eftersom. Rör .
Jag har grönsaksbuljong på burk ur vilken jag tar en tsk av och blandar i direkt i riset. Så lite beroende på vilken typ av buljong du använder och hur du brukar göra så går det utmärkt att fixa buljongen i förväg. Det vill säga att späda ut den i de antal dl vatten som buljongen kräver. Nu tycker jag personligen buljongen kan ta över för mycket i smak, vilket säkert beror på vilken typ av buljong man använder, så jag snålar lite med den och saltar istället extra på slutet.
Vad gäller vattenmängd kan det vara svårt att riktigt vara exakt. Brukar bli ca 1/2-1 dl åt gången och mycket rörande i risotton. När den blir för torr, tillsätts helt enkelt lite mer vätska och så håller man på tills riset är klart.

Och hur vet man att det är klart då? Nja, det märker man ;) Riset ska inte vara för hårt men ändå inte mosigt. Och så ska det vara krämigt och inte för torrt. Vanligtvis ingår även vitt vin och riven ost i en risotto men nu föll det sig inte bättre än att jag varken hade vin eller ost hemma så då blir det som oftast i Miss Meister's kök att man tager vad man haver. Därför skalade jag och tärnade den stackars lilla moroten på 100 g som låg ensam kvar i kylen och blandade i riset de sista 5 minuterna.

När riset är ungefär halvfärdigt är det dags att steka/grilla zucchinin. Om jag hade haft en cool grillpanna skulle jag alltså grillat zucchiniskivorna i den men nu har jag fått en annan cool stekpanna som jag använde för första gången. Det får inte plats så mycket åt gången i den men det går ganska snabbt att steka de tunna skivorna så det var utmärkt att lägga upp de på den varma "hyllan" allt eftersom de blev klara. Som ni ser på bilden är det även några bitar fänkål med. Hade jag haft mer av den vara skulle jag tveklöst stek den också.

Hacka rikligt med färsk dragon och stö över på slutet i stekpannan samt till serveringen.



Smaklig spis!


*en not till Tomten om fina kokboken Plenty av just Yotam Ottolenghi.

***

Morots- och palsternacksris

Kokar äntligen rabarber- och hallonsylt igen. Har bilder från förra årets omgång men har inte bloggat om det och dessvärre inte heller skrivit något i draft. Jag har letat en helt timma nu på morgonen bland mina receptkladdböcker, lappar och i mappen med alla en-dag-ska-jag-blogga-om-detta-material. Men icke. Jag begriper det inte. Den som var såååå god! Ja ja. Det är bara att blanda ihop lite gott, koka på och hoppas det blir bra.
Under tiden sylten kokar får ni mumsa på lite raw food-lunch. Det har gått tre månader sedan jag mixade ihop riset på bilden men har ätit varianter av det ett flertal gånger sedan dess. Då inspirerad av Ericas demo på Ekostore. Går att variera med alla möjliga rotsaker eller kål.


Morots- och palsternackskris
2 port

2 morötter (ca 200 g)
1/2 stor palsternacka (ca 120 g)
1/2 syrligt äpple
1/2 pressad citron
1 skvätt kallpressad rapsolja
flingsalt
2-3 msk solroskärnor

Skala rotsakerna. Tvätta äpplet. Går att behålla skalet på. Skär i bitar och kör i mixer/matberedare. Tillsätt olja, citron och salt. Kör några sekunder till. Häll över rotsaksmixen i skål och blanda i solroskärnor.


Smaklig spis!

***

Jordgubbstårta à la raw food

Värmen i sig har jag ingen större invändning mot men fukten... jag är inte skapt för den. Lederna värker och jag känner mig som hundra år. Minst.
Den gamla lägenheten jag bor i lever även den, liksom min kropp, olika liv beroende på väder och årstid. Nu sväller det överallt. Tapeten bubblar sig. Ytterdörren måste öppnas med hela min tyngd eftersom den sväller så liksom skåpsluckorna och fönsterna, vilka kräver extra muskler, särskilt för att stängas igen till natten. Sprickorna i väggarna trycks ihop så det nästan veckar sig och mer tapet som bubblar sig. Till vintern kommer det börja knäppa i väggarna igen och sprickan åter bli större. Men till dess är det långt kvar och massor av mat kommer tuggas igenom.

Nu när det är som varmast och jag är som mest svullen går det bra att leva på i stort sett bara frukt och en och annan morot. Att sätta på ugnen och baka kaka lockar inte heller. Så vad göra när sötsuget tränger på? Då gör man en rå kaka. Täcker den med så mycket jordgubbar att man nästan skäms och serverar med cashewgrädde.




Jordgubbstårta à la raw food
2-4 port*

1/2 dl paranötter
1 1/2-2 dl valnötter
4-5 färska dadlar
1 krm ekologiskt vaniljpulver
en nypa flingsalt
ev en skvätt agavesirap (lönnsirap går alldeles utmärkt men räknas inte som raw food)
så mycket jordgubbar man vill

Blanda och kör ingredienserna i en mixer. Glöm inte kärna ur dadlarna innan! Om du inte tycker dadlarna håller ihop tillräckligt kan du mixa i lite agavesirap. Platta ut nötsmeten i ett centimetertjockt täcke på ett fat. Garnera med färska jordgubbar och toppa med chokladmynta och servera ev med cashewgrädde. De jordgubbar som inte får plats på toppen serveras i en skål bredvid.


För ett icke rått alternativ så marinera jordgubbarna i lite Crème de cassis, Limoncello, hallonlikör eller något annat gott som faller er i smaken och servera med lättvispad grädde (gärna med en uns vanilj eller socker i)


* Det är en väldigt energirik dessert på grund av alla nötter (det kan t o m hända att det finns ett par msk riven kokos i också) och räcker till fler mindre portioner, lite bara som något sött avslut på en större middag. Eller så blir det två lite större (eller som en hel middag för en person!) portioner. Jordgubbar finns det såklart ingen begränsning av hur mycket man kan äta så det är bara att ösa på.


Smaklig fika!

***

Spenat- och ricottafyllda långa paprikor

Vissa dagar är helt enkelt värre än andra. När det ena tråkiga beskedet efter det andra dimper ner i tillvaron blir livet emellanåt mer än vad som riktigt går att mäkta med. Gränsen till sammanbrott flyttar sig allt närmare.
Jag har alltid varit rädd om mina saker. Oavsett om det gäller skor, kläder, attiraljer, möbler och så vidare (tror det bor en liten husmor à la 50-tal i mig, trots att jag varken manglar lakan eller stryker några kläder). Det kommer väldigt väl till hands nu under min allt mer trängda situation som arbetslös.

Nä, jag har inte glömt paprikorna. De är supergoda!

För den som aldrig levt någon särdeles lång tid under ekonomisk press, för den som inte är ensam, för den som har pengar på banken, för den som har råd att äta lunch ute varje veckan som dessutom kan åka kollektivt och så vidare, kan det sannolikt vara svårt att förstå min förtvivlan.
Den bedrövelse som sköljer över min när något i mitt går sönder, blir stulet eller när någon annan åsamkar skada på mina saker, den är stark. Det mesta går att laga eller skaffa nytt, det är jag mer än väl medveten om. Det är inte där skon klämmer. Jag har bara inga medel att lösa många problem med. Svårare än så är det inte. Jag är alltså varken dum i huvudet eller ovillig att hitta lösningar på problem.
Snarare är det kanske så att jag är en fena på just det, att hitta lösningar, då det är jag som lappar och lagar kläder för hand (eftersom jag inte har någon symaskin), fixar punkan på cykeln, byter skärmar, räddar en kraschad dator, kokar linser, säkerhetskopierar, målar om, rensar vattenlåset, polisanmäler stulna cyklar, inbrott och hemfridsbrott, sköljer plastpåsar, ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden ... nu orkar jag inte mer*.

Och nu till paprikorna!

Före...

Hade först inte tänkt göra alla åtta paprikor men det blev en del spenat- och ostfyllning så det räckte alldeles lagom till att fylla alla i påsen. Således blev det på tok för mycket mat till mig men de höll sig i kylen ett par dagar. Gick utmärkt att värma i ugnen igen och vet ni, de var alldeles utmärkta att packa in i folie och lägga en stund på grillen. Det ni. Ett grilltips från veggisen utan varken balkong eller uteplats!


Spenat- och ricottafyllda långa paprikor
4 port
8 långa röda paprikor
250 g färsk babyspenat
1 liten gul lök
4 vitlöksklyftor
1 msk hakad färsk dragon
svartpeppar
örtsalt
1 burk (250 g) ricotta
olivolja
ev grovsalt

Skölj bladspenaten noga. Finhacka löken och fräs i olivolja. Hacka spenaten grovt och lägg i pannan med löken. Låt smälta ihop. Finhacka under tiden den färska dragonen och blanda i på slutet. Salta och peppra. Ställ åt sidan och låt svalna lite.
Snitta paprikorna på längden och rensa ur innanmätet. Det är lite som att rensa fisk. Jo, jag har faktiskt rensat fisk. En gång typ. Men tittat på ett otal gånger när mamma rensat och liksom stoppat in fingret för att få ut allt gojs.
När spenaten svalnat, behöver ej vara helt kallt, så blanda det med ricottan. Fyll sedan paprikorna med spenat- och ostblandningen. Ringla olivolja i botten på en ugnsfast form (jag använde två mindre) och placera de fyllda paprikorna om varandra. Ringla lite olivolja på toppen och strö över en nypa eller två av det fuktiga havssaltet från Camargue. Baka i ugnen på 200 grader i ca 25-30 minuter.
Servera med kalla smaksatta kikärter (vilka är minst lika goda om man utesluter den rivna ingefäran).

Efter... och jag är ledsen för all oskärpa.
Inte en enda bild hade någon tillstymmelse av skärpa i sig.

Smaklig spis!

***

* Jag vill bara gå till en riktig frisör. Jag vill ha flera nya par skor och nya gummistövlar. Jag vill gå på fin restaurang i fina kläder. Jag vill slippa träna i gamla kläder från 90-talet. Jag vill sätta mig på tåget och resa långt bort. Jag vill plantera fina blommor i odlingslotten. Jag vill ta en drink i en flott bar. Jag vill ha en skivspelare. Jag vill ha en ny sovkudde och så mycket mer...