Vegetariska puckar och vegetter

När jag åt djurkött lagade jag en del pannbiff. Av fläsk-, nöt- eller lammkött samt samt med eller utan fyllning. Köttbullar däremot var inte riktigt min grej. De blev ändå aldrig lika goda som mammas. Alltsedan jag gått över till vegetarisk kosthållning har jag försökt laga liknande biffar/burgare/puckar/vegetter men får sällan till det. Allra sämst går det med namn på dem.
Grönsaksbiffar funkar i och för sig men biff är trots allt en bit nötkött. Jag vill inte ha köttnamn på vegetarisk mat. Dessutom använder jag gärna huvudingredienserna i namnet. Svårt att hitta ett tydligt och förhållandevis enkelt namn med sötpotatis och belugalinser som huvudingredienser.
I grönrutiga Vegetariska kokboken (2001, ICA Bokförlag) förekommer benämningen vegetter som jag för närvarande landat i. Även puckar kan fungera, gärna för de lite mindre i storlek.

Att jag har svårt att få ihop dem ordentligt beror främst på att jag dessutom försöker laga dem utan ägg. Ägg är som bekant ett suveränt "klister" när det kommer till matlagning. Jorå, jag har testat No egg, en vegetabilisk produkt som sägs ge liknande konsistens till mat och bakverk som ägg gör. Men nä, det är verkligen ingen produkt för mig. Lika bra att bara använda potatismjöl eller maizena istället. No egg innehåller nämligen potatismjöl, tapiokamjöl, kalciumkarbonat (salt?), citronsyra och stabiliseringsmedlet hydroxipropylmetyl-cellulosa. Inget större fel på ingredienserna som sådana men då jag inte vill ha ägg i så vill jag inte heller ha produkter i som är tillverkade endast i syfte att likna just ägg. 

I somras gjorde jag ännu ett försök vilket resulterade i små puckar av sötpotatis, belugalinser och kikärtsmjöl. Smaken var det inget fel på men de blev lite gummiaktiga i konsistensen, vilket jag inte alls gillar. Vet att det gärna blir så med kikärtsmjöl. Smakmässigt blir det i alla fall godare än med vanligt vetemjöl.

Puckar av sötpotatis och belugalinser
ca 20 små

1 ganska stor sötpotatis
1 1/2-2 dl belugalinser, kokta
ca 1 dl kikärtsmjöl
oregano
dragon
salvia
salt
svartpeppar
sesamfrön

Tvätta och pricka sötpotatisen och ugnsbaka den i 175-200 grader, cirka 45 min (eller tills den är mjuk rakt igenom). Koka under tiden belugalinserna enligt förpackningen.
Ta bort skalet från sötpotatisen, mosa den och blanda sedan med belugalinserna (mängden beror lite på storleken på sötpotatisen). Salta och krydda.
Låt stå och dra en stund tills kikärtsmjölet sugit åt sig vätska från potatisen och det blir en lätt formbar smet. Tillsätt mer om smeten fortfarande är allt för blöt.
Klicka ut på bakplåtspappersklädd plåt. Strö över sesamfrön
Baka i ugnen på 175-180 grader i ca 10-15 min. Vänd ev på de lite större puckarna och grädda ytterligare ett par minuter.

Servera med gröna bönor/kokt broccoli/färsk grönkål/stekt svartkål/ugnsbakad spetskål/fritt val av grön grönsak.

Smaklig spis!
 

***

Kinakål och belugalinser med asiatisk touch

Kinakål och jag går väldigt bra ihop. Sanningen är den att jag är uppvuxen på kinakål. Eller ja, inte enbart men kinakål var sallaten som gällde hemma. Rå. Skuren i breda strimlor och blandad med främst tomat och gurka. Ibland lyxade vi till det och rörde ihop en Rhode Islandsås (vilket jag än idag inte vet exakt vilka ingredienser ingick annat än gräddfil och ketchup. Typ. Men gissar mamma hade några fler smakknep i skjortärmen att dra fram) och klickade över salladen.
Jag har alltid haft svårt för beska saker och trots att jag idag kan tugga i mig isbergssallat om jag bjuds på det, är det inget jag själv skulle köpa. Så kinakålen och jag är fortfarande kompisar. Dock tillagar jag hellre kinakålen idag och äter den sällan kall.

För en tid sedan gjorde jag Sticky aubergine igen och fick lite marinad/sås över. Perfekt att smaksätta t ex grönskakswok eller pasta med. Själv använde jag den till just kinakål, ett par dagar senare då det var bråttom att få klart maten. Tack och lov hade jag även färdigkokta belugalinser i kylen. Jo, för som vanligt kokar jag bönor och linser i större mängd som jag sedan portionerar ut i burkar som jag lägger i frysen eller som den här gången lämnat kvar i en skål i kylen. Dock gäller det att äta upp hyfsat fort då de möglar lätt. Håller några dagar i alla fall.


Kinakål och belugalinser med asiatisk touch
1 port

4 stora blad kinakål
1 schalottenlök
80 g belugalinser (kokta)
rapsolja
1/2-3/4 dl marinad/sås
färsk koriander

Förutsatt det finns marinad över från tidigare så använd den. Annars går det bra att göra ny. Halvera receptet eller använd till fler rätter/portioner.
Ta av blad från kinakålshuvudet och skölj. Skär i breda strimlor. Skala och finstrimla löken. Fräs i upphettad olja. Tillsätt kinakålen. Ta de tjockare vita strimlorna först och låt fräsa en liten stund innan resten av kinakålen åker ner i stekpannan.
Blanda i belugalinserna och rör ner marinaden. Beroende på hur den smakar behövs förmodligen varken salt eller peppar men det är alltid bra att smaka av innan allt är klart. Kanske behövs en skvätt citron eller så.
Avsluta med en stor knippe grovhackad färsk koriander.
Servera med risnudlar, glasnudlar eller vanlig fullkornspasta.

Smaklig spis!

***

Freestyling i Miss Meisters kök

Det är inte mitt fel att de inte hade några lila skor till mina fötter

Nu ska man ju varken ha fötterna på bordet, än mindre uppe på spisen, men i helgen gjorde jag slag i saken och investerade i mitt livs dyraste skor. En skulle kunna tro det var ett par stövlar eller kanske vinterkängor, med tanke på priset alltså, men det är faktiskt bara ett par joggingskor. Väl hemma blev jag som värsta fyraåringen. Ville typ sova med dem på fötterna, och spatserade omkring med dem hemma ända tills imorse.

Löpning är inte mitt val av sport på något sätt och har egentligen aldrig sett mig själv som någon som joggar. Faktum är att jag trots allt sprungit fler mil än jag kan föreställa mig. Efter skadan för över ett och ett halvt år sedan är det löpning, förutom Taekwon-Don då såklart, som jag saknar väldigt mycket. Eller ja, egentligen saknar jag över lag att kunna röra mig mer obehindrat, att stretcha, bända och böja på kroppen som vanligt. Trots att jag med undantag av ett par månader i början av 2011 på ett vis har tränat så är själva övningarna och intesintet inte ens i närheten av vad jag gjorde innan skadan. Löpning är bland annat en sak jag inte kunnat ägna mig åt.
Så, imorse tog jag, och mitt tydligen avundsvärda löpsteg, premiärrundan med mina nya älsklingar. Som mumma för fötterna! Det vart tredje gången sedan midsommar jag lagt den korta rundan på dryga 5 km under mina fötter. Min förhoppning är att kunna göra det en gång i veckan. Plus att fortsätta med spinning och det lite annat jag redan gör på gymmet. 

Nog om detta och över till maten. Jag så att säga freestylar väldigt ofta i köket. Trots att jag älskar kokböcker är jag så tacksam att jag inte är någon receptslav. Jag höftar hej vilt. Både vad det gäller ingredienser och kryddning. När jag tog bilden ovan fanns endast strimlad rödlök och stavar av ca 1/2 zucchini i stekpannan och vattnet till fettuccinen höll på att koka upp. Det hela slutade med en hel del citronsmak samt den söta, men syrliga balsamicovinägern på fikon (bland annat därför den bruna och något oaptitliga färgen på maten). Okej, innan ni lyfter era förmanande fingrar angående innehållet så ja, jag vet! Den innehåller både det ena och det andra (t ex färgämne, modifierad stärkelse, sulfiter, förtjockningsmedel mm) men även solen har sina fläckar. Jag bor varken på landet eller känner någon bonde som kan förse mig med allt jag behöver i matväg, har heller inte råd eller utrymme att safta, sylta, syra, salta alla grönsaker och frukter och göra precis allt från grunden.
Men.

Jag äter varken kött, fisk eller mittemellan, cyklar året runt, återanvänder plastpåsarna till bullar och frallor jag har bakar, har alltid egen matlåda med mig, källsorterar och försöker undvika både hel och halvfabrikat så långt det går med mera. Men nä, det blir inte rätt hur jag än gör för hur jag än vrider och vänder på mig så sitter ändå rumpan där bak.

Zcucchinistimlor med rödlök och linser

1 port

200 g zucchini
1/2 rödlök, medelstor
ca 1/2 dl kokta belugalinser (eller andra små linser)
olivolja
1-2 vitlöksklyftor 
zest och saft från 1/2 citron
1/2-1 tsk dijonsenap
1-2 tsk fikonbalsamico (Crema di Balsamico Fikon)
salt
svartpeppar
chili
ev kokande pastavatten

ca 40 g torr fettuccine, fullkorn


Koka upp vatten till pastan och koka fettuccine eller annan pasta som faller dig i smaken.
Strimla den röda löken och fräs i olivolja. Tvätta och skär under tiden zucchinin i smala stavar och fräs sedan tillsammans med rödlöken. Skala och riv i 1-2 vitlöksklyftor.

Tvätta citronen och riv zest av halva vilken saften också pressas ur. Klicka i lite dijonsenap och rör om i stekpannan. Börjar det bli för torrt och löken bränner lite i kanterna så sänk värmen ett snäpp och tillsätt en skvätt av pastavattnet, som vid detta laget förmodligen kokar för fullt. Rör i de redan kokade linserna. Kan uteslutas om man så vill. Mina råkade finnas kvar i kylen från tidigare i veckan så de åkte med av bara farten. Ja, det är ju lite så det blir när man som jag freestylar i köket.

Salta och peppra. Krydda ev med chili och som pricken över i:et så ringla över lite fikonbalsamicokräm.
Häll av pastavattnet och lägg upp pastan på tallrik. Toppa med flingsalt och en liten skvätt olivolja. Servera med de stekta grönsakerna.

Smaklig spis!

Premiärrundan

Vi ses där ute i spåren!

***

Linssallad, ugnsrostad färskpotatis och smetanasås

 

Så var det redan juni igen.Tre helger har redan hunnit passera och snart är det till och med juli. Trots att jag inte bry mig sådär särskilt mycket om vädret, det blir ju som det blir ändå, så är det inte mycket till sommarvärme att tala om. Första helgen på årets första sommarmånad var solig och fin och trots att kalla isvindar svepte över oss var det dags att ge sig på sommarens absoluta goding - färskpotatisen. Till den ugnsrostade färskpotatisen med rabarber gjorde jag en kall röra av:

Smetana

hemmaodlad gräslök och dragon

salt
svartpeppar

Dessutom blandade jag ihop en sallad av:

nykokta belugalinser
skivade rädisor
hyvlad morot och 
en grön bladmix (bladspenat, rucola, röd mangold och mâchesallad)
Droppar av valnötsolja och granatäppelsirap. 
Salt och ev örtkryddor (t ex oregano/mejram/timjan)


En dag tidigare i våras då jag hängde på Twitter så fladdrade @FontanaFood förbi med en ny produkt som jag tyckte lät superdupergod. Genast började jakten på den. Jag letade och letade i den ena mataffären efter den andra men utan resultat. Plötsligt en dag i sena maj så fanns den där. Den jag letat så febrilt efter. Bäst av allt i denna måltid blev alltså, förutom den förträffligt goda ugnsrostade potatisen med rabarer, Fontanas nya Gårdshalloumi av får- och getmjölk! Jorå, den var precis sådär god jag föreställde mig den. Inte riktigt så hård som den vanliga men heller inte så mjuk som Halloumi Orginal, en ny(gammal) produkt i nylanserad förpackning, som smälte för mycket i stekpannan. Sältan känns till en början något mildare än av vanlig sort men är inte mindre salt för det. Ja, nä, att beskriva smaker är inte min starka sida men när jag slår till och unnar mig lite ost igen så kommer jag definitivt köpa en ask Gårdshalloumi från Fontana.


Smaklig spis!

***

Ursprung: 3 juni 2012 (11 juni)

Svartkål och sötpotatis

Förra lördagen var sista gången Bondens egen marknad i Haga hade öppet för denna säsongen. Det firade jag med rena rama kålfesten. Grönkål, lila kål och en knippe svartkål fick följa med hem. I sanningens namn var det första gången jag tog mig an svartkålen. Det krävde en del bläddrande i kokböckerna där, trots att de till stor del handlar om vegetarisk mat, svartkålen lyste med sin frånvaro. Så efter en stunds surfande bland matbloggar blev det inte mer avancerat än att jag fräste svartkålen i olja och två fint skivade vitlöksklyftor, flingsalt och svartpeppar. Under tiden rostade jag två sötpotatisar i ugnen.


Fler tips på vad man kan göra med svartkål finns här hos Heidi (101 Cookbooks) för att inte tala om alla fina bilder på svartkålen som Ilva (Lucullian Delights - An Italian Experience) tagit, vilka naturligtvis följs av goda recept.


Svartkål och sötpotatis
1 port

140 g svartkål
2 små sötpotatisar
2 vitlöksklyftor
olivolja
flingsalt
svartpeppar
timjan
ev belugalinser

Tvätta sötpotatisen noga och skär bort eventuellt bort något du inte känner för att äta upp. Klyfta den och lägg i ugnsfast form. Ringla över ganska rikligt med olivolja, salta och strö över torkad timjan. Rosta i ugnen på 180-200 grader i ca 30-40 minuter.

Hetta upp olivolja i stekpannan och fräs den tunt skivade vitlöken gyllene och lägg i den tvättade och skivade svartkålen och låt fräsa på medelvärme. Den lite tjockare delen på stjälken skar jag i ganska små bitar med resten i ganska oregelbundna, inte allt för små bitar. Ös på med lite vatten i stekpannan så det inte blir för torrt och så kan kålen nästan som lite kokhjälp av vattnet och ångan. Har du så lägg på ett lock och låt puttra och fräsa till kålen är lite mjukare.
Av någon anledning jag inte riktigt vet än tycker jag det hela luktade svamp. Ja, som om att jag stekte svamp och inte svartkål.

Trots att jag nu var lite beredd på att det också skulle smaka svamp så gjorde det inte det. Jag gillade svartkålen och att den hade lite tuggmotstånd. Sötpotatisen har däremot en förmåga att bli mycket mjukare än vanlig potatis och mosar sig lätt. Att jag blandat ner lite belugalinser jag hade kvar sedan tidigare i kålen gjorde att det blev mer av en hel rätt med alla näringsämnen man kan tänkas behöva.



Smaklig spis!

***

Svarta risnudlar med morötter och belugalinser

För några år sedan testade jag svart pasta. Den såg så läcker ut. Verkade vara ett kul inslag på mattallriken (och visst ser det läckert ut!) som annars har en tendens att bli rätt så brun, trots det stora innehållet av grönsaker. Men den var (och är väl fortfarande) färgad med "bläck" från bläckfiskar. Jag kan säga att jag åt den pastan bara två gång och aldrig mer. Den liksom växte i munnen på mig.


Men jag kunde inte riktigt släppa fascinationen över den svarta färgen. Så gissa om jag blev glad när jag fick syn på dessa nudlar på Gröna Boden. Jorå. De är risnudlar gjorda på svart ris (fast de mest ser ut som söta lakritsstänger!) Inga färgämnen där inte så lång ögat kan nå. Råkade koka två minuter för länge (är van vid fullkornspasta och glömde av mig) men annars var de toppegoda. Och bäst av allt, de blev nästan lite mer åt det lila slaget än svart i kokt tillstånd :)
För övrig är bilderna (förutom den ovan på nudelpaketet) tagna med nya Nokia N9, av vilken jag för närvarande är utsedd testpilot för. Den smarta mobilen med en 8-megapixelkamera med Carl Zeiss-optik. Nu är det bara så att min dator har gått och blivit osams med bildhantering, filmvisning och annat som får fläkten att rusa på högvarv, till och så att den bara lägger av. Därför har jag halverat bildstorleken för att ens kunna hantera och lägga upp bilder här utan att datorn ska svimma av utmattning. Har inte helt hittat rätt med kameran men det ger sig med tiden hoppas jag.


Svarta risnudlar med morötter och belugalinser
1 port

2 morötter
1/4 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 tumstor bit färsk ingefära
koriander, malen
svartpeppar
bockhornsklöver (rosta och mortla frön alt. färdigmalen)
olivolja/rapsolja
1/2 citron, pressad
sojasås (kinesisk)
100 g kokta belugalinser

Skala och slanta morötterna. Koka upp vatten och lägg i morotsslantarna. Låt koka ca 3 min. Föredrar ni riktigt mjuka morötter så koka dem naturligtvis längre. Koka upp vatten till risnudlarna och låt koka enligt förpackningen. Hacka under tiden lök, riv eller hacka vitlöken och ingefäran och fräs i oljan. Vad gäller kryddning brukar jag först torrosta några korn och frön i en stekpanna och sedan mortla. Om inte så använder jag redan malda kryddor förutom svartpepparn till vilken jag använder min finfina pepparkvarn.
Morötterna som runnit av i ett durkslag eller ångat av sig i kastrullen, läggs i stekpannan med löken och kryddorna. Tillsätt pressad citronsaft och sojasås. Vänd till sist i de redan kokta belugalinserna. Om ni som jag kokar en större mängd vid ett tillfälle och sedan fryser in i hundragramsportioner så är det bara att ta fram en burk och ställ den i varmt vatten medan allt det andra görs.
Vill ni så salta lite också. Jag tycker oftast det räcker med sojasåsen men det är såklart en smaksak. Jag saltar sällan kokvattnet för t ex potatis, pasta och grönsaker utan använder oftast flingsalt på slutet vid servering.



Smaklig spis!

***

Kryddiga kålrotstäringar

Kräftpremiären är som bekant den första onsdagen i augusti och säkert är det många av er som redan haft, eller snart ska ha, kräftskiva. Om inte annat är det dessutom snart dags för hummerpremiär. Själv äter jag varken hummer eller kräftor. Har aldrig gjort och kommer aldrig att göra.* Dill däremot har jag svårt att motstå. Krondill. Den är inte bara vacker utan luktar gott i hela köket. Jag kokar färskpotatis med krondill och jag snoppar av de små små fröna från blomställningarna och blandar i yoghurtröror eller i sallader.

Till de stekta kryddiga kålrotstärningarna gjorde jag en snabb grej. Det var inte planerat och inte heller tänkt som bloggmaterial (därav heller ingen bild) men det blev så himla gott att jag bara måste dela med mig. Jag strimlade resten av spetskålen jag hade i kylen, vilket var någonstans mellan 50-100 g. Så strödde jag över de små fröna från krondillen (av 4-5 små blomställningar), och fräste i en kastrull med upphettad olivolja i botten.
Efter ett par minuter hällde jag i en skvätt vatten och sänkte värmen. I med några nypor salt och två vrid med pepparkvarnen. Förutom ett par matskedar nykokade belugalinser tillsatte jag också resten (ca 1/2 dl) av havregrädden och lät det puttra ihop i någon minut.
Det blev riktigt gott må jag säga och kan varmt rekommendera att äta till de stekta kryddiga kålrotstärningarna.



Kryddiga kålrotstärningar
2 port

300 g kålrot
1/3 tsk bockhornsklöverfrön
1/3 tsk spiskummin
1/3 tsk korianderfrön
3-4 st svartpepparkorn
1/2 tsk svart spiskummin
olivolja
flingsalt


Skala och skär kålroten i tärningar och koka ca 10 min. Häll av vattnet. Kan göras i förväg och förvaras i kylen ett par dagar. Rosta kryddorna, förutom den svarta spiskumminen, i torr stekpanna och mortla sedan till fint pulver. Häll olivolja i den varma stekpannan och tillsätt kryddpulvret och de svarta spiskumminfröna. Låt fräsa en kort kort stund och vänd sedan i kåltärningarna. Stek på medel till hög värme i 5 minuter.
Skaka pannan då och då så tärningarna får kryddblandningen runt om sig och en jämn färg och som en lite hårdare stekyta på alla sidor.

Till de kryddiga kålrotstärningarna åt jag snabbstekt spetskål och belugalinser.


Smaklig spis!

***

* Hummer har jag faktiskt ätit en gång och hummersoppa ett par gånger.

Det svarta guldet och en grönsaksmiddag i all hast

Mitt svarta guld - belugalinser

Igår var jag utan varmvatten och diskade inte på hela dagen. Funderade ett tag på att koka upp vatten och blanda med det kalla kranvattnet men nä, det fick vara. Det är sällan tomt i diskhon ändå. Fast jag tycker det är så urbota tråkigt att mötas av gammal disk på morgonen och det första jag måste göra är att diska kaffepressen om jag ska få något kaffe i mig. Och det behöver jag såklart! Men men, värre saker har jag varit med om.
Idag har jag myst inomhus mest hela dagen. Regnet stod som spön i backen hela natten och morgonen så jag tog allt med ro idag och i sinom tid blev även disken diskad. Veckan har varit som en berg-och-dal-bana och idag tillät jag mig att släppa allt och bara vara.

Bloggen här kanske inte är något lysande exempel men jag gillar trots allt att variera mig i köket och vill gärna ha tre, fyra olika fullkornspastasorter hemma samt olika bönor, matvete, risottoris, rött ris och så vidare. Vill gärna ha burkar, flaskor och tuber (vet att just de där varorna har ett speciellt namn som jag bara inte kan komma på nu) med diverse tillbehör, smaksättningar och vad det nu kan vara. Men det duger inte med en hårt ansträngd ekonomi så nu håller jag på att äta upp vad som finns i frys och skafferi. Kan inte handla nytt. Varenda krona får bara gå till frukt och färska grönsaker. Idag hade jag således ett litet storkok av både matvete och belugalinser. Så nu finns en burk med 4 port matvete i kylen och 5 portioner belugalinser håller i skrivandets stund på att stelna till i frysen.

Trots att middagen sedan blev ett hastverk gör inget för under sena eftermiddagen började spricka upp och nu på kvällen lyser faktiskt solen. Fortfarande i ett skönt och rofyllt humör lyssnade jag på premiären av Köksradion på P2 tidigare ikväll och blev förälskad redan under de första minuterna. Förutom Lisa's recept finns alla härliga musiklistor att hitta här. Som om inte det var nog fortsatte sedan P2 sända Stockholm Jazz Fest 2011 live hela kvällen. Härligt!
Jag som vidtagit lite lätt disciplinära rutiner vad gäller mitt kaloriintag avstod dock från ett annars så lockande glas vin. För er andra skulle jag klicka mig in här och kolla Köksradions vinlista till maten de lagade. Det var helt enkelt ett underbart program med helhetsperspektiv maten och alla ingredienser som bör ingå för den goda måltiden - musik, mat och vin :)




Grönsaksmiddag i all hast
1 port

1 röd paprika, KRAV
2 dl edamamebönor
1 bananschalottenlök
1 vitlöksklyfta
olivolja, KRAV
3 msk kokta belugalinser, KRAV
flingsalt
svartpeppar, KRAV
dragon, färsk hackad (egenodlad)
koriander, färsk hackad, KRAV
ev 1/2 dl havregrädde

Strimla eller hacka löken fint. Strimla paprikan ganska tunt. Stek på medelvärme. Gärna några minuter längre på svag värme än för fort i het panna. Paprikan ska bli mer mjuk än snabbt stekt och riskera att bränna vid. Finhacka någon tsk färsk dragon och koriander. Koka under tiden upp lite vatten och sjud edamamebönorna en kort stund. Låt rinna av i durkslag tills paprikan är klar. Blanda då i bönorna tillsammans med parikan, löken och vänd även i belugalinserna. Krydda. Låt fräsa ihop en kort tid och tillsätt ev havregrädde den sista minuten.
Servera ev med kokt matvete eller en brödskiva.


Smaklig spis!

***

Spenat- och linsfyllda filodegsrullar

Ja, så blev det middag i alla fall förra lördagen. Jag hade tränat dubbla pass både fredagen och lördagen. Varmt var det och jag kände mig riktigt seg och trött på lördag eftermiddag. Men hungrig som en varg var jag. Det skulle vara flott att någon gång slippa laga mat. Att slippa hacka, steka, koka och inte minst att slippa fundera ut vad laga. Det är inte utan att jag ibland önskar jag inte alltid var ensam.
Det är en ovanligt krass månad och jag stod på +-0 då räkningarna var betalda. Så nu gäller det att trolla med knäna och använda precis allt jag faktiskt har hemma i skafferiet, kylen och frysen. Men, det är jag å andra sidan ganska bra på att göra så ja, det blev middag för mig med till slut. Hela tre stycken faktiskt :)


Filodegsrullar fyllda med spenat, svamp och belugalinser
3-4 port

1/2 gul lök
2-3 vitlöksklyftor
150 g champinjoner
350 g hackad spenat
150 g kokta belugalinser
2-3 msk olivolja
flingsalt
svartpeppar
1 tsk koriander, hackad på burk
1/2 tsk körvel, torkad
1/2 tsk dragon, torkad
1/2 tsk chili
2-3 msk havregrädde

3-4 Filodegsplattor
1 äggula att "klistra" med
ev lite smält smör att pensla plattorna med


Sätt ugnen på 200 grader. Finhacka löken och vitlöken. Fräs i olivoljan. Strimla champinjonerna fint och stek tillsammans med löken. Rör i de redan kokta belugalinserna och den hackade spenaten. Låt den ha tinat en del om du använder fryst. Krydda och tillsätt havregrädden. Dra pannan av plattan och låt svalna lite.
Fram med filodegen som du tinat enligt förpackningen. Jag ska erkänna att jag inte är någon van användare av filodeg så det går bort lite i hanteringen om man säger så. Ha gärna en fuktig handduk till hands för packen med filodeg torkar fort och då blir den mer eller mindre oarbetsbar.

Nä, här på bilden ser de inte ut som det mest smakliga man kan tänka sig.
Alla korvälskare borde i alla fall inte reagera på utseendet...

Så här gjorde jag. Började med att veckla ut ett ark, penslade sedan ena halvan och klistrade ihop det igen. Så, ett ark dubbelvikt med ägg/smält smör emellan. Hade tänkt göra mindre rullar men blev stressad av att degen torkade så fort (kanske inte den ultimata rätten att göra i 30 graders värme) och missade ytterligare ett till två lager. Ville dock inte få rullarna för degiga utan mer av frasig karaktär. Hur som helst. Lade sedan ett par stora skedar av spenatblandningen längst med kanten på filodegsarken och rullade försiktigt ihop. Knöt, eller ja skrynklade väl snarare, ihop ändarna och limmade med äggula. Fortsätt så tills spenatblandningen är slut. Det räckte till tre stora rullar.

Lägg rullarna i smörad/oljad ugnsfast form. Pensla rullarna med resterande äggula och grädda ca 20 min i ugnen eller tills de fått gyllenbrun färg. Färdiga att äta som de är. Servera ev med en klick gräddfil. För en större rätt är de spenatfyllda filodegsrullarna goda tillsammans med t ex grillad paprika och quinoa.


Smaklig spis!

***

Matförfall och...

...bloggförfall! Det här är pinsamt! Låg väldigt lågt här på bloggen förra året pga mitt utomlandsjobb och sen tappade jag helt sugen på det mesta när jag kom hem igen. Jag var riktigt glad och nöjd över att jag kommit igång med bloggandet igen. Men nu vet jag inte vad som händer. Har varken ork, tid eller inspiration för trevliga rätter och kul bloggmat. Maten är sällan roligare än på bilden ovan. Rött ris med rostad röd paprika, belugalinser och god olivolja. Simple as that!



Inte heller blir brödet bra. Platt som en pannkaka (ska egentligen delas till en över och underdel). Har bakat dessa frukostfrallor flera gånger tidigare och är bara glad att de inte blev degiga inuti!
Till råga på allt skiner solen ute och här inne sitter jag och kan inte förmå mig att ha tillräckligt högt tempo för att hinna klart alla 20 som saker jag skulle hinna med idag. Har bara hunnit med 4 än... borde väl egentligen strunta i allt också och bara kasta mig ut i solen. Det är ju inte socialt accepterat i detta land att stanna inne en dag som denna. Rena rama sommarvädret (fast blåser som tusan såklart som vanligt här på västkusten). Ännu en sak att processa och hantera i hjärnan utan att känna sig totalt misslyckad och värdelös som människa.


Nu är 5 saker avklarade. Bara 15 igen...

Bladspenat och belugalinser

Ännu en helg har passerat. Konstigt nog har jag inte hunnit med ens hälften av vad jag hade tänkt mig. Så allt är med andra ord som vanligt. Vinden ven här i fredags och nådde orkanstyrka i byarna. Vattnet steg och vällde in över stan. På lördagen blåste det fortfarande ganska mycket fast det mojnat en hel del. Solen var framme ett tag men allt eftersom vinden la sig kom dimman åter och till eftermiddagen och kvällen regnade det - igen. Likadant igår. Tror nästan det regnade hela dagen. Men idag ser det lite ljust ut. Solen lyser allt lite där ute. Tror det är solen i alla fall. Fortfarande nollgradigt här och det blåser en del. Temperaturen ska nog stiga lite idag om solen får vara kvar. Vi får väl se hur det blir med den saken.


En enkel och snabb rätt på bladspenat, selleri, palsternacka och belugalinser passar bra att börja veckan med. Lite sådär lagom lätt men ändå matigt. Snabbt går det förstås om du som jag har redan blötlagda och kokade bönor och linser i frysen. Eller ja, en del linser behöver inte så lång tid på sig att bli färdiga alltid men det går fort om man bara kan slänga i dom färdiga på slutet.
Det bästa med alla sådanahär grönsaksblandningar jag gör att att de funkar som lättare mat eller som en hel middag. Allt beroende på mängd (såklart) och tillbehör. Alltså om jag bara äter en bit bröd till eller kokar lite pasta är det en utmärkt minde rätt. Om man lägger till mer, kokar potatis, gör en sallad eller kanske till och med lägger till mer protein än linserna blir det genast en större middag.



Bladspenat och belugalinser
1 port

2 schalottenlökar, finhackade
1-2 stjälkar selleri, strimlad
1 liten palsternacka KRAV, grovt riven
bladspenat
olivolja
tomatpuré
bockhornsklöver, malen
3/4 dl belugalinser KRAV, kokta
havssalt
svartpeppar, nymalen
(vatten)


Om du använder fryst bladspenat så ta fram före och låt tina ordentligt. Likaså gäller linserna. Skala och hacka löken och fräs i den redan upphettade olivoljan. Tillsätt den strimlade bladsellerin och låt fräsa en stund i stekpannan. Skala och riv under tiden palsternackan och tillsätt sedan i lökfräset. Då jag ofta kokar pasta samtidigt brukar jag ta lite av det vattnet och hälla över fräset i stekpannan om det blir för torrt. Det blir gärna lite för varmt och då går det fort att bli torrt innan grönsakerna är riktigt klara. Så tillsätt gärna vatten, lite i taget, om det behövs.
Vänd i bladspenaten (om du har färsk babyspenat så vänder du i den allra sist och låter den liksom smälta ner i röran). Jag hade en skål tinad bladspenat över från tidigare i kylen som jag använde och är osäker på mängden. I tinad form var det väl en näve typ kan jag tro. 2 dl någonting. Rör ner någon tsk tomatpuré och krydda med malen bockhornsklöver. Rör till sist i de redan kokta belugalinserna. Salta och peppra efter smak.



Smaklig spis!