Ännu ett 1-årskalas!

I december var jag på Stearins ettårskalas. Och i helgen är det dags för ännu ett 1-årskalas. Kanske inte av samma fashionabla kaliber som det förra men dock ett år att fira. Ekostore i Göteborg har valt att fira sitt första år tillsammans med alla sina kunder och erbjuder därför 10% rabatt på allt i butiken! Så, lördag den 1 mars gäller det att styra kosan mot Ekelundsgatan 4 och fylla era matkassar till brädden!


Vi ses säkert där!


Tyvärr har jag inte tagit egna bilder än på butiken så bilden här i inlägget har lånat från Ekostores hemsida.

Bröd på 42 g ekologisk jäst

På Ekostore kan man handla ekologisk jäst. Den kostar några kronor, jämfört med kronjästen, men om man nu inte bakar flera limpor bröd varje dag, eller langar plåt efter plåt med allehanda bullar på, så gör det kanske inte så mycket på det stora hela. Men den lilla jästkuben är bara på 42 g istället för de 50 som vi är vana vid. Så många recept, baserade på jäst och inte surdeg, innehåller ju 50 eller 25 g så vad gör man då med 42 gram? Hur blir t ex proportionerna till en bröddeg då? Det var bara att testa. Mjöl och degvätska hör ju ganska bra ihop om man skulle gå efter ett recept med 25 gram jäst bör det jäsa på ordentligt. Om man väljer ett recept med 50 g kanske man ska låta degen jäsa lite längre än den angivna tiden.



Jag har egentligen ingen aning med det här med jäsdegar. Bakar väldigt lite med jäst egentligen. Särskilt vad gäller bröd. Bullar är jag dock lite bättre på. Ett ljust bondbröd brukar alltid gå vägen men så fort jag väljer ett lite grövre bröd eller försöker mig på att mixtra på frihand om man säger så blir det aldrig riktigt bra. Men den här gången blev jag faktiskt nöjd. Och just nu i skrivandets stund kom jag på att jag nog glömde salt i degen. Eller? Kanske inte? Äh, jag har ju glömt ju. Det funkar säkert utan salt. Förmodligen för alla frön och kryddor som jag sprinklat över bröden. Utan dom skulle det kännas om det inte är salt med.

Jag bestämde mig för att jag inte ville ha endast vetemjöl i degen men ville inte paja allt med att använda för grovt mjöl. Rågsikt kändes som en lagom kompromiss. Nästa gång ska jag nog pröva grovt rågmjöl eller lite graham. Krydd- och fröblandningen har jag snott rakt av från ett recept av Anna och Fanny Bergenström's Under Valnötsträdet (tror jag såg den på bokrean i veckan för ca 200 kr!) Bröd från Sacré coeur


Åsa's bröd på 42 g jäst
8 baguetter

42 g jäst (ett paket ekologisk ....)
6 dl vatten
2 msk olivolja KRAV (Kung Markatta)
5 dl vetemjöl KRAV (Saltå Kvarn)
8 dl rågsikt KRAV


Garnering
1 äggvita KRAV
solrosfrön, sesamfrön, blå vallmo, fänkålsfrön och spiskumminfrön.


Blanda fröna och kryddorna, ungefär någon matsked eller två av varje sort, i en skål och ställ åt sidan. Värm vattnet till 37 grader och häll i bunke över den smulade jästen. Rör i oljan (och salt om du bakar med det). Blanda i vetemjölet och fortsätt sedan med rågsikten. Vanligtvis blandar jag både bröd-och bulldeg med träslev och händerna men nu tog jag elvispen med degkrokar till hjälp. Hade jag haft en tjusig hjälpreda eller annan assistans i köket skulle jag säkert låta degen få sig en omgång där. Blanda i mjölet. Som vanligt inte allt på en gång. Jag försökte ha degen så blöt som möjligt men ändå inte för kladdig. Jäs under bakduk i ca 2 timmar. Gärna lite fuktig sådan, om du inte har en superstor bakbunke försås, då degen kan bli nästan lite torr på ytan om den jäser upp mot handduken.

Knåda degen lite lätt och blanda eventuellt i mer mjöl. Försök att arbeta snabbt här och håll degen så lösig det går utan att helt kladda sönder. Dela degen i åtta lika stora bitar. Forma till långa baguetter och vrid dom lite. Lägg på plåt och jäs i ytterligare en timma. Sätt under tiden ugnen på ca 250 grader. När baguetterna jäst färdigt andra gången så pensla dem sedan med den lätt vispade äggvitan och strö över krydd- och fröblandningen. In i ugnen i 10 min. Sänk sedan till 150 grader och grädda i ytterligare 5 minuter. Låt svalna under duk.


Smaklig spis!

Ordlös onsdag

Pigmentfläckar

Då allas vår ordlös onsdags Nejma drabbats av vad som verkar vara ett omfattande internetavbrott har fantastiska Krokofanten ställt upp som stand in och är idag värdinna för ordlös onsdag. Ta gärna en titt hos henne för att hitta ett stort gäng med kameran i högsta beredskap.



Uppdaterad: Har ni sett vilken vacker frukt/grönsak!
Tack för alla kommentarer :) Och tack Krokofanten för hjälpen idag!

Komposterbara bärkassar, eller?

Nu har jag köpt min första komposterbara bärkasse på - ja ni ser ju var. Bor mitt emellan två butiker av de större matkedjorna och den ena har inte några komposterbara bärkassar (har skrivit och frågat varför och om de tänker skaffa liknande påsar, men ej fått svar än). Dock har en annan svensk matjätte introducerat komposterbara bärkassar. Men nu är det ju det här med komposterbar. Är den verkligen komposterbar? Ska vi utveckla och bygga särskilda komposter för enbart de komposterbara bärkassarna? I alla fall släpper de ut mindre koldioxid vid förbränning, så man kan ju säga att de miljöanpassat påsarna lite då.


Så nu är jag bara sådär kluven igen. Ungefär som för många år sedan när allt vitt klorblekt papper byttes mot det bruna oblekta papperet. Ni kommer väl ihåg när man köpte bruna kaffefilter, bruna näsdukar, bruna kuvert, bruna förpackningar till än det ena, än det andra och inte minst det vita mjuka toapapperet åkte ut innan vi hann blinka. Och nu. Nu har vi fått en brun bärkasse. I den butik jag handlade kostade den 50 öre mer än den (hutlöst dyra som för inte många år sedan var gratis) vanliga påsen. Nu är jag ju en sådan där präktig person som både cyklar i ur och skur och ofta har med mig väska/väskor och egna kassar när jag ska handla. Men såklart köper okså jag påsar i affären. Ibland handlar jag oplanerat på vägen hem eller så blir det ibland mer än vad jag tänkt mig och då räcker kanske inte väskan till. Eller så behöver jag helt enkelt nya soppåsar hemma.

Så, om den nu inte går att slänga i komposten, är dyrare än de vanliga så måste jag ställa mig frågan - är det värt det? Är det värt att köpa "soppåsar" för 2 kr/st? Hur många påsar i månaden köper jag egentligen? Hur många blir det på ett år? Hur mycket blir det i kronor och ören? Hur mycket pengar slänger jag egentligen i soporna? Nä, jag måste helt enkelt låta bli att köpa påsar alls. Eller i alla fall tills dom i nedersta lådan (vilket förmodligen, så här helt taget i luften, i stort sett vartenda hushåll gör. dockk är det säkert inte stället för er småbarnsföräldrar att förvarar dom förstås) är slut.

Bladspenat och belugalinser

Ännu en helg har passerat. Konstigt nog har jag inte hunnit med ens hälften av vad jag hade tänkt mig. Så allt är med andra ord som vanligt. Vinden ven här i fredags och nådde orkanstyrka i byarna. Vattnet steg och vällde in över stan. På lördagen blåste det fortfarande ganska mycket fast det mojnat en hel del. Solen var framme ett tag men allt eftersom vinden la sig kom dimman åter och till eftermiddagen och kvällen regnade det - igen. Likadant igår. Tror nästan det regnade hela dagen. Men idag ser det lite ljust ut. Solen lyser allt lite där ute. Tror det är solen i alla fall. Fortfarande nollgradigt här och det blåser en del. Temperaturen ska nog stiga lite idag om solen får vara kvar. Vi får väl se hur det blir med den saken.


En enkel och snabb rätt på bladspenat, selleri, palsternacka och belugalinser passar bra att börja veckan med. Lite sådär lagom lätt men ändå matigt. Snabbt går det förstås om du som jag har redan blötlagda och kokade bönor och linser i frysen. Eller ja, en del linser behöver inte så lång tid på sig att bli färdiga alltid men det går fort om man bara kan slänga i dom färdiga på slutet.
Det bästa med alla sådanahär grönsaksblandningar jag gör att att de funkar som lättare mat eller som en hel middag. Allt beroende på mängd (såklart) och tillbehör. Alltså om jag bara äter en bit bröd till eller kokar lite pasta är det en utmärkt minde rätt. Om man lägger till mer, kokar potatis, gör en sallad eller kanske till och med lägger till mer protein än linserna blir det genast en större middag.



Bladspenat och belugalinser
1 port

2 schalottenlökar, finhackade
1-2 stjälkar selleri, strimlad
1 liten palsternacka KRAV, grovt riven
bladspenat
olivolja
tomatpuré
bockhornsklöver, malen
3/4 dl belugalinser KRAV, kokta
havssalt
svartpeppar, nymalen
(vatten)


Om du använder fryst bladspenat så ta fram före och låt tina ordentligt. Likaså gäller linserna. Skala och hacka löken och fräs i den redan upphettade olivoljan. Tillsätt den strimlade bladsellerin och låt fräsa en stund i stekpannan. Skala och riv under tiden palsternackan och tillsätt sedan i lökfräset. Då jag ofta kokar pasta samtidigt brukar jag ta lite av det vattnet och hälla över fräset i stekpannan om det blir för torrt. Det blir gärna lite för varmt och då går det fort att bli torrt innan grönsakerna är riktigt klara. Så tillsätt gärna vatten, lite i taget, om det behövs.
Vänd i bladspenaten (om du har färsk babyspenat så vänder du i den allra sist och låter den liksom smälta ner i röran). Jag hade en skål tinad bladspenat över från tidigare i kylen som jag använde och är osäker på mängden. I tinad form var det väl en näve typ kan jag tro. 2 dl någonting. Rör ner någon tsk tomatpuré och krydda med malen bockhornsklöver. Rör till sist i de redan kokta belugalinserna. Salta och peppra efter smak.



Smaklig spis!

Lergrytan

Jag har en lergryta undanstoppad längst in i skåpet. Den har varit ganska flitigt använd och mången kycklingar har lagats i den. Men inte på sisådär snart tio år. Och nyligen när jag tittade förbi Kinnas blogg och fick syn på ett recept på Marockanskinspirerad kycklinggryta måste jag säga att jag nästan blev sugen på kyckling igen! Men nä, bli inte orolig. Jag äter inte kött. Kom bara att tänka på hur annorlunda jag lagat mat tidigare. Att laga grönsaker kan ta tid om man t ex rostar i ugnen, kokar betor och andra rotfrukter modell större eller om man ugnsbakar, marinerar och så vidare. Oftast går det dock ganska fort. Skivade, hackade och rivna fräser det snabbt, tillsammans med kryddor, i stekpannan eller kokar ihop till soppor. Det är svårare med riktiga långkok. Grönsaker drar ju inte åt sig smak på samma sätt som t ex en kycklig som lagas i lergryta. Grönsaker kan ju ge smak till kött och likväl det omvända. Byter man ut t ex fågel mot linser blir det inte riktigt samma utbyte av smaker mellan ingredienserna.


Så, vad kan man då laga för vegetarisk mat i en lergryta? När jag plockade fram min Schlemmer Topf Gourmetgryta hittade jag en kul liten receptbok inuti. Flera förslag på kött, fisk, fågel, efterrätter och till och med bröd men endast två vegetariska recept; Ratatouille och Minestronesoppa! Hrm, nu gör jag vanligtvis ratatouille i min traktörpanna och soppa kokas i stor kastrull. Men, men. Det blev till slut en vanlig snabbsoppa. Lök, morötter, selleri, palsternacka, röda linser, grönsaksbuljong och timjan. I med allt i grytan (som var väldigt liten så hälften fick kokas i kastrull!) och in i ugnen ca en timma i 175 grader. Inte så värst snabb soppa det där inte! Men man kan ju göra annat under tiden :)


Har ni förslag på vad man kan laga för vegetariskt gott i en lergryta?

Baka utan ugn - Flottyrringar

Jorå, nu har det visst redan gått två veckor sedan förra lördagsgodisdaxet var. Tur att det finns något som lördagsgodis så man inte tappar bort sig helt i tiden ;-) Temat för denna gången är utan ugn. Det första jag tänker på är chokladbollar rullade i pärlsocker, glass toppad med rostade nötter och nutellasås eller apelsinfiléer i chili- och aniskryddad sockerlag, färska dadlar, praliner, sallad på söta goda frukter toppad med yoghurt, lönnsirap och honungsrostad quinoa...


Men, jag blev lite sugen på att fritera. Kanske är det för att tanken på att träna fram magmusklerna igen är så överväldigande? Kanske är det för att kroppen tappat ett hekto eller två den senaste veckan? Kanske är det för att tröstäta? Kanske är det för att regnet öser ner och rutorna skallrar i blåsten. SMHI har utfärdat en klass 2 varning för stormbyar mellan 25-28 m/s i em. Hur som helst. Det blev till att göra flottyrringar. Min absoluta favorit när jag var liten. Jag minns att mamma och jag ibland köpte varsin sådan i affären och fikade på, bara hon och jag. Kommer inte ihåg om det var för någon särskild anledning egentligen eller om det bara blev så. Jag har prövat att laga sådana ringar själv men blev inte så nöjd med resultatet. Tänkte därför göra ett nytt försök.


Jag bakade efter receptet i boken Sju sorters kakor (1994, 73:e upplagan) där de kallas Mammas flottyrkransar. Enligt receptet ska det bli 40 st! Hrm, trots att ringarna är ganska små fick jag bara ihop till ett 30-tal. Enligt receptet ska man rulla smala långa längder och forma till kransar. Jag gjorde några sådana men kavlade också ut degen och tryckte ut ringar med hjälp av ett glas (har ingen rund pepparkaksform) och skar ut ett hål i mitten. Resultatet blev lite varierande. Tycker egentligen det är bra med lite mindre storlek på ringarna så de nästan blir som småkakor. Dock blev de lite torra. Tror jag skulle gjort några färre ringar, men lite större istället. Eller så var det helt enkelt oljan som var lite för varm så insidan liksom inte hann med lika fort som utsidan blev brun.



Flottyrringar

1 ägg KRAV
1 dl socker KRAV
1 dl mjölk KRAV
2 msk smör KRAV
ca 5 dl vetemjöl KRAV
1 1/2 tsk bakpulver

Fritering
kokosfett eller olja

Garnering
socker KRAV


Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt mjölken. Smält matfettet och rör ner det i smeten. Blanda det mesta av mjölet och bakpulvret. Vänd ner det. Slå upp degen på mjölat bakbord. Arbeta i lite mer mjöl så att den inte kladdar. Rulla degen till smala längder. Skär dem i 20 cm långa bitar och forma dem till kransar. Värm fettet till 180 grader. Använd termometer eller gör brödprovet (lägg ner en bit vitt matbröd i fettet. När brödet får fin gulbrun färg efter sa 1 min har fettet rätt temperatur). Lägg ner några kransar åt gången och fritera dem guldbruna, ca 1 min på varje sida. Ta upp och låt dem rinna av väl på hushållspapper. Vänd dem i socker.

Smaklig lördagsfika!

Så här i efterhand måste jag nog erkänna att oljan var på tok för varm för det gick som i ett huj så var de gyllenbruna och en del mer därtill . Kanske är det dags att skaffa sig en termometer.

Palak paneer

Det är inte ofta jag äter ute på restaurang. När det väl händer blir det lite av en fest för mig. Även om det så bara är på en indisk lunchrestaurang. Med tanke på denna sällsamhet är det kanske lite tråkigt att vid tillfälle äta samma mat. Men det är helt otroligt vad samma rätt ändå skiljer sig åt mellan de olika restaurangerna. Åt nyligen en så god palak paneer - spenat och ost. På ett annat ställe där jag åt i höstas var jag inte det minsta imponerad där deras palak paneer mest var som en dal på spenat istället för linser. Den var t o m lite brun-orange i färgen och inte alls grön av spenaten.
Fick nu då för mig att laga egen palak paneer. I alla fall spenacurryn. Fastän osten finns att köpa hos Bangatans Indiska livs ett kvarter bort, jag använde momen tofu istället. Har hittat en hel del indiska matbloggare där den ena rätten efter den andra får snålvattnet att rinna. Måste säga att jag blev rätt nöjd ändå med det här receptet, och det trots att den inte alls smakade som den jag åt senast på restaurang. Ska absolut leta fler recept och pröva igen. Kolla in madam Manjula här som lagar sin palak paneer.





Det finns hur många härliga filmer om hur man lagar palak paneer och annan indisk mat.

Heja Leif!

Jorå! Nu sa han det på riksnyheterna. Han? Vem han? Han må vara född Stockholmare men verkar och är Göteborgs stolthet; Leif Mannerström. Sa vad? Akta dig Sverige så du inte förpackar ihjäl dig! Fram med maten, fram med dofterna och fram med matglädjen!
Aktuellt 21 hade nu i kväll (tisdag) gjort en fördjupning vad gäller den så kallade "köttfärsskandalen". I Västerås packas nu färsen och körs sedan ut till bland andra icaaffärerna uti landet. Femton till tjugo lastbilar med kött kommer varje dag dit och lika många kör därifrån med färs. Andra delen av reportaget finns Mannerström med direkt från Göteborg. Han poängterar att det måste finnas lite matglädje också. Mat är inte bara logistik, förpackningar och hållbarhet menar han. Att inte kunna känna, smaka och lukta på maten vi köper är brist på matglädje. "Vi kommer förmodligen förpacka ihjäl oss i det här landet om vi inte ser upp" säger Mannerström. Och visst skulle det vara trevligare att handla om det såg ut som hos Nässelblom & Choklad idag.
Ok. Nu kanske det finns de som inte gillar att laga mat och tycker det är något nödvändigt ont. Men oavsett om vi gillar det eller inte så äter vi alla varje dag. Många av oss till och med så mycket att det till slut blir sjukligt. Så våga lägga fram maten, fortsätter Mannerström. Som vi gör i hela världen utan i Sverige! Låt oss känna och lukta på maten och finna matglädjen!

Heja, heja!

Vegfärssås med linser och morötter

Ibland blir det bara så gott! Inget planerat eller så. Emellanåt händer det, när jag sätter mig ner och äter, att det bara är så himla gott. Oftast kommer jag inte ihåg alla kryddor, mängden av dem eller hur jag tillagat maten på just det där sättet så det blir svårt att upprepa om man säger så. Det mesta jag lagar har jag på ett eller annat sätt lagat tidigare. Kanske kryddar jag bara lite annorlunda kryddning. Kanske är ingredienserna inte riktigt detsamma varje gång men på det stora hela är det ungefär likadant. Serverat med fullkornspasta, fullkornspasta, fullkornspasta... i olika former såklart ;-) och ibland med quinoa, bulgur eller bröd och mer sällan ris eller potatis. Jag älskar ris, men alltså, det är bara för vitt och kletigt. Och just för att det är sååå gott äter jag dessutom alltid förmycket av det. Nu gillar jag pasta väldigt mycket också men det är lättare att begränsa intaget. Jag mäter upp 40-50 g och kokar klart på ett par minuter. Snabbt och enkelt. Så, jag undrar vad det egentligen är som gör att maten smakar bättre vissa dagar?

Men nu till vegfärsen jag fick till, faktiskt lite annorlunda mot vad jag brukar. Och den blev så himla god! En stor kastrull behövs. Traktörpannan var visst för liten. Vanligtvis fräser jag, i korta drag, lök och vegfärs. Kryddar. Tillsätter skivad svamp, paprika, zucchini och hackad tomat. Kryddar. Klart. Men den här dagen blev det något annat till vegfärsen. Det finns lite olika varianter på vegfärs och jag har använt en som redan är färdigstekt. Därför tillsätter jag den på slutet. Om man istället väljer ostekt färs så stek den redan från början med löken. Se till att fördela den med gaffel hela tiden så det inte blir stora klumpar i.

Och jag lovar - det smakar såååå mycket godare än vad det ser ut som på bilden. Tycker den tappade färg på fotot om man säger så ;-) Inte helt lätt att få till ngt snyggt med en ganska vanlig men annorlunda vegfärs. Många portioner blev det och beroende på storlek räcker det säkert till 6-8 portioner kan jag tro.



Vegfärssås med linser och morötter
många port

300 g Vegetarisk färs (ex från Hälsans kök)
300 g gröna linser KRAV, kokta
300 g morötter KRAV, skurna i slantar och lätt förvällda
200 g chaminjoner, skivade
1 stor gul lök, hackad
2-3 vitlöksklyftor, finhackade
1 stor gul paprika, tärnad
4 stora tomater, finhackade
rapsolja, KRAV
koriander, malen
paprikapulver
chilipaste
svartpeppar, nymalen
vatten vid behov
salt


Böra med att fövälla morötterna. Hacka under tiden löken och paprikan. Värm upp olja i en stor kastrull och låt löken och vitlöken fräsa lite och bli genomskinlig. Tillsätt sedan paprikan och låt fräsa med löken en stund. Hacka under tiden tomaterna som du sedan pytsar i kastrullen. Krydda med paprikapulver, mald koriander, chilipastan och svartpeppar. Låt puttra en stund på medlevärme, under lock. Skiva champinjonerna.
Om det blir för torrt i kastrullen så tillsätt bara lite vatten. Lite kan det bero på hur saftiga tomaterna är eller om plattan varit lite för varm. Det ska liksom vara blött hela tiden men inte "vattningt".
När tomaterna kokat ner och så tillsätt de redan förvällda morötterna och den skivade svampen. Låt puttra ytterligare en stund och tillsätt till sist den väl tinade vegfärsen och de kokta gröna linserna. Stäng av plattan och låt kastrullen stå kvar på plattan. Smaka av med salt och strö över torkade korianderblad (eller bockhornsklöverblad) på slutet. Och såklart äter du detta till fullkornsspagetti!



Smaklig spis!

Lätt sallad med kapris

Jag håller på att fullkomligt gå i taket vad gäller min dator och Internet. Allt är så segt. Det tar sådan tid. Datorn hänger sig stup i kvarten och jag lyckas sällan skriva ett mail innan det blir stopp. Det är ett under om jag hinner göra detta inlägg. Skulle det igår men hade ingen uppkoppling på flera timmar. Likadant i morse och i förmiddags. Nu har jag det dock men det avbryts hela tiden. Kanske är det inte bara nätet och det där bolaget som säger sig comma hem så där lagom käckt, utan datorn som börjar bli full... Men redan? Den är ju bara 2 1/2 år! Vi ska ju ha många år kvar tillsammans!


Hur som helst. Det är måndag igen och i helgen har jag (som vanligt) vräkt i mig mat, lakrits och choklad. Bakade dessutom bröd och baklava. Hua, vad svårt det är att bryta mat(o)vanor. Purjolökssoppan var visst inte så magisk ändå. Eller så är det dags att göra en riktig ansträngning och komma på fötter igen. Är egentligen bara sådär håglös och apatisk och allmänt vilsen. Det blir lätt att strunta i allt och bara äta för ätandest skull. Tänk att jobb ska betyda så mycket i livet. Kanske inte så ni tänker förstås, alla ni som jobbar halv ihjäl er. Står man däremot utanför arbetsmarknaden har man inte mycket att komma med. Särskilt inte om man försöker sig på konststycket att byta yrkesbana. Men äta bör man annars dör man!



Sallad av röd mangold, pink grape och kapris

Röda mangoldskott
Pink grape, filéer
Coctailkapris, skivad
Granatäppelkärnor

Flingsalt
ev några stänk hallonvinäger

Blanda. Servera med en skiva bröd till lunch eller kvällsmat.


Smaklig spis!

Grillad paprika och quinoa

Jag har verkligen fått ett uppsving i mitt kök under det senaste halvåret. Det finns ingen hejd på vad jag kokar ihop, nya recept och ingredienser jag prövar. Det enda tråkiga är att jag varken har råd eller plats i magen för att laga och äta så mycket jag skulle vilja. Trots att jag i stort sett dagligen lagar mat till mig själv är jag superbekväm och vill att det ska gå fort. Mycket grönsakshack fräses i stekpannan och kryddas efter smak och humör. Men när jag ger maten lite mera tid, förvånas jag nästan alltid över hur gott det blir. Det är inte så att jag laga äcklig mat till mig själv men det händer något speciellt med tiden.
Eftersom jag inte äter kött är det väl inte tal om några direkta långkok precis. Men vissa grönsaker, för att inte tala om bönor, kräver också sin tid. Och det är förvånansvärt vad mycket variationer det finns att göra med den "vanliga" maten.


Nyligen grillade (rostade?) jag en stor paprika i ugnen. Det måste vara det absolut godaste jag ätit på länge. Igår på ordlös onsdag hade jag bilder med på denna smaksensation men den gav visst ett annat intryck än vad jag tänkte mig. Om ni inte grillat (eller lagat i ugnen) en hel paprika tidigare så gör det! Nu! Jag lovar, ni kommer inte ångra er!
En röd paprika. Inget mer. Penslad med lite olivolja, in i ugnen på ca 225 grader tills den var ganska svart runt om. Jag vände på paprikan ett par gånger under tiden. Tiden som jag tyvärr glömt hur lång den var. Ut med paprikan, och se till att den inte går sönder nu, och lägg i skål och spänn plastfolie över. Efter en stund går den lätt att skala. Men innan den skalas så ta bort stjälken och låt saften rinna ut i skålen. Spara! Skala paprikan. Ät!


Om du inte ska använda paprikan direkt eller kanske bara halva så spara den i saften. En del recept säger att man ska dela paprikan för att grillas eller rostas i ugnen. Jag hävdar med bestämdhet att det absolut måste vara HEL paprika! Saften, vilken går helt förlorad om paprikan är delad, är guld värd att ha i maten. Har du lite quinoa, dinkel, matvete eller kanske bulgur över från gårdagen så skär den grillade paprikan i tunna strimlor eller bitar och blanda i. Häll också över den smakrika saften som rann ur paprikan. Mer än så behövs inte för att lyfta maten en dag. Tyvärr råkade det vara röd quinoa jag hade över så paprikan "försvann" lite i den. Men inte smaken såklart. Vit quinoa skulle naturligtvis se mer aptitligt ut.


Smaklig spis!

Ordlös onsdag

Paprikabäbisar!

Glöm inte surfa runt bland dagens alla andra bildbidrag!

Rödbetssallad

Inte nog med att kokbokssamlingen börjar växa till sig, så gör även högarna med alla de där recept jag rivit ur tidningar, små recepthäften jag plockat med mig från affären, klippta från förpackningar och för att inte tala om alla handskrivna lappar med olika recept. Oftast helt obegripliga och endast en ingredienslista. Heller ingenting om var, när, hur jag tag på det. Trots att jag har samlat de mesta "lösöret" i pärm händer det att jag mer eller mindre letar ihjäl mig efter det där speciella receptet. Kanske har det hamnat som bokmärke i någon av kokböckerna eller så har jag lagt det i en låda -för att inte tappa bort det! Och hur typiskt är inte det då? Såklart hittar man ändå inte det receptet när man som mest är sugen på det.
Så är nu fallet med en speciell rödbetssallad med smak av Marocko (en kokbok jag önskar till min samling). Har letat och letat som en galning men kan inte hitta det. Trots att jag lagat denna rödbetssallad många gånger men är inte helt säker på måtten. Det blir till att höfta till det.

Rödbetssallad med smak av Marocko
2port

2-3 kokta rödbetor KRAV
1 syrligt äpple (Granny Smith) 1/2 gurka, skalad

1 del vitvinsvinäger
3 delar olivolja KRAV
1 del honung KRAV
1-2 tsk spiskummin
1 tsk kanel
flingsalt
svartpeppar, nymalen

ev getost

Tärna rödbetorna, äpplet och gurkan. Gärna i olika storlekar. Blanda vinäger, olivolja, honung och kryddor. Blanda allt i skål eller på stort fat. Så långt "med smak av Marocko" men vill du avvika lite i smak så smula här över vanlig getost. Klart!
Rödbetssalladen är god att äta både ljummen, om man gör den direkt med nykokta rödbetor, och kall. Funkar som lunch/mellan mål med en bit bröd, på buffébordet eller som tillbehör till en större middag.


Smaklig spis!

Kokt fänkål med grönsaksröra

Det tar verkligen tid att blogga! Eller i alla fall om man ska laga maten, skriva recept, ta bilder, hantera bilder, namnge bilderna och sen få i hop allt i ett inlägg. Jag lyckas inte synka alla dessa aktiviteter så bra. Jag lagar mat och skriver i första hand ner ingredienserna och förhoppningsvis måtten. Glömmer ibland att fota för jag är så hungrig eller så fotar jag men har inte tid att fixa över bilderna i datorn. Det blir alltid en himla massa överflödiga och suddiga bilder med som ska rensas bort. Är ingen fotograf och har fortfarande inte tagit mig tid att lära mig kameran ordentligt. Det blir mest bara att knäppa. Och oftast blir det inte alls som jag föreställt mig innan.

Hur som helst. Jag försöker råda bot på allt detta och ska göra ett allvarligt försök att skriva rent en massa recept här och sen hitta rätt bilder till rätt mat också. Till en början med kommer här ett recept jag gjorde redan förra veckan. Hade ett fänkålsstånd liggande i kylen som jag tänkt gratinera i ugnen med getost och servera en grönsallad till. Men jag hade visst redan använt och ätit upp getosten till annat. Så, det fick bli så här istället:



Kokt fänkål med grönskaksröra
1 port

1 fänkålssånd
2 schalottenlökar, finhackade
2 stjälkar bladselleri, hackad
1 tomat, finhackad
rapsolja KRAV
örtsalt
chilipulver
bockhornsklöverblad, torkade (kasuri methi)
ev vatten och/eller sojagrädde


Ansa och dela fänkålsståndet i fyra delar och koka i ca 8-10 min eller tills den blivit mjuk. Värm under tiden olja i stekpanna och fräs den hackade schalottenlöken och sellerin till den är lätt genomskinlig. Tillsätt den finhackade tomaten och kryddorna. Låt puttra en stund på medelvärme. Se till att det inte blir för torrt i pannan och tillsätt i så fall lite av vattnet fänkålen kokar i. På slutet kan du även slå i en skvätt soja/havregrädde.
Häll av vattnet från fänkålen och låt den rinna av lite. Lägg upp fänkålen på tallrik och skeda över grönsaksröran.


Smaklig spis!

Lördagsgodis (på en fredag)

Jag kom visst av mig helt med inläggen. Jag har en hel del på lager men det synkar inte riktigt mellan bildhanteringen och om jag skrivit ner vad jag lagar eller ej. Datorn är inte min bästa vän för tillfället då den krånglar hela tiden. Det gör det än mer tidsödande att fixa ordentliga inlägg här.
Hur som helst. Det är redan dags för Brazilian Lindas Lördagsgodis igen (har det redan gått två veckor???) och jag har inte alls varit på g med bakandet. Temat för lördagsgodis är i alla fall paj - och det ska vars sött förstås så broccolipaj går bort. Jag har en sista påse kvar av mina rabarber i frysen. Brukar göra paj någon gång runt jul- och nyårshelgen. Dock inte i år då jag hade full sjå med att äta lussebullar, godis och en vansinnigt massa ost! Endast en semla har jag ätit i år så kanske svänger jag ihop en rabarberpaj i morgon.


Grundreceptet är detsamma som på denna sommarpaj jag gjort med rabarber och hallon. "Toppingen" kan naturligtvis varieras eller uteslutas. Kokos, hackade rostade nötter kan vara gott och någon typ av socker att sprinkla över beroende på vilken frukt du använder i pajen. Om man väljer att förvälla rabarnerna behövs nog lite stärkelse på toppen. Eller om du, som jag, använder frysta rabarber vilket då blir lite blötare än med färsk frukt och bär.
Det bästa med detta recept är att man kan använda i stort sett vilken frukt och/eller bär man vill. Den är liksom svår att misslyckas med. Att servera rabarberpaj med vanlijsås eller glass tycker jag är godast. Till vissa pajer är det gott med vaniljvisp också som är fluffigare än vanlijsåsen. Glöm inte kika in här där du i kommentarerna hittar fler bidrag till denna omgången av lördagsgodis.


Trevlig lördagsfika!

I'm Cuba!

Haha! Jag kunde inte låta bli. Under min tur i fotokedjan ordlösa onsdag ramlade jag på denna roliga quiz: Vilket land är du? Jag tvekade en stund om jag verkligen skulle göra detta inlägg då beskrivningen inte är direkt smickrande men jag tycker det var ganska kul ändå. Man kan dessutom kan beställa t-shirts med detta tryck Vilket i mitt fall säkert inte skulle göra saken bättre ;) Så, av alla länder i världen är jag alltså Kuba. Go figure.

You're Cuba!
How bad can you really be? So many people have said so many bad things about you, but you know they can't all be true. Not even most of them.
You went a little crazy for a while, but now you're just getting older and tired of all the nasty stuff people think about you. You could use a little more money and you really wish people wouldn't keep leaving you for richer people, but other than that, things aren't so bad. You really like used military clothing.

Take the Country Quiz at the Blue Pyramid

Ordlös onsdag

Ta en sväng i galleriet via Nejma

Rödbetshommus

Jag har visst försummat bloggandet ett tag. Filmfestivalen är just avslutad och mina tider har inte varit som vanligt på ett tag nu. Många sena nätter och iväg på film redan på förmiddagen. Försöker nu återgå till vardagslunken. Idag är det ju som bekant fettisdagen. Tycker inte det var länge sedan jag åt lussekatter och så bakade jag nyligen zucchinimuffins så i år får semlebullbakandet stå å sidan för mer matnyttigt. Dock lyxade jag till det i förmiddags och köpte en liten semla. Jo, det fanns liten och stor att välja mellan hos Lasse-Maja Bageri och Café på Allmänna vägen. Jag för min del tycker den den lilla var ganska stor ändå och räckte alldeles lagom för att tillfredsställa semlesuget :)

Ett annat lite matnyttigare tips på enkelt mellanmål kommer här. Knäckemacka och frukt. Passar bra mellan lunch och middag. Jag har ju haft rödbetor på tapeten ett tag och fick över lite efter jag kokade dom en dag. Hrm, vad göra med dom då? Det blev till att bläddra i några av alla kokböcker jag har. En av kokböckerna heter Vegetariskt: mat från Trädgårdscaféet Slottsträdgården Ulriksdal. Åh, snacka om att jag är avundsjuk på alla som bor i närheten eller har bil och kan köra en sväng ut till Ulriksdals Trädgårdscafé! Vilken lyx! Det är absolut ett ställe som står på min önskelista att besöka någon gång i framtiden när jag har pengar till det :)

Och vad hittade jag nu inte i den om recept på rödbetshommus! Nu hade jag inte så mycket kokt rödbeta som receptet krävde vilket gjorde att jag i stort sett halverade mängden på receptets ingredienser. Kryddningen blev nog lite mer än hälften. Resultatet blev hur gott som helst! Lite krämigare och blötare än vad vanlig hommus (min i alla fall) på kikärter brukar bli. Så här kommer mina mått på rödbetshommus (eller hummus som det stavas i kokboken).

Rödbetshommus

150 g kokta rödbetor KRAV

150 g röda linser KRAV
2 schalottenlökar, finhackade (rödlök i ursprungsreceptet vilket jag inte hade hemma)

3 vitlöksklyftor

ca 2 cm röd chili, finhackad
1 lime, pressad
1 ½ msk tahini KRAV
½ dl olivolja KRAV

½-1 tsk salt
1/4-1/2 tsk svartpeppar, nymalen
½ -1 tsk spiskummin, malen
ca 2-3 cm ingefära, riven
½-1 tsk timjan, torkad

Koka upp vatten och lägg i linserna. Stäng av värmen och låt dom stå i ca 10 minuter. Häll av vattnet och låt svalna. Lägg rödbetor och linser i matberedaren tillsammans med vitlöksklyftor, löken, och chilin. Häll i limesaften, tahini och olivoljan. Krydda med salt, peppar, spiskummin, ingefäran och timjan. Mixa tills det är en jämn smet. Klart!


Smaklig spis!