Gott Nytt År!

Vad ska man hitta på att göra i dag då? Sista dagen på året. Får nog bli en sväng till gymmet snart. Behöver rensa huvudet en stund tror jag. Fundera och filosofera är väl just något många ägnar sig åt kring den här tiden på året. Mycket att reflektera över. Jag tycker det är något jman förstås borde göra oftare. Det räcker inte med bara en gång om året. Men om man nu inte tillhör den funderande och reflekterande sorten skadar det ju inte att åtminstone en gång, som idag till exempel, stilla sig och tänka över det som varit. Att liksom göra ett bokslut och lägga det till handlingarna. Och sedan gå vidare. Lite klokare. Lite mer insiktsfull. En aning mer medveten. Och förhoppningsvis något mer snäll och ödmjuk mot vänner och medmänniskor.


Jag vill tacka alla er som tar er tid att titta in här. Tack alla ni som läser! Tack alla ni som både läser och lämnar kommentarer! Jag önskar er alla en fantastisk fortsättning på livet och ett riktigt

Gott Nytt År!

På återseende!

Inför nyårsaftonen med getostfyllda dadlar

Ja nu drar det ihop sig. Snart ringer vi åter igen in ett nytt år. Kan inte förstå vart det gamla tagit vägen. Hur kommer det sig egentligen? Går ett år verkligen så fort eller är det bara upplevelsen av det? Går ett år fortare om man har mycket att göra eller om man inte har något alls att göra? Går ett år fortare om man reser, byter jobb, får barn, flyttar eller vad det nu kan vara än om man liksom bara lunkar på i sitt vanliga fotspår?


Man kan nog aldrig så noga veta. Jag kommer på mig själv i alla fall att liksom bli lite förvånad över att året redan är slut. Det var ju så mycket som skulle hända i år ju - och det har ju inte hänt så då kan det ju inte redan vara dags för nästa år! Men varför tänker vi och lever så i "årscykler"? Jag menar, vad är egentligen ett år av en hel livstid. För många år sedan läste jag om en ö utanför Japan någonstans där man räknar med att världens äldsta befolkning finns. Där finns en markant mindre andel åldersrelaterade sjukdomar som t ex olika demenssjukdomar och även mindre fall av kärlkramp och andra "välfärdssjukdomar". Varför är det så frågade man sig. Maten verkar vara en faktor. Ingen bullar, kakor, hambugare och vitt bröd som vi äter direkt. De flesta människorna tränade varje dag. Ute, påväg till jobbet, tillsammans med andra. Det är som vilken daglig rutin som helst. Allt det där känner vi igen från flera asiatiska länder. Men så var det det här med synen på livet. Synen på vår livscykel. Det visade sig att man där firade sin födelsedag först när man blivit vuxen - vid 55 års ålder! Nästa firande var vid runt 80-90 år då man liksom nått sin topp och tanken är inte då att livet är slut utan snarare att man då vänder och går tillbaka till barnstadiet! Jag tror vi alla skulle må bättre av att inte hela tiden tänka på vad, när och hur vi ska leva och bete oss vid en viss ålder. Det är ju hur stressande som helst! Vi hänger upp allt vi gör, hur vi mår, vilka krämpor vi har etc vid en viss ålder.


Så släpp lite på strukturerna nu! Var glad för livet och hälsan och vårda det gott. Men det finns ju en nyårsafton kvar att fira innan du kan börjar slå av på takten med frosseriet av den goda maten! Varför inte servera stora goda (säkert totalt klimatfarliga, GMO-odlade och besprutade helt mot mina principer men àck så söta och goda) färska dadlar och ost!
Skär en skåra längst med dadeln och ta ur kärnan. Skär sedan en bit av Tomme de Chèvre - fransk opastöriserad getost - och stoppa i dadeln. Klart! Det ska vara ost av det mjukare slaget och ingen hårdost. Kan serveras på buffébordet eller som drinktilltugg. Kommer du ha ostbricka på festen skulle jag tipsa om en klick rårörda fikon på osten. Den smakar gott även till en lite hårdare variant av getosten som exempelvis Caprinelle som är gjord på baskisk pastöriserad getmjölk.


Smaklig spis!


Ett litet tillägg. Jag vet att "Tomme de chèvre" helt enkelt betyder getost, men så stod det på lappen och så sa de i affären. Sorten jag handlat är lite mjukare och i form av en stor platt rund ost, istället för den vanliga rullen. Smakar mer och liksom smälter i munnen :)

En lättare jullunch

Då jag aldrig varit förtjust i och ätit julskinka, eller skinka överhuvudtaget för den delen, är det inga svårigheter att som vegetarian vara utan den på julbordet. Jag har egentligen inte ätit mycket animaliskt från julbordet alls tidigare. Det enda i köttväg jag ätit under julen är de små prinskorvarna och för längesedan mammas hemmagjorda småköttbullar. Minns också att mamma lagade goda revbensspjäll som vi åt på juldagen. Sill, rulle, sylta och annan traditionell julbordsmat har aldrig tilltalat mig. Min julmat bestod till mesta delen av bröd, smör, ost, nötter, pepparkakor och godis. Det är ingen mat att rekommendera för den som vill hålla magen i schack och helst slippa diverse medicin för halsbränna och sur mage.


Som vegetarian kan det många gånger vara svårt att få i sig tillräckligt med bra mat under julen. Särskilt om man tvingas gå bort och vara hos släkten som mest anser vegetarisk mat enbart består av salladsblad och är mat för kaniner typ. Tur för mig då att jag är ensam och själv kan bestämma och laga min egen mat :) Det enda stående inslaget i min julmat är rödkålen. Inga krusiduller utan helt vanlig rödkål. Strimla den fint och fräs i lite smör. Tillsätt en strimlad gul lök och några syrliga skalade och klyftade äpplen, salt och lite sirap. Späd med lite ättika och vatten och låt koka under lock i ca en timma. Recept finns bland annat i Bonniers Nya Kokbok.


Servera den varma rödkålen till lätt förvällda sockerärtor, haricot verts eller annan grön ärta, och en sallad gjord på bladspenat, röda och gula cocktailtomater, filéade apelsinklyftor, mungbönor toppad med lite flingsalt, hallonvinäger och rostade hasselnötter. Är det jul så är det, så lyxa till den lätta lunchen med en bit plattebröd!



Smaklig spis!

Allas vår tomte!

God Jul alla vänner!

En parentes i julstöket

Titta vad jag hittade! En bloggintervju! Mitt i allt julbak, julkortspyssel och knäckkokande, städande och skrubbande skadar det inte att påminnas lite om verkligheten. Nja, nu är väl inte denna bloggintervju av det mest exklusiva slaget men gästen är det i allra högsta grad. Först ut var nämligen självaste Jan Eliasson. Tänker ta tillfället i akt och skryta lite om att jag själv fått ett brev med avsändare UN Office of the President of the General Assembly. Brevet är signerat av reservoarpennornas man Jan Eliasson :) Jo, han är ju lite av en idol måste jag säga. Och även en av bloggintervjuarna verkar också imponerad av Eliasson och vad han gjort, och inte minst gör idag då han som FN:s särskilde sändebud i Darfur arbetar för att få ett slut på konflikten och för att fred ska råda i området. Det borde finnas fler som Jan Eliasson på vår jord!

Så alla ni bakom pappersstjärnorna och innanför de frostsprayade fönstren, stanna upp en stund, ta en liten paus i allt julstök (fika gärna under tiden på en kopp rättvismärkt kaffe) och reflektera över hur det står till i världen. Kanske kan ni uppskatta julen, värmen, maten, sällskapet och så vidare lite mer än att bara gnälla över hur stressigt allt är över jul. Behöver du verkligen göra allt du gör? Behöver du handla allt du handlat? Behöver du resa och flänga runt hela helgen?







Trevlig paus!

Mammas plattebröd

Det blir ingen riktig jul utan mammas plattebröd! Alltså, hon behöver inte baka bröd till mig men jag använder hennes recept. Det är inget särskilt julbröd som exempelvis vörtbrödet utan har väl snarare blivit en tradition. Jag tror det är samma bröd som många även bakar i stekpannan och således kallar det för stekpannebröd. Hos Arla hittade jag ett recept där de skriver att stekpannebröd är en svensk motsvarighet till indiskt nanbröd. Jag har googlat runt lite och letat recept och upptäckt att mammas recept innehåller mer smör och resultatet blir snarare ett fikabröd än ett lunchbröd. Visserligen är det inte helt fel att starta julaftonen med en varm brödbit där både smöret och osten fått smälta lite :)

Ett tillägg har jag dock gjort själv till mammas recept och det är kryddningen. Som den anisälskare jag är, tillsätter jag naturligtvis ett par tsk anis och ev fänkål i degen. Detta är självklart valfritt och beroende på vad du ska ha brödet till kan man krydda med lite vad man känner för. Helt okryddat är naturligtvis hemskt gott det med :) Lite modifierat är även mjölmängden som jag ökat lite av rågsikten och då minskat lite av vetemjölet.



Plattebröd

100 g smör
5 dl mjölk
2 msk sirap
1/2 dl socker
50 g jäst
3 dl rågsikt
10-11 dl vetemjöl

ev ett par tsk mald anis och fänkål


Smält smör och häll i mjölken. Värm till ca 37 grader. Smula jästen i en bunke och häll över degvätskan. Blanda i sirapen och sockret. Blanda kryddorna i rågsikten innan du häller i mjölet i vätskan. Rör sedan ner vetemjölet. Spara en del till utbakningen och låt hellre degen vara lite "blöt" än att ha för mycket mjöl i redan i det här stadiet. Täck med bakduk och låt jäsa i ca 40 min. Stjälp upp på bakbord och knåda degen en stund.

Beroende på storlek på platta/plattor kan antalet variera. Även beroende på hur tjocka du väljer att göra dom. Det här receptet räckte till 4 för den mindre plattan och 7 för den lite större, mellanplattan (jag har tre olika storlekar på mina plattor). Kavla ut rundor och pricka med en gaffel. Sätt på plattorna på medel/högvärma.

Nu kan det vara lite trixande med just värmen på plattorna. Alla plattor är lite olika också så man får vara med hela tiden och kolla så inget bränner vid. Vanligtvis blir de första kakorna lite svartare men snart har man fått in "den rätta knycken". Jag höjer och sänker värmen lite om vartannat under tiden jag bakar plattebrödet. Det gäller att vara med hela tiden bara. Grädda ca 3-4 minuter på vardera sida och låt svalna på galler. Lägg gärna en bakduk över när allt är klart och glöm inte att smaska på en alldeles nygräddad :) När plattebröden svalnat är det bara att stoppa i frysen. Busenkelt att ta fram senare och de tinar fort i ugnen. Det blir som att äta nybakat bröd igen :)



Smaklig fika!

Bästa julklappen!

Vad mer behöver man?

1-års kalaset!

Det har varit en fartfylld helg som började i fredags med en närmare tre timmar lång gradering, fylld av fys- och grundteknikövningar, och slutade igår kväll/natt med fest! Däremellan har jag bakat bröd, städat, fikat, tvättat fönster och samlat tomflaskor (till glöggen). Tyvärr slocknade jag mitt framför näsan på Luke Skywalker, Obi-Wan Kenobi och Darth Vader i lördags men skam den som ger sig. Igår var det dags för stora pepparkaksbaket. Glömmer varje år vilken evighet det tar. Resultatet brukar ju förstås blir väldigt bra trots allt. Så även i år :)


Så igår var det också dags för 1-årskalaset. Och det var inte vilket 1-årskalas som helst. Restaurang Stearin i Göteborg ställde till med fest. Och ni kan haja att det blev glada för min present (som ni ser på bilden här i inlägget). Samlade ihop bokstäverna på en klädd pappskiva och slog in det hela i cellofan. Det blev som ett litet pussel att lägga för dom. Ett enkelt tips för att göra pepparkaksbaket lite roligare, och även som ett julklappstips, är att hitta på lita andra saker och figurer än att bara fylla plåt efter plåt med hjärtan och ringar. Tokigt nog glömde jag kameran hemma så det blev tyvärr inga kalasbilder. Men det var finfint och det bjöds på champagne, mat (tyvärr inget vegetariskt) och massor av gott tilltugg. Party, party hela kvällen. Och när jag vände kosan hemåt igen stod självaste restaurangägaren på podiet och vände plattor som värsta DJkungen :) Det sista jag hörde strömma ur högtalarna innan jag styrde kosan hemåt var Frankie Goes to Hollywood's gamla kanske inte helt rumsrena slagdänga från 80-talet - Relax - vilket är precis vad jag ska göra idag :)


Trevlig sistamåndageninnanjul!

Saffran och lussekatter

Inget är väl så förknippat med saffran som lussebaket här i Sverige. Men det går ju naturligtvis att använda saffran i matlagningen också. Och som om det inte var nog har saffran flera tusen år på nacken som terapeutisk medicin, som afrodisiaka, dock kan en dos på endast 10 g vara dödlig! Men att äta saffran regelbundet "ger glädjen tillbaka och eliminerar sorg som ger upphov till blockeringar"*. Behövs det någon annan förklaring till att äta mer saffran? :)


Det sägs att priset på saffran i år är ovanligt dyrt då skörden uppenbarligen är mindre än vanligt. Största odlingarna av saffran finns i Iran, norra Indien och även Spanien. Kanske inte helt oväntat att skörden till viss del är begränsad.
Det är blompistillerna, eller märkena som de också kallas, som är den åtråvärda delen av den lila krokusblomman. Det går åt över 100 000 blommor till endast 1 kg saffran. Och då är det väl inta att undra på det höga 0,5-gramspriset! Om man då tänker på att Sverige importerar ca 3 ton saffran/år och det produceras runt 300 ton årligen...det riktigt snurrar i huvudet när jag försöker föreställa mig hur många blommor och pistiller det går åt...


Här i Sverige använder vi vanligtvis saffran i julbaket. Jag kommer ihåg när jag var yngre och var av övertygelsen att jag inte tyckte om saffran. Jag hade egentligen inte smakat saffran och hemmavid bakades det aldrig lussekatter med saffran i. Konstigt nog tackade jag även alltid nej om jag så bjöds på en bulle med saffran i och sa att jag inte gillade saffran. Det var nog inte förrän i övre tonåren sådär som det slog mig att jag faktiskt inte visste hur saffran smakar. Så en dag för omkring 15 år sedan tackade jag ja till den stora solgula lussebulle jag bjöds på. Och döm om min förvåning när jag tyckte den var den godaste lussebullen jag någonsin ätit! Sedan dess skulle jag inte ens tänka tanken på att baka lussekatter utan saffran i.


Vad gäller saffrans/lussebullar finns det överflöd av recept att leta bland. Själv bakar jag efter Anna Bergenströms recept i Annas kakbok. Tänkte ge mig på att baka saffransskorpor också. Och saffranskola såklart. Återkommer om det blir några sådana.



Trevlig Lucia!


* Citatet är hämtat ur Peter Torssell's bok Kinesisk kostlära (2000) Akupunkturakademin, under rubriken: Födoämnens effekt, Saffran

Bilden med saffran är hämtad från Wikipedia - Saffron

Dijon- och balsamicostekt paprika med lök och ärtor

För att pigga upp mig lite här i mörkret stekte jag en stor orange paprika och gröna ärtor till middag idag. Nu tillhör paprika det så kallade solanaceae-släktet, potatisväxter, som till exempel då potatis men också tomat, aubergine, physalis och faktiskt även tobak. Dessa potatisväxter är inte att rekommendera om man lider av ledproblem som exempelvis reumatism. Alltså inte bästa maten för mig men det hoppas jag då balansera med vanlig gul lök som enligt kinesisk kostlära sägs eliminera kyla, cirkulera qi och eliminera stagnationer och lök stärker qi och hjälper tarmrörelserna. Gul lök är lämplig vid bland annat förkylning, snuva, aptitlöshet och svaga muskler. Och de fiberrika gröna ärtorna fuktar och aktiverar tarmarna, när qi, blod och vätskor samt eliminerar svullnader och motverkar hudutslag. Låter utmärkt tycker jag för en mulen dag som denna.



Dijon- och balsamicostekt paprika med lök och ärtor

1 orange paprika
1 liten gul lök
gröna ärtor
solrosolja
1 tsk dijonsenap
1-2 msk balsamicovinäger
svartpeppar, nymalen
ev salt

Skär paprikan och löken i strimlor och låt steka på medelvärme i ca 20 minuter. Tillsätt ärtorna, dijonsenap och balsamicovinäger och låt koka ihop. Krydda med nymalen svartpeppar och salta eventuellt efter smak.


Smaklig spis!

Snygga förpackningar

Vem gillar inte förpackningar? Jag är tokig i förpackningar av alla de slag! Som barn är man mer intresserad av presentpappret och kartongen än själva innehållet. Det intresse verkar aldrig ha försvunnit hos mig. Jag har till och med fått ett ark omslagspapper i julklapp en gång. Visserligen bara på skoj, men jag tog alltid sådan tid på mig att öppna för jag skulle titta på och beundra pappret och inslagningen. Det roligaste jag visste var att slå in klappar och göra fina paket. Jag tycker fortfarande det är roligt att göra fina paket men det är så mycket mindre av den varan nuförtiden. Ännu en gång jag funderar dock på om jag har satsat på fel yrke. Skulle säkert passa bättre som dekoratör, blomsterbindare eller kanske t o m trädgårdsmästare. Ni har väl sett alla på TV som gör fina krukor och diverse arrangemang och dukningar osv. Hur kul som helst!

Men nu var det ju det där med förpackningar - på mat alltså. Det kan säkert tyckas dumt men visst lockar de där snygga mjölpaketen eller florsockret i hyllan, eller den där snygga etiketten på påsen med den goda lakritsen, eller knäckebrödet i kartongförpackningen och för att inte tala om teaskarna! De absolut snyggaste förpackningarna jag vet nu är i alla fall från Saltå Kvarn! Jag vill ha ALLT i deras sortiment! Och det är så snyggt att de, om det funnits plats, gärna fått stå framme till och med. Och det bästa av allt är att Saltå Kvarns produkter är KRAV-märkta och flera av råvarorna även biodynamiskt odlade. Och bra är också att de har mycket av de där basvarorna som man alltid har hemma; mjöl, flingor, pasta, bönor, linser och sedan ett bra sortiment av nötter och annat gott att blanda i brödet, müslin, salladen och vad det nu kan vara.


Så ska ni nu ut och handla idag, se till att få med er lite Saltå Kvarnprodukter hem!

Potatisgratäng med purjolök och svamp

Ibland får jag ett ryck och blir sugen på potatis. Nä, jag äter inte potatis så mycket. Vet inte riktigt vad jag ska göra med den. Så blir jag så himla mätt. Kanske är det på grund av att det är gott med potatis förstås, så det blir lite för mycket av den ;) Tycker inte potatis är vidare gott att frysa in heller. I alla fall inte kokt sådan eller mos. Men nu blev det i alla fall härom dagen till att laga potatisgratäng. Den fyller min största ugnsfasta form som är ungefär 30 x 23 och 5-6 cm hög. Jag undviker mjölkprodukter så långt det går och gör min potatisgratäng med kokosmjölk istället. Jag använder champinjoner och champinjoncreme men det går säkert lika bra att använda annan svamp av tycke och smak. Tror det finns liknande creme av annan svampsort än champinjoner också. Vad gäller just denna champinjoncreme vet jag att jag handlat mindre varianter tidigare som jag inte hittar längre. Denna burk som tror jag innehöll 180 g, blir lite för mycket. Hälften eller kanske 3/4 räcker. Och såklart om du gör en större gratäng så använd hela burken. Skulle tipsa om att även använda mer kokosmjölk i så fall.



Potatisgratäng med purjolök och svamp

ca 1 kg potatis
1 purjolök, medelstorlek (runt 400-500g)
4-5 hg champinjoner (eller annan svamp som du gillar)
ca 100 g champinjoncreme
1 burk kokosmjölk
olja
salt
svartpeppar
vitlöksklyftor (valfritt)
kokosflingor
riven ost (valfritt)
(ev vatten att späda ut med)


Sätt ugnen på ca 200-220 g. Tvätta potatisen och skala om det behövs. Skiva den tunt. Jag använder en mandolin till det. Tvätta och skär purjolöken. Det gör inget om den får både tunna och och lite tjockare strimlor. Putsa och ansa champinjonerna och skär i ganska tunna skivor. Rör ihop champinjoncremen och kokosmjölken i en bunke så länge. Är den för tjock så späd med lite vatten. Den ska inte bli för tunn utan se till att den behåller lite av krämigheten. Jag har även använt champinjonsoppa på burk , vilken är lite tunnare än cremen, till det här och även blandat med kokosmjölk. Det funkar nästan lika bra men jag gillar smaken cremen ger som är lite mer distinkt än soppan.


Häll lite olja i botten på formen och smeta ut den lite med hjälp av de första potatisskivorna. Täck botten helt. Salta och peppra. Lägg på de skivade champinjonerna och täck med ett lager potatisskivor. Salta, peppra och riv ev över ett par vitlöksklyftor. Täck med den strimlade purjolöken och avsluta med ett sista lager potatis. Häll över kokosmjölkblandningen. Är den lite trög och krämig kan du lägga ett par skedar redan över svampen och sedan göra samma sak över purjolöken. Annars se till att den rinner ner på sidorna och emellan och inte bara stannar på toppen. Om det funnits någon ost i kylen min skulle jag förmodligen rivit lite över toppen men så var inte fallet och istället strödde jag över lite kokosflingor. In i ugnen i 45-60 minuter. Känn med sticka när den är färdig. Jag har en lite galen ugn och har hellre lite lägre temperatur och låter maten stå inne lite längre då den annars lätt bränner vid utan att vara färdig. Om gratängen börjar bli mörk på toppen men inte färdig, lägg då en bit folie över och låt stå tiden ut i ugnen. Servera med lätt förvällda sockerärtor eller haricort verts.


Smaklig spis!

Het tomatröra med senapsfrön, avocado och cashewnötter

Nu har jag gjort det igen! Lagat mat utan att skriva ner vad jag har i och hur jag gör. Det blir lätt så när man lagar mat ofta. Jag blir sugen på någon rätt jag lagat tidigare och så höftar jag till det. Kanske glömmer jag någon ingrediens av ursprungsreceptet eller så lägger jag till en annan. För ungefär två år sedan var jag på besök i Stockholm hos en väninna som flyttat dit. En kväll lagade vi mat och satt länge vid bordet och bara hade trevligt. Det var väldigt enkel mat...och just nu kom jag på vad jag glömt! Spenaten! Tyvärr har jag förlagt receptet så det blir till att laga efter "huvudet". Och som jag just upptäckte då är huvudet inte alltid på skaft ;) Hahah, jag visste det var något "stort" jag missat sist. Hur som helst. Det funkade ju utan spenat också. Servera till kokt fullkornspasta. För mig räcker detta som ett mål mat men vill man kan man servera till ris och exempelvis lägga till en bit kokt fisk. Använder man fryst bladspenat finns någon sort som har små bollar eller knyten. Ska du använda bladspenat i detta rätt så lägg fram ett gäng sådana på en tallrik och låt tina en stund innan du börjar laga maten.


Het tomatröra med senapsfön, avocado och cashewnötter
2-3 port

1 tsk svarta och vita senapsfrön
en stor bit färsk ingefära, riven
fint hackad röd chili efter den styrka man tål (eller 1/2-1 tsk från burk)
1 gul lök, finhackad
3-4 tomater, hackade
1 avocado skuren i tärningar
olivolja
havssalt
cashewnötter
(bladspenat)

Hetta upp olja i kastrull eller stekpanna med lock. Häll i senapsfröna och vänta tills de börjar poppa. Du måste ha ett lock till hands! Lägg i den rivna ingefäran och den hackade löken och chilin. Låt puttra en stund, fortfarande under lock då det ff kan poppa och skvätta ut frön. Rör eventuellt lite och se till att inte bränna vid ingefäran. Häll i de hackade tomaterna - och bladspenaten - och låt puttra under lock på svag till medelvärme en stund tills det kokat ihop ordentligt. Blanda alldeles innan servering i en mogen avocado skuren i små tärningar och cashewnötter.


Smaklig spis!

Ordlös onsdag

Det är något som är snett med bilden


...eller?


Ta en tur i dagens bildgalleria!

Söndagsbestyr

Här sitter jag - ännu en söndag och försöker sortera mina tankar och uppfattning om världen. Har under hösten läst en distanskurs om att handla rättvist. Varje vecka får vi en uppgift som vi senare ska presentera på ett gemensamt forum. Dessutom ska vi läsa och kommentera varandras inlägg. Det är lite som att blogga :) Hur kul och intressant som helst! Lite svårt kan det bli emellanåt med disciplinen att verkligen skriva och kommentera hos alla. Varje vecka går jag ut i full fart för att sedan åter sitta här på söndag och försöka knåpa i hop något vettigt. Alltså, när jag börjar låter allt så bra. Jag anser mig ha bra koll på vad jag tycker. Så läser jag lite till. Kolla några fler siter. Lyssnar på nyheterna ... och vips - så vet jag inte vad jag tycker längre!



En fråga som ständigt gör sig påmind och som jag hela tiden vacklar i är den om handel verkligen leder till ökad välfärd? Visst kan handel leda till effektivare resursanvändning på så sätt förstärka och öka ekonomisk tillväxt - men är det samma sak som att välfärden också ökar? Spelar det någon roll om den ekonomiska tillväxten är hållbar eller ej? Idag sker handeln kors och tvärs världen över och vi köpare och producenter blir allt mer anonyma för varandra. Kan det inte däri ligga en risk att sociala världen och miljökostnader liksom blir osynliga för oss? Att allt det där som bidrar till ett ohållbart samhälle för individen skyms och räknas inte med när vi ska förklara välfärdsbegreppet? Men vad är då välfärd egentligen?


Två intressanta artiklar från Göteborgs Fria Tidning handlar om vår arbetslinje och shoppingkultur vilket är både ekologiskt och mänskligt ohållbart. Vi jobbar mer än någonsin. Och vi jobbar för att kunna köpa mer! I artikeln av Lennart Fernström står det att miljörörelsen har, i över 30 år, hävdat att vår livsstil är ekologiskt ohållbar. Nu börjar fler vakna, inser och accepterar detta faktum. Det paradoxala är att samtidigt som vi försöker stoppa växthusgaser har tvi redubblat vår konsumtion under de senaste 50 åren. Och takten lär vi inte slå av på utan snarare ökar den med åren. I en annan artikel menar Stefan Edman att vår shoppingkultur är farlig för vår jord och säger att det finns en "religiös kulthandling att handla på stormarknaden på lördag". Att vi hela tiden måste bekräfta oss själva och ständigt visa upp vårat nya yttre gör att vi fått ett väldigt ytligt förhållningssätt till livet. Och så tillbaka till arbetet...


Fernström fortsätter och skriver att "rätten till arbete en gång ett politiskt krav med syftet att ge folk frihet och makt över sina egna liv". Som en liten parentes vill jag bara påminna om artikel 23 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som i korthet säger att alla har rätt till arbete, till skälig lön för detta och till fackliga rättighter (se hela artikel 23 nedan). Idag är det dock det omvända menar Fernström. Arbete är inte längre en rättighet utan ett tvång och han skriver att arbetspiskan i form av "försämrad a-kassa och sjukpenning och allt mer orimliga ams-tvångsåtgärder har gjort att rätten till arbete har förbytts mot ett tvång". Vi ska alla springa i ekorrhjulet och hålla igång tillväxtmaskineriet. Och allt detta fastän produktionen idag kräver mindre arbetskraft än tidigare, fler människor går så att säga in i väggen och enligt en Sifo-undersökning menar så många som 57 procent av befolkningen att de hellre väljer minskad arbetstid än högre lön. Och ändå jobbar vi mer och mer... Vart är vi påväg undrar jag? Jag har inga svar på alla mina frågor. Kanske kommer jag aldrig hitta dom heller. Men dom finns där och jag kommer fortsätta leta! Och liksom Stefan Edman säger i Frida Nygårds artikel, säger också jag, tänkt om man skulle få ett antal di Leva-typer som skapar status kring att inte ha mycket grejer. Varför skulle inte det vara möjligt?


Trevlig advent!


I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (hämtad från Regeringens webbsida för mänskliga rättigheter) artikel 23 står som följer:

1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.